av Emmeli | maj 9, 2014 | Familj och Vänner, Lilla familjen
Och så är vi på väg att snart vara på väg att till sist vara på väg.
Vattnar blommorna, doftar på rosorna som står där i vasen, lika vackra idag som för en vecka sedan. Om inte vackrare! Packar matsäck, checkar av checklistan och sedan slår vi igen dörren. Slår igen dörren till lyan, som kommer dofta skurmedel och blänka välkomnande när vi kommer hem igen.
Och det är fredag idag!
Det firar en Liten med att klä sig snyggt, dra på sig mössan och styra kosan mot morfar och dom. Jag och mannen? Ja, vi hänger på, såklart. Och framför oss har vi en helg. På hemmaplan. Mer vet vi inte. Och det är väl inte nödvändigt heller.
Jag har sagt det förut, men jag säger det igen; han har stil, den där minimannen.
Önskar alla, alla en så bra fredag som det bara är möjligt!
Och nu, så! Nu är vi på väg.
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 8, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Träning
Jag skulle behöva ett hejjahejja, kom igen nu!
Jag hade ju en tidsplan för den här dagen. Om den sprack? Ja, det kan man säga. Jag har fortfarande två väskor att packa och en lya att städa. Och på toppen av det är jag trött som en gnu.
Sånglektion i morse. Hem och direkt kasta mig över en Liten som jag hade hunnit börja längta efter sådär ohyggligt mycket. Han ville gosa med mamma, äta och sen sova igen. Så då passade jag på att sticka ut i spåret. Idag firade jag Litens 2-månaders dag med en längre löprunda. Innehållande den där mördarbacken, den som jag tänkte på i varje värk under förlossningen. Trots att jag var så ofantligt svettig när jag sprang, så frös-rös jag av tanken och tillbakablickarna som blixtrade framför ögonen på mig. Backen var över i ett knyck. Och jag kände mig stark. Väl hemma igen plågade jag mig igenom en tabataplanka och hoppade gladeligen i duschen sedan. Världens skönaste känsla!
Dubbla sporttoppar och amningsinlägg. Det gäller att hålla grädden på plats….. haha!
En lunch och sedan stack hela familjen ner på stan. Snabbt in på min favoritbutik och köpa en finfin present; till någon som betytt så otroligt mycket för mig det senaste året. Min barnmorska. För dit drog vi sen, på efterkontroll. När vi mötte kära morskan utbrister hon Du strålar, och man kan inte ens ana att du varit gravid! . Vilka ord. Och jag fick klartecken att jag nu kunde träna och göra preciiis vad jag ville, hoppaskuttaspringaskutta, typ..(för det har jag ju inte redan börjat med…..;)). Ja, allt såg bra ut- underbart!
Efter morskan blev det en minisväng på stan. Lillemannen har växt och bad om ett par vita bodys i större storlek. Såklart han skulle få det. På sin 2-månaders dag och allt. 2 månader alltså. 6450 gram tung och 61 centimeter lång. Han är krallig, vår lilla miniman. Som vi älskar Dig. <3
Och nu sover en Liten. Med mysfiltar och gosedjur härs och tvärs. Han njuter. Det hörs. Och det finns ingenting som gör mig i så god sinnesro som då, när jag hör och ser att han mår bra.
Annars? Jo. Vi åker hemhem imorn. Igen. Yes, det ska pysslas med lite olika saker. Och klockan är efter nio och jag är så trött att ögonen går i kors. Men här ska städas och packas. Imorn ska vi ut på utflykt!
Äsch. Det är bara att bestämma sig. hejjahejja, kom igen nu!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 8, 2014 | Musik
God morgon!
Idag är det en sån där dag; städa-, packa-, fixa-, och grejardag.
Först ut för dagen, tar jag min fina sångmapp, cyklar iväg och har sånglektion. Strategiskt nog, har jag sparat 3 sånglektioner tills nu, när Liten är här. Idag har jag nummer 2. Och det är såå otroligt roligt att sjunga nu, när magmusklerna är på plats,liksom. Inte svajjar ute i luften, vilket dom gjorde när mage gjorde detsamma. Att vara iväg 45 minuter i stöten, känns också som lämpligt länge. Ja, lillavännen sover ju, men för min egen skull tänker jag.
Angående det där återfallet… gårdagens. Så kan jag meddela att jag tog beslutet att det minsann inte behövde kallas återfall. Vi, alla tre, älskar ju att sova tillsammans. Så, i natt kan du nog räkna ut hur natten har varit. Underbar.
Näpp. Jag måste kila nu. Vill bara önska dig en fin torsdag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 7, 2014 | Emmeli funderar
Och nu är det kväll.
Jag hade tänkt skriva några ord här, för en bra stund sedan. Men jag somnade visst. Bredvid lille S.
Idag har vi haft onsdag. En dag med både lycka och olycka. Det är väl så livet ser ut, tänker jag. För många och för dom flesta. Mitt i dom vackraste, lyckligaste av tider; som den tiden jag är i, just nu. Tiden som ny-mamma, till en Liten som trollar med mitt hjärta. Mitt i det där. Det där lätta, okomplicerade, osvåra, så kan det ändå finnas sånt som inte alls är särskilt roligt, enkelt eller lyckligt. Livet, med andra ord. Har många sidor. Inte bara en svart och en vit. Kanske, pratar jag inte direkt om mitt eget liv, just nu. Men ett liv, som ändå tillhör mig. Ett liv jag är rädd om och vill hjälpa.
Luddigt?
Ja. Men vi låter det vara så.
Onsdag, sa vi. Promenad runt elljusspåret. Ett träningspass i utegymmet, där på mitten. En kaffekopp ute i solen och kalla vinden. En utflykt, till ett norrnorr-ställe, för att skjutsa en vän. En god middag tillsammans med världens vackraste man. Och en kväll som blev kortare än tänkt, eftersom jag somnade bredvid en liten Liten. Troligtvis just vad jag behövde.
Han är fantastisk. Den här lilla minimannen. Han har sannerligen entrat världen med stil och mer därtill. Varje dag gör han mig och M till dom lyckligaste på jorden. Det där leendet… ja du har ju sett det. Och du förstår mig va? att jag smälter? . Annat är omöjligt.
En onsdag.
-tack för idag.
Godnatt!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 7, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
God morgon!
En Liten bjöd visst på sovmorgon idag. Otroligt skönt, tyckte både mamman och pappan. Jag har haft världens mysigaste sovsällskap senaste timmarna… ja, jag fick visst ett litet återfall vid nattens amningsstund. Kunde helt enkelt inte tänka mig att lägga ner honom i sin säng. För jovisst, Liten sover i sin säng om nätterna nu. Det är ju jättebra, såklart. Men när den där abstinensen kickar in och mammahjärtat exploderar. Då, då är det inte mycket att göra.
Liten kudde, bredvid stor kudde. Och en till stor precis bredvid den. Det är så vi har sovit. Och nu precis vaknat. Jag får ligga och dra mig en stund, M håller på och stökar i köket med frukost. Förrutom ljudet ifrån kaffekvarnen som maler bönorna till morgonkaffet, så hörs ett snabbt pinglande. En miniman har sin morgongympa. Elefanten lever farligt.
Ett återfall, inte så farligt, precis.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer