av Emmeli | sep 6, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Lyan
Det är bara jag och Liten vakna.
Det är knäpptyst utanför lyan och lördagsmorgonlugnet går liksom att ta på. Helt underbart. Jag och S somnade i soffan igårkväll, efter att den ena ätit så mycket squashkaka att hon inte ville röra sig ur fläcken. Så vi vaknar pigga och utvilade idag.
Vad vi ska göra idag?
Ja, vi ska inte gå på barndop, i alla fall. Det är väldans mysigt med barndop, men en fjärde lördag i rad hade känts liiite, väl mycket. Vi börjar dagen med att lördagstassa. Liten i sitt nattlinne. 
Spretandes på tårna.
Vi leker, lyssnar på Ring så spelar vi och så gör vi godfrukost till den där mannen vi älskar massormest. Nu är allt framdukat, kaffebryggaren har jobbat färdigt och vi ska gå och väcka pappa M.
Vi har lördag. Och det är så skönt att det inte är klok!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 5, 2014 | Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader
Ja. Precis.
Efter att jag tagit ett långt och lyxigt varmt bad, hunnit rosa kinderna i lugn och ro. Mannen jobbat klart. Och bäbis var mer än redo. Då, drog vi iväg på äventyr. Fyllde en termos med lite kaffe och en burk med några digga med ost. Tog apostlahästarna och drog iväg. Så fantastiskt mysigt, och enkelt ordnat. Bara öppna dörren och gå ut, till rummet som är oändligt, stort och med frisk luft.
En långpromenad och en fikapaus vid vattnet. 
Jag och M gick där som Bill och Bull i våra brallor. Jag konstaterade att kaffe går strålande att dricka utan mjölk, om man är utomhus. Och Liten njöt han också, inlindad i filten.
S sov en stund i vagnen och jag och M fick chans att vara bara vi. Han och jag, E och M. Det var så mysigt.
Och så lugnt det var. En helt perfekt fredageftermiddag i början av september. Varmt, vindstilla. Båtarna kom och gick. Vattnet rörde sig knappt. Och det var så tyst. Bara vårt mummel, kaffesörplande och bäbisens snusande. 
Vi njöt och tyckte det var en ohyggligt bra idé, att ge sig ut. Säga helg! och starta den med fredagsäventyr. Vi gick och gick och på vägen hem tog vi en sväng genom lill-ica. Köpte squash, så att jag skulle kunna sno ihop en minivariant av squashkaka (den HÄR). Först brakade vi ihop på trappen en stund, var sådär möra i kropparna, som man blir av långpromenad, att ha sagt helg! och frisk luft. Grannfrun lyckades fånga oss alla tre på en bild!
När vi pallrade oss därifrån, så fixade mannen världsgod hemmapizza och jag grejade med bakandet. Nu står jordgubbssylten och puttrar på spisen, pizzan är i magen och kakan gräddas i ugnen. Det ska vispas lite grädde, sen är efterrätten kirrad, favorit i repris från förra fredag, alltså.
Fredagsmys med Lilla familjen. Bättre kan det inte bli!
Trevlig helg, allihopa!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 5, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Lyan
Hej i fredagen!
Här är en extremt Litenledighetsnjutande morsa idag.
Alltså. Vilken himla håll-käften-vecka det här blev. En rivstart. Jag som, på riktigt, inte har tänkt och använt huvudet på typ en hel drös med månader, känner mig helt yr och är oerhört taggad på helg. Det blev en grej extra den här veckan, när M var tvungen att vara borta under ett par dagar och det just då, krockade med en massa annat för mig. Så kommer det inte att vara framöver. Tack och lov. Så ja, idag njuts det järnet. Ledig fredag, med älskad bäbis och man. Det var helt fantastiskt att se Litens glittriga morgonögon, hur han tittade och log mot sin pappa. Åh, pappa! Äntligen är du hemma igen!
Kärleken mellan dom där två, det finns inget vackrare.
Pappan jobbar hemifrån, så vi har honom nära. Jag och Liten har myst, busat och sjungit våra favoritsånger. Och S har fått rejsa bland sin mors musikpryttlar; typ lekt med alla färgglada rytmägg (en höjdare!) och så har han spelat på pianot. Jag blir sådär lycklig när han sitter där i mitt knä och trycker ner tangenterna med sina små, bestämda fingertoppar. Sen har vi fredagsstädat också, så nu är det så otroooligt rent och fräscht här och morsan är överförtjust!
Jag måste visa en sak!
Liten fick ju en alldeles fööör lyxig och rolig och uurtjusig present av sin Gudmorsa i doppresent. Du har sneglat på den hittills. Men kolla här!
Ja. Den är perfekt. Det tycker Liten också. Han önskar sig liiiite, lite längre ben bara. Sen kommer den där gå varm här hemma!
Det är sådär sommarvarmt ute och solen skiner så denna fredag kan knappast bli bättre! Lunchen får ätas ute, med andra ord. Fredag alltså, så förbenat skönt. En sovande bäbis, nystädat och en älskad doppresent på toppen.
