Nattglass och morgontur.
Det var sån mysig kväll hos svärisarna igår. Och när klockan började närma sig natt så traskade vi hemåt genom det lite småförsiktiga snöfallet. A och J, ”Lillasyster och Lillsvågge”, anlände och vi påbörjade nattens projekt; göra efterrätten till nyårsafton. Vi alla var såklart trötta och det hela pågick i ett endaste asflabb. Så himla roligt. Att skratta alltså! Ha, ha.
Till slut var vi färdiga och klockan var en bra bit efter midnatt. Men då hade vi hunnit nattfika tillsammans också och smitt planer inför nyårsafton.
I morse, när väckaren ringde strax efter 06, så var det stora grushögar i ögonen. Jag och Liten tog vår packning och hoppade i bilen för en tidig,tidig morgontur. M skjutsade oss till Litens mormor och morfar och själv tog han kosan och åkte norrnorrut för ett utav julens få undantag från ledighet. Medan pappan är på uppdrag så ska jag och Liten mysa här hemma i lilla byn. Det första vi gjorde när vi kom hit, var att dyka ner i soffan under ett stort duntäcke och somnade bums. Nu har vi ätit god, god frukost och myst lite till under täcket, framför en sprakande brasa.
Idag är det årets näst sista dag.
Vilket år det har varit, alltså. Makalöst, på många sätt. Jag ska nog ta mig en tillbakablick. Blicka bakåt för att minnas, begrunda och filosofera. Och sen blicka framåt. Pepp, på den!
Jag har skön träningsvärk efter gårdagens pass och ser idag fram emot en skön promenad runt tommelmon med Minimannen i vagnen. Som du ser på bilden är Liten också en träningsälskare! Han ska vara med på allt och tycker det är oerhört festligt när mamman och pappan står och hoppar och ser tokiga ut, där mitt på golvet. Åh, nu fick jag en sån där jag-älskar-att-vara-mamma-dusch över mig. Det är så jädrans roligt!
Ha en god nästa-sista-dagen-på-året-dag!
Kram/lillafrun
En välbehövlig dag och den sötaste städhjälpen.
Det här har varit en så skön dag.
Välbehövlig efter en gårdag med nio superkoncentrerade timmar. Så skönt att bara få landa och vara på hemmaplan. På förmiddagen höll M på och grejade med bilen, bytte olja och sånt. Gjorde den redo för ännu en massa mil på vägarna. Jag och Liten påtade på här hemma tillsammans. Vi hjälptes åt att såpskura golven bland annat… Den ena iklädd pyjamas och den andra tokrandigt underställ.
Småtårna blev alldeles blöta.
Eftermiddagen spenderade vi ute i smällkalla vintern. En långpromenad med rödrosiga kinder och halvförfrusna tår. Friskt, kan man säga! Och nu har vi precis kört var sitt träningspass, jag och M. Fullt av äckelpäckeljobbiga tabataintervaller. Väldigt skönt. Nu efteråt!
Och det är så skönt att vi har en hel vecka kvar av det här; livet i vår Sommarhemma-julebubbla. Om ett par dagar är det ju nyårsafton, så vi har också ägnat dagen åt spånande av nyårsmeny. Jag längtar, för det kommer bli gott, gott, gott. Något annat som kommer bli gott, det är middagen som väntar en sisådär hundra steg bort; hos mina fina svärisar.
Kära nån, vilken lyxmåndag, alltså!
Fräsch med nystädat, säger Liten. Morsan håller med!
Önskar Er en skön kväll!
Kram/lillafrun
En mäktig konsertdag.
Vilken dag det var igår!
En mäktig konsertdag bland många, många körsångare, duktig orkester, proffsiga musiker, fantastiska solister, en hjärtegod körledare, rara mat-fixare och prima ljud- och ljus. Så häftigt med så många människor som sammarbetar och gör något så himla, himla fint av det. En julkonsert i toppklass! Jag njöt hela dagen lång.
Dessutom gick det så himla bra för pojkarna där hemma. Vårt amme-dejtande flöt på utmärkt och som toppen på det hela satt plötsligt mannen i kyrkbänken, där vid kvällskonserten, och tittade kärleksfullt på sin fru. Så glad jag blev! Liten hade han lämnat nysoven och ska-precis-äta-kvällsgröt-redo hos farmor och farfar. Det var proppfullt med människor så fantastiskt roligt att spela igår. Jag kommer inte ihåg när jag tyckte att det var så roligt senast.
När vi kom hem flög jag ner på golvet och haffade den där lilla bäbispojken, Mamma är hemmmma nu!! gastade jag. Jo visst, blev han glad. Men han hade haft en så strålande bra kväll hos farmor och farfar och sträckte armarna till farfar istället för mamma. Han tyckte att dig ser jag ju hela dagarna, så sitt där du och ät den där nykokta tomtegröten som farmor kokat.
Kärlek och trygghet. En ynnest.
En bäbis som är som han är, en ständig lycka. Och en storfamilj, både på min och M´s sida, som omfamnar oss. Alltid.
Om du visste så glad jag är över alla spelade toner senaste veckorna. Det har inte varit lätt att få till övningstid senaste 9, 10 månaderna. Fiolen är ju ändå en stor del av livet. Jag har ibland haft sån stor klump i magen och tänkt nej, tänk om jag inte KAN spela fiol längre!? . Så dom här konserterna betydde så mycket mer än att bara bli överöst med julstämning och få julens budskap uppmärksammat. Igår när jag och mannen satt där i bilen (själva! så konstig grej! Vi lekte raggare i svärfars jobb-bil och kände oss heltokiga!), så kände jag att den där fiol-oro-tyngden som legat på axlarna, var borta.
Storan, Lillasyster och jag.
Tack för igår allihopa! <3
Kram/lillafrun
Minimannen.
Den här söndagmorgonen och förmiddagen har varit så fin.
Jag blev väckt av mannen för-att-vara-jullov-tidigt, kring åtta. Vi åt frukost, bara han och jag. Sen gick vi och väckte vår sjusovare till bäbis. Han är värre än tonåringarna på det där med att sova! Men å andra sidan är han inte stilla en sekund under vaken tid, så det jämnar ut sig liksom. Och nyvaken morgonbäbis iklädd pyjamas? Finns inget bättre.
Vi hade lugn morgon. Liten badade och fick russintår och var så vansinnigt söt där han satt med håret lockigt av vattnet. Ögonen som två pliriga, pigga, stjärnor. Han är livet, den där ungen.
Så lekte vi med dom nya leksakerna. Klossar i massor från mormor och morfar och den där roliga brio-stoppa-i-klossar-grejen från lill-kussen. Liten älskart! Han har fått en massa annat überdüberfint också, han får visa lite eftersom!
Efter bad blir man fasligt trött, så han skyndade sig och klädde på sig varmt, varmt och la sig i vagnen. Men då termometern visar en sisådär 20 minus, så valde han att sova inne. Klokt! ,säger mamman.
Så slår det mig. Hur himla, himla bra vi har det. Tacksamheten sköljer över mig och den där känslan av att vara helnöjd, inte känna att man behöver någonting annat, för jag har allt det där; Bäbispojken, mannen, familjen, vännerna. Den är ju bara den bästa känslan!
Och all kärlek som överöses från alla håll och kanter, till vår lill Miniman. Det är så fint att jag får ståpäls på armarna, baske mig! Liten två skyddsänglar gav S en så fin julklapp. 
Den där varma, gossiga, fina, stickade tröjan han har på sig idag. Uuuurskön tycker Liten! Och till dom där jeansen med hängslen, som gör att han ser ut som Karlsson på taket. Ja, då är han ju bara helt underbart stilig! Brallorna är som mysisar på insidan, men fancy pancy på utsidan. Perfekt kombo för en liten Miniman!
Han sover och morsan har passat på att dra av ett träningspass, piffat till sig och är nu redo att åka iväg för en dag av konsertande. Jag lämnar pojkarna, med en klump i magen, men är å andra sidan taggad.
Det där mammahjärtat, alltså….
Kram/lillafrun
Att ha det så jullovigt det bara går.
Nu är det så jullovigt att det bara sjunger om’et!
Dagarna flyter ihop och flätas samman. Vardag eller helg? Ingen aning. Lov! Helt sonika. Vi sover och äter och äter och tränar och promenerar och äter och njuter av vintern. Så umgås vi. Massor. Bara är, i ett endaste virrvarr av människor, vuxna och barn och med en Miniman som har full uppmärksamhet. Det här är livet på en lov-pinne!
Och igår. Hade vi paltfest i världens mysigaste Mäjadal.
Palt till hela familjen, kräver sitt teamwork!
Alla kan alltid hjälpta till med något! Det är så mysigt att fixa tillsammans. I alla fall innan man ätit palt. Sen tar liksom paltsvimman vid.
Vi gör som vanligt mormors palt. Målet är att få den så lik hennes palt som möjligt, min Storasyster M är grym på det. 
Här står hon och jag och rullar paltar och fyller med rimsaltat fläsk. Kladdigt och söligt blir det, men så ooooohyggligt gott! 
Och äntligen var den klar.
Palten! Det åts så det stod ut genom öronen på oss. Det var så gott! Sen paltsvimmade vi allihopa.
Liten tyckte också att det var en toppenkväll. Han har sån lyx med en hel drös av kusiner som passar upp honom, kryper och leker med honom. Han tycker att det är så flestligt, så. Det syns att han ser att kussarna är mindre än vi vuxna och liksom tycker att han platsar in med dom alldeles ypperligt. Gulligt!
Så det där var ännu en kväll med taikonsgänget. Med många skratt och paltsvimma. Kan knappast bli bättre.
Idag är det en annan dag. Jag ska iväg och spela dubbla konserter och är lite nervös. Inte för spelandet, men för att vara ifrån Liten. Det kommer såklart gå bra och vi kommer mötas upp för amnings-dejter. Men ändå. Jag avskyr att vara ifrån honom. Men jag är så spelsugen, så dagen kommer bli rolig, det är jag säker på! Dessutom att spela med Storan och ”Lillasyster”, är ju en fest bara det!
Ha en god söndag!
Kram/lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
