Mamma.
… idag är det din dag, Mamma.
Min älskade, älskade. Du som alltid finns där, du som jag kan prata om precis alllt med. Du som svarar i telefonen jämt och alltid, lyssnar och är en sån där mamma alla borde få ha. Så skämmer du bort oss alla, hela familjen. Med det där omhändertagandet som är något utöver det vanliga. Proppar oss med mat så god att vi ofta inte vet vart vi ska ta vägen. Lagar, bakar, fixar och donar. Sen är Du världens bästa mormor också. Svärmor, likaså.
Mamma. Du, med ett hjärta av guld.
Idag fyller Du år. Och vi har firat, hela dagen lång.
Grattis på födelsedagen älskade mor!
/ Lillan
Hur dagen varit?
Så fin;
Kring tupptid var vi uppe och sjöng och uppvaktade med frukost på säng och stort paket.
Jag och mannen kröp sedan ner och la oss bredvid bäbisen som fortfarande sov. Och jag somnade om, i tryggt förvar i mannens famn. Otroligt skön stund. Sen drog M iväg på uppdrag och jag och Liten hjälpte Mammamormor att duka och grejsa.
Liten hoppade sedan i vagnen, slumrade på altanen med regnet smattrandes i en rasande fart.
Jag? Såg min chans att dra ut i hardcoregymmet. Jag drog ett stenhårt pass på den där gammhärken till cykel, som är så bra på att få mig slut att det inte är klokt. Och när jag var så svettig och slut, så köttade jag på med ett snabbt och intensivt pass styrka också. Kittlade dödsskönt…
Dubbla pass, som gjorde mig boostad av jag-ska-klara-dom-kommande-tre-veckorna-jättebra-känsla. Välbehövligt…
Så piffade vi till oss, jag och min Miniman.
Minimannen drog till med finbyxa, mormors födelsedag till ära.
Sen var allt plötsligt dukat och klart och det enda som var kvar, var att vänta på gänget från Mäjadalen.
Liten?
Han hann göra alla möjliga hyss under den tiden av väntan.
Kasta boll är det roligaste som finns just nu. Särskilt när mormor hivar den upp i taket och den studsar ner i en väldans fart. Ja, ni ser ni ju själva. Det där leendet, alltså.
Till slut satte han sig i Torehundens korg…på Tore..
Så kom gänget och det blev varsågod till den godaste lunch jag ätit; mammas potatisgratäng, rostbiff, nåt annat köttigt, hiiiiimelska såser, sallad, goda pajer, hembakta frallor ….
Och jag var hungrig, ja. Och njöt, ja. Håhå, mammalagad mat. Så himla, himla gott!
Så vi blev bjudna på finlunch och hade det så himla fint. Åt, mådde gott, hurrade och sjöng för vår älskling-B, skrattade, pratade i munnen på varandra och saknade det gäng av familjen som inte satt kring bordet men som ju ringt, 50 mil ifrån, och sjungit och hurrat genom telefonen..
Och det öppnades paket, såklart och åts tårta och sånt där kalasigt;
Och Liten var i vanlig ordning ständigt uppassad av någon nära och älskad. Vem vill inte ha en show av idolkusinen innan sovstund?
Återigen konstaterade jag idag, att det är så fint det här. Med familj. Jag är så oändligt stolt och tacksam över min stora fina taikonsfamilj.
Så det var vår söndag; med en Mammamormor som fyllt år och firats hela dagen lång. Massa gott för kropp och själ; träningspass, massa god mat och tid med familjen (förutom älskade mannen..).
Nu har vi sagt godnatt, huset är mörkt. Mannen är hemma igen och vi, Lilla familjen, är vakna tillsammans och packar och peppar oss inför morgondagen…
Lillafrun.
Födelsedagskalas med stort F.
Jo, jo! Vi var på 6-årskalas igår.
Så vansinnigt mysigt och festligt så.
Det hängde mängder av ballonger i taket, sjöngs ja må han leva många gånger om. Det öppnades paket i raketfart, lektes på livet. Så åt vi hemmapizza, enligt 6åringens önskan och till sist kalasfikade vi så det nästan stod ut genom öronen på oss.
Ett så himla fint födelsedagskalas!
Bildregn. Kommer här:
Liten tyckte pizza var himmelskt, och åt på glatta livet.
Ständigt vaktad Miniman, av alla gullisar i familjen. Vilken lycka, alltså!
Födelsedagsbarnet ena present. Så jädrans läskiga! Hulkens händer..
Det lektes för fullt med alla nya grejer. Med tungan rätt i mun, byggdes lego samtidigt som Liten försökte norpa åt sig något han tyckte verkade intressant. 
Och där var morsan också; i ny blus från kappahl. Så himla söt och framförallt väldigt skön.
Grattis på födelsedagen, älskade barn. <3
Jag har sagt det förut, men jag säger det igen; det är en gåva, det där. Alla älskade människor vi har runt omkring oss, menar jag.
Och idag är det söndag och vi har ännu ett födelsedagsbarn i familjen… vilken kalashelg, alltså! Idag är det min älskade lilla Mammas dag.
Må så gott idag!
Lillafrun
Glassigt värre!
Godare minitisha får man leta efter,eller hur? Minimannens senaste tillskott i vårgarderoben. Jag säger inte sommargarderoben, för jag vill njuta av våren först. Sommaren kommer ändå i en rasande fart, snabbare än vi alltid anar. Så nu njuts våren först, med kortare ärmar och glassar på hela magen.
Och nu;
.., ska vi på kalas!
Den här lördagen har varit huuur låååång sooom heeelst. Vi klev ju upp så tidigt, och har inte haft någon tid att passa, eller särskilda saker att uträtta. Inte som förra lördagen när vi hade pack- och flyttrace eller som dom flesta andra lördagar när jag och Liten är själva och mannen jobbar. Det har helt enkelt varit en fasligt lyxig lördag. Och vi har bara gjort saker i någon slags ofantligt skön, lunkande takt. Typ väldigt, ytterst, ovanligt. Men skönt, för en gångs skull!
Till sist har vi bastat med stormen stormandes utanför. Varma och nu nyduschade och tillpiffade drar vi strax iväg allihopa till Mäjadalen. En sköning i familjen fyller 6 år och det är ju så stort att det inte är klokt! En utav Litens idoler, dessutom!
Och vår Miniman har tänkt klä upp sig, minsann.
En lång och skön lördag lördag, med kalas på toppen. Kan det bli bättre?
Fin kväll till er!
Lillafrun
Att ta vara på den näst sista.
Lördag!
Och här har vi visst varit vakna i flera timmar redan. En ovanligt tidig morgon, men jag tror Minimannen har en plan med det hela; att ta vara på den här näst sista dagen med pappan på svensk mark.
Bra tänkt, Liten.
Oooh, den utmaning som vi vetat om i flera, flera månader är snart här. Nu vill jag mest bara att det ska bli måndag, så att det kan bli om tre veckor och M kommer hem igen. Fast samtidigt vill jag inte att tiden ska gå fort, för det är en ljuvlig tid nu, blir bara mer och mer vår ute och det är ju helt underbart. Minimannen och jag kommer ha det fint här hemma i lilla byn och mannen kommer garanterat ha det hur bra som helst, han också. Men ni vet, det är drygt att vara ifrån varandra. Det går liksom inte att se bort från det, än hur häftigt detta uppdrag nu må vara…så därför, önskar jag ändå att tiden kommer svischa…
Lördagsfrukost, sprakande eld och ring så spelar vi! på radion. Liten myser en stund framför Katten i hatten, medan päronen sörplar kaffe. Nu ska vi packa ner det lilla livet i vagnen och dra ut på en lång och härlig hurtpromenad.
Önskar er en fin lördag!
Lillafrun
Vilken fredag, alltså.
Före;
Toklångt, tovigt, typiskt golvmoppigt. Nött och med en rejäl utväxt, så mörk att jag knappt känner igen mig. Det hände något när jag födde Liten, plötsligt blev jag så, så mörk i botten. Det hör till, hormoner och grejs, ni vet. Och nu har jag bara låtit det växa och inte gjort någonting åt det där mörka jag brukar sudda ut om vintern. Tänkte att sommaren ju snart är här och då blir jag alltid jätteblekt av solen. Men så för någon vecka sedan fick jag ett ryck och bokade en tid hos en tjej jag blivit tipsad om. Nu var det minsann dags för lite egomamatime och det finns ju knappast något som känns mer lyxigt för en morsa än att gå och sätta sig och bli ompysslad under några timmar. Min frissa är ju i himlen, som ni kanske kommer ihåg. Och jag har inte hittat någon jag riktigt anförtrott mig till, någon som kan ta hand om min hästman/ruffsiga skurmopp/tokblonda- och samtidigt hormon- och utväxmörka hår…
-förrän idag.
Jag är så nöjd.
Helhet, heter Salongen. Dit ska jag gå igen. Till precis samma frissa; Camilla W. Fantastiskt duktig.
(Tack söta M för tips!<3)
Och hela den här fredagen har bara varit så himla, himla fin.
Vi drog iväg i morse, efter morgonlöptur, tillpiffning och hejdåpussar till Liten. Satte oss i bilen och drog iväg norrut mot Örnsköldsvik. Det var så konstig och samtidigt härlig känsla att sticka iväg, bara jag och M. Vi älskar ju Sixten över allt annat på denna jord, men några timmar att bara vara man och fru, var faktiskt obeskrivligt härligt. Än om vi pratade om S det första vi gjorde, om hur fantastisk han är och ja typiskt päronsnack…
Men, vi avbröt oss och lät oss sväva iväg i våra drömmar om vad som komma skall. Vi pratade non-stop och vips var vi framme. Alldeles löjligt pirriga i magarna klev vi in på Mamma Mia och åt en himmelskt god lunch. Det var så konstigt att inte ha en vagn att dra, inte vara toksvettig som man kan vara nuförtiden när Minimannen plötsligt rymmer iväg någonstans. Ja, förresten har jag varit tvärsvettig varje gång jag varit på stan med bäbis, ända sedan han föddes. Det är helt enkelt ett svettscenario, oavsett. Så det var lyxigt; rena kläder, svettfritt och bara vi, mannen och jag.
Efter lunchen gick vi sedan lite på stan innan jag checkade in hos frissan. Och där var jag i nästan tre timmar. Tre timmar, av total avkoppling. Jag vara så nära sömn där jag satt, i massagestolen och fick håret tvättat på mig (fiiinns det något skönare än när någon tvättar håret på en?).
Så mötte jag sedan upp mannen och han bara log. Vad fin du är, sa han. Och vad…. slätt och kammat det ser ut…
Han är min kärlek, den där mannen.
Och ja, jag ska försöka borsta håret lite oftare. Det var småpinsamt där jag satt i frissastolen idag och det tog åtminstone tio minuter att få ut alla tovor…
Jag lägger tiden på annat, hrm..
Så kom vi hem till lilla byn och möttes av två lyckliga morföräldrar och en sovande bäbis. Minimannen hade skött sig exemplariskt, ätit som en häst, varit helnöjd och charmat hela gatan.
Så slog han upp sina blå, såg sina föräldrar för första gången på typ 6-7 timmar. Tvärledsen. Vi fick inte lämna rummet, varken jag eller M, för då blev han ledsen. Lilla vän. För erfarna päron som Mammamormor och Pappamorfar, är det tydligen helt naturligt.
Nu har vi fredagsmyst tillsammans och det där ledsna har gått över för längesedan. Pyjamaspojken snusar här bredvid mig och jag ska strax krypa ner bredvid honom, tacksam och glad över en helt makalöst fin dag.
Vilken fredag, alltså.
Önskar Er en riktigt trevlig helg!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