Tjohoo!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 4, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Musik, Träning
Om jag bara kunde hitta ett ord som beskrev den…
Känslan jag har i kroppen, just nu.
Nöjd. Lugn. Välmående. Pigg, fast trött. Trött, fast pigg. Kär. Tacksam. Småduktig. Lycklig.
Och så blandar vi dom där känslorna, till en.
Den känslan, har jag nu, ja. Men om jag säger såhär; den har inte riktigt funnits där, hela dagen….
Jag visste redan från början, att det här skulle bli en småomöjlig dag. M 100 mil bort, jag med en heldag inplanerad, med bland annat en föreläsning på drygt tre timmar. Det där ville jag få ihop, och samtidigt känna att jag var världens bästa mamma till S. Svårt läge. Mycket svårt.
Men på förmiddagen gick det som hejsan, jag och C, exarbeteskompanjonen/gullvännen, du vet, vi jobbade på och kom en bra bit på väg, på en gång. S sov gott, och anade inte att mamma tråkade sig. Vi tog sedan lunchpaus. Och efter lunch, då började allvaret på riktigt. Föreläsningen sändes så vi kunde se den på nätet. Så E (han som är C´s kärlek och min typ-som-en-storebror), C och jag och Liten bänkade oss framför stora dataskärmen. Omvandlade vardagsrummet till en föreläsningssal, fastän med fotpall, flera koppar kaffe och fotöljer istället för hårda stolar och kaffetorka. Och så en bäbis mitt i alltihopet.
Utan att tveka måste S varit sötaste studentprinsen någonsin. Det var inte heeelt lätt att koncentrera sig på vad den där gubben i den lilla rutan, på den stora skärmen, sa. Särskilt inte när ljudet krånglade så den lilla stackaren fick ta om typ 20 minuters föreläsning. Lilla gubben satt i ett rum på universitetet i Luleå, med en mick och en kamera framför sig. Och vi, hela klassen här från Piteå, satt utplacerade i våra vardagsrum och hade det gott. Sååå konstig grej!!! Dagens teknik, säger jag bara! Liten hade det inte dåligt han heller, men helst hade jag förstås sett att han var med sin pappa istället för att behöva ”Leka föreläsning”. Särskilt, när lilla Minimannen visst bestämt sig för att inte sova mer än förmiddagsblunden, på typ hela dagen. Så jag vaggade och vaggade och lekte lite och serverade bäbis mat och försökte samtidigt lyssna och lyssna. Efter dom där tre timmarna var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette.
Men, då visste jag att mannen var på väg hem. Och jag ville faktiskt fixa en del tills han kom hem.
Så vardagsrummet förvandlades igen. Den där jädra tvättapan, som legat i maskinen från i morse, hängdes. Och sen började vi laga middag, jag och S. Han, som ville vara med, hängandes på höften, mest varje sekund. Punkt slut.
Och helt plötsligt, när vi precis pustat ut och konstaterat att vi var färdiga, när vi tittar ut genom fönstret. Så kom han. Pappan, mannen, den efterlängtade.
Och med hjälp av en massa svett, inget blod och inga tårar, så hade vi åstadkommit detta…
Köttfärsbiffar, ugnsrostad potatis, fetasost- och vitlöksröra och en sallad. Samt tänt ljus överallt, sprutat ett sprut parfym på mamman och torkat bort eventuella kräkor från samtliga…
M, han blev så glad. Det är oftast han som lagar maten här hemma. Så det kändes så bra, att jag hann. Att jag fick ihop det, trots en liten bäbis hängandes på höften som bara ville ha mamma nära, nära och ingen annanstans. Då tänkte jag. Tack Emmeli, för att du kämpar på och tränar, vecka ut och vecka in. Nu får du lön för mödan. Du går ann som bara den, bär och lyfter, tungt med varje hand. Länge och mycket och om och om igen och Du orkar det! Det har du dig själv att tacka för!
Att träna. En investering i livet. Jag lever inte för att träna. Jag tränar för att leva!
Så efter middagen som faktiskt blev väldigt lyckad, där vi skålade för att vår älskade M var hemma igen och efter att jag lagt Liten för natten, så tog jag mig en efterlängtad halvtimme, bara för mig. Ett träningspass, där jag kände mig som en björn. Stark. Bland tända ljus och allt!
Och nu. Sitter jag här, i fotöljen, med benen högt. Mannen har precis serverat mig en hallonsmoothie och vi ser fram emot en hel helg tillsammans, utan några som helst planer.
Ja. Du förstår att känslan är vad den är. Obeskrivlig och underbar.
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 4, 2014 | Okategoriserat
Att ha ordning och reda.
Det kittlar dödsskönt i kistan, tycker jag! Och häromdagen sprang jag på vackra mappar, perfekta att ha till dom där två monsterkurserna som ska läsas nu.
En i blått och en i rosa. Och med matchande block till, såklart.
Finns på Åhlens!
Tips,tips!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer