Bredvid min M.

 

Åh. Jag har sovit som en prinsessa inatt!

IMG_5605

Jag som är van att ligga tätt, tätt intill M -varje, varje natt, har tyckt att det varit stenkonstigt att sova ensam. Visserligen bredvid en katt som heter Bosse, som tar livet med ro, men som faktiskt inte är särskilt bra på att lugna i stormen när jag drömt mardrömmar, eller vill ha en kram eller helt enkelt ”MÅSTE” ha sällskap till toaletten mitt i natten. Nä, det är Bosse inte så bra på, men han är mjuk och lurvig. Det är han. M, han är, tack och lov, inte lika lurvig. Och han är den bästa på att omfamna och göra mig sällskap (han i sömnen, men det spelar inte mig någon roll) till toan, när jag behöver preggo-kissa. Spök-Ulla kan ju dyka upp där i svarta mörkret, och då kan man ju inte vara ute och tassa helt solo. Det förstår ju alla.

Så ja. Inatt har jag sovit gott. Bredvid min M.

 IMG_5602

Nu kör vi torsdag. Låt det ryka!

Kram/lillafrun

 

 

Det är helt crazy bananas!

 

Det är ju helt galet det här.

Jag blir som sagt både inskolad i musikäraryrket och hela den där ”lilla svängen” med att leva i en fembarnsfamilj. Nä, inte riktigt, men nästan. Det är tur att man inte blir fembarnsmorsa på en gång, tänker jag. Det är helt crazy bananas!

IMG_5576

 

Idag har jag varit musikfröken. Det går bra för mig och jag är stolt över mig själv. Huuu, vilka läskiga ord att säga. Men, nu sa jag det. Hejja Mig! Nämen vad sa jag nu

IMG_5586

Men nu är det onsdagkväll och jag sitter och stryker på magen.

Lite skrämd på dagarna av det höga tempot, att Liten snålar med sparkarna. Men så fort jag lugnar ner mig, som nu, då tas alla sparade kullebyttor igen. Och då blir jag glad. Och lugn. Jag älskar att känna det lilla livet röra på sig där inne.

IMG_5591

Och det inte bara sparkar i magen. Det pirrar också.

För, om en stund ska jag få pussa på han med där ruffsiga håret, vassa skäggstubben och det är leendet som gör att jag glömmer tid och rum helt och hållet. Ja, han, ska jag få träffa. Jag längtar.

IMG_5583

Under tiden jag väntar och längtar, så snicksnackar jag med er. Ni som gör att jag vill fortsätta skriva här i min dagbok, varje dag. Tack.

Och för att du ska få lära känna mig lite bättre. Så kan jag till exempel berätta att Storan helt och hållet är boven till min stil av inredning. Titta på bilderna liksom. Så vackert så man smäller av.

MÅ SÅ GOTT!

Kram/lillafrun

 

Puh.

Är det onsdag idag?

Efter praktikdagen igår, som startade 07.00 och slutade 19.nånting, så var jag så galet trött. Jag försöker fånga upp varenda händelse, vart enda ord, suga åt mig varenda undervisningsidé, reflektera, fundera, hänga med.

IMG_5554

Behöver jag säga att jag är trött?

Det kanske märks. Orden sitter liksom fast bakom bröstkorgen och jag ser bara mjuka kuddar, satsumas och en säng framför mig.

IMG_5558

Jag vet det sedan alla tidigare praktikperioder. Man är så trött. Och jag är tydligen preggo också, och den grejen kan ju också göra en trött, tror jag?

IMG_5567Så den lilla stunden av kvällen som var kvar. Igår alltså. Då låg jag i Storans fina soffa, med utsikt över ett vackert hem. Jag vill också bo i ett stort och fint hus någongång. Hoppas. Ja och sen somnade jag ungefär samma tid som småttingarna i huset. Det behövdes.

Och idag är det ju onsdag, det vet jag.

Och jag vaknar piggare. Har morgon-gått och fått en frisk start på dagen. Jag är redo för ännu en lång dag. Och när det blir kväll igen, då får jag träffa mannen. Förstår du vilken lycka? Min man. <3

HA EN FIN ONSDAG!

Kram/lillafrun

Det är inte så svårt.

God morgon!

 

Det är inte så svårt att få en god morgon, med huset innehållande såna här godingar. Lille H är en riktig glädjespridare, med et tempo som heter full-fart-framåt-hela-tiden. Jag lyckades fånga några halvdimmiga bilder.

IMG_5516

IMG_5512

IMG_5515

IMG_5517

Ny dag, nya tag! Jag har ett stort gruslass i varje öga, det är fortfarande kolsvart ute och jag skulle göra mycket för att få sova vidare. Bara en liiiten stund. Men det går ju inte! På med en ny frökenklänning och tuta och kör! Så får det bli.

Kram/lillafrun

Det var liksom ingen idé.

Och så blev det kväll.

Vilken lång dag det har varit alltså. Jag är helt slut i både kropp och knopp. Alla nya intryck och en anspänning som säger kommer jag att klara det här? . Och det gjorde jag ju, så nu släpper väl det där och huvudet blir tungt som en klump.

 Men nu är det i alla fall kväll. Och jag har varit ute i kolsvarta mörkret på en pw och nu sitter jag nyduschad och tokfräsch, i min skönaste mysplysch. På min traskar-runda, hängde mannen med i luren, såklart. Det var så mörkt ute att min mörkerrädsla gav upp, helt och hållet. Det var liksom ingen idé.

 IMG_5509

G-VMBJT57ZE4