av Emmeli | dec 6, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Julerecept!, Laga, Baka, Äta, Lyan, Recept
Kära nån vad den här dagen bara svishat fram.
Vi har bara ägnat oss åt en massa mysigt, juligt, påtande.
Ja, först tog jag ju över den där stafettpinnen från mannen, direkt när han kom innanför dörren. Stack ut och sprang. Halt, båda broddarna paj, frukosten för nära inpå. Löpturen var inte alls någon behaglig sådan. Men jag tog mig runt den tänkta rundan och var med det nöjd. Det går helt enkelt inte som hejsan varje gång!
Sen drog M iväg, vi vinkade åt honom genom köksfönstret i vanlig ordning. Det är så förbenat gulligt, nu när S kan vinka själv. Efter vinkandet och slängpussarna började vi googla recept på stuberten. Hittade ett här inne på dagboken och ett från Leila.
Så vi skrev en handlingslista och drog sedan ut. Och ser du på bilderna, så vackert vädret hunnit bli! Jag ställde mig med solen i ansiktet och bara lapade. Vi gick först långpromenad så Liten fick sin friskluft för dagen och sen på affären.
Så ohyggligt timat sedan. Jag hann både göra Rocky roads (på bilden nedan är dom precis påväg att skjutsas ut i baltankylskåpet..) och kardemummaskorpor, innan han vaknade. 
Däremot hann jag inte med det där diskberget eller degkletet som var överallt… man kunde lätt avläsa om man kikade in i köket att här har det gått undan..
Precis när det såg ut som värst, då knackar det på dörren. Där stod en gullevän. När jag sa kom in! till vännen såg det ut som ett litet bombnedslag. Men det struntade hon såklart i (<3) och lekte med Liten så jag kunde grejsa färdigt. Lyx med barnvakt för några minuter! Inom en stund var köket skinande igen och vi njöt sedan av lördagseftermiddagsfika. 
Så himla, himla mysigt! (HÄR har du recept på kardemummaskorporna. Dom är helt ljuvligt goda! I år vågade jag torka dom liite, lite längre i ungen. Jag vet en man som kommer tycka om sin fru lite extra när han kommer hem sedan. Dessa skorpor är en favorit hos honom. )
När vi sagt hejdå, tog jag och Liten oss ett bad. Det var både skönt och välbehövligt. Och nu sover S och jag njuter av stunden, med fötterna högt och i absolut tystnad. Det är bara Litens andetag som hörs. Och det, är livets vackraste melodi. Det doftar kardemumma, hyacint och kanel. Allt i en salig blandning.
Det är vår lördag, det.
Nu dröjer det inte många timmar innan mannen kliver innanför dörren. Lördagarna, som på förhand ibland känns småtråkiga eftersom M oftast drar iväg. Dom, går så fort när vi fyller dom med massa mys och pyssel. Det har helt enkelt blivit vårt knep. Heja mys och pyssel! Och heja juletider!
God kväll!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 6, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Lilla familjen, Lyan
God lördag!
Lördagsfrukosten är i magen. Jag sörplar kaffe och myser med pyjamasbäbisen. Mannen är ute och springer. När han kommer tillbaka är det min tur att sticka ut, på direkten. Sen drar M iväg på uppdrag. Hujedamig, jag som redan har sån träningsvärk och sitter med morgonrock och inte är värstans beredd, alls. Men, det är Liten- och morsanlördag för hela slanten sedan, så jag tror nog att jag ska ta chansen att sticka ut nu ändå, för att springa är ju lite svårt att göra, när man är själv med Minimannen.
Senare idag ska vi pyssla. Vi vet bara inte med vad, än. Kanske testa något nytt julgodis? Nytt för oss, alltså. Ja, vi får se.
Må så gott i helgen!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 5, 2014 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten 7-9 månader
Åh jag känner mig så fantastiskt nöjd just nu!
Dagen har varit småkaosig. Jag, Liten och kompanjonen satt bland annat i ett skypesamtal med min handledare för ex-arbetet, här i eftermiddags. Tänk dig själv; en snart-9månaders som inte aaalls hade lust att sitta still och prata om hur vi kan vässa vissa formuleringar i arbetet, men som ändå var tvungen eftersom hans morsa var tvungen till det. Liten satt där och vinkade och vinkade och skrattade tillgjort och sen blev han tvärless. Men i alla fall.
I eftermiddag har jag lekt detektiv. Efter en julklapp som är tänkt att Liten ska få, men som nu helt plötsligt visade sig tvärslut. Men så kom jag i kontakt med några som verkligen valt rätt yrke, var hur serviceminded som helst och vips har vi nu något på väg på posten, som för en stund sedan sågs som omöjligt att få tag på innan jul. Hurraaa! Därav min nöjdhet.
Och!
Nu är det fredagkväll och familjen är samlad. Surdegspizzan i ugnen är snart, snart klar. En sån med extra allt på. Och mannen har kommit hem med fredagsblommor och burit julklappar bakom ryggen med stränga direktiv om att älskling, titta bort!!
Minimannen är en riktig busunge. Han ääälskar när morsan jagar honom och säger nej, passa! Nej, höörredu! Stanna! ….. på bilden, från idag, har han prånglat upp träningsgarderoben, står och mumlar viskande för sig själv och försöker ta ut vikterna. Livsfarligt.
Det här är en fin fredag, sannerligen. En alldeles ohyggligt bra start på en helg.
Önskar Dig en mysig fredagkväll och en trevlig helg!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 5, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta
Åh. Vilken fin kväll det var igår.
Jag och Liten traskade till fina vännen, med förväntan upp över öronen och en längtan efter en kväll vi visste skulle bli precis sådär mysig som alltid. Först drog jag av ett sånt där fånigt spegelfoto. Jag kände mig så piff; ren och fräsch. Dessutom vill jag ju visa glajjorna nån himla gång! Jag ser så hiiimla bra och är så glad över mina nya ögon.
Jag kallar mig Rutger. Han i sjukan, du minns? Han hade också runda glasögon. Jag gillar dom! Varför jag håller fingret över munnen? För att jag har sån sårmun att det är löjligt. Som en hakklapp uppe och nere. Vännerna har småskrattat åt mig i veckan och sagt men hur äär det egentligen med det där? och Syrran har frågat om jag börjat med läppstift… Ni kan kalla mig clown Rutger, säger jag. (Det är på väg att bli bättre. Men alltså… skinflådd mun är ingen hit. Det värsta har varit att inte kunnat pussa på Sixten. )
Vart var vi?
Jo. Vi gick iväg. Minimannen och jag. Landade hos vännen tillsammans med en massa andra godingar. Liten blev efter en stund väldigt hemmastadd och gick från famn till famn. Blev serverad Babblarna och Teletubbies på löpande band, busade i speglar, spelade piano och åt slickepott. Morsan njöt av att få göra det där hon älskar; polkagrisar.
Vi teamade så bra, allihopa.
uppassadMiniman.se/Liten
Nu har vi minsann blivit lite rutti på det där. Vi är som värsta karamellkungarna!
8 satser polkagrisar. En liten sväng vardera av sur-äpple, mango-lime, körsbär och jordgubb. Och dubbelsats av hallon-lakrits (såå vaaaaansinnigt god!) och tre satser av vanliga, pepparmint. Dom jag tycker är allra, allra godast och alltid vinner i längden.
När vi var färdiga vandrade vi hem i natten. Bäbisen doftade som en hel polkagris och somnade på två sekunder när vi kom hem. Jag njöt av att komma hem till ett nytstädat hem, med hjärtat varmt efter en kväll av traditionsgöra, tillsammans med vännerna. Karameller. Fina grejer!
Och idag är det fredag. Så skönt! Jag och Liten har mysförmiddag. Tog lååång sovmorgon, morsan njuter av fredagsmorgonkaffet och strax ska vi ut på vår promenad. Det ser ut som om solen kanske vill titta fram idag. Det vore underbart!Några timmars skrivande i eftermiddag bara, sen är det helg! Mannen föreläser hela dagen, men vi samlas till kvällen för efterlängtat fredagsmys. Åh.
Ha en toppenfredag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 4, 2014 | Emmeli funderar, Träning
Jag kanske borde varna för några rader av neggopeggo….
Vad jag menar?
Nä.. Jag blev bara lite deppig tidigare. Sådär som man blir ibland, det kommer som från ingenstans. En klump i magen. Jag kände mig ynklig, liten på jorden och sådär. En riktig tycka-synd-om-mig-själv-dipp. Hatar såna. Du vet, när man tycker två saker, som inte aalls går ihop. Fast på ett sätt gör det ju det. Man kan faktiskt tycka två saker. Man kan både tycka om något, på ett sätt Och inte, på ett annat. Sådetså.
Äsch. Jag är så kryptiskt så man fattar ju nada och ingenting.
I alla fall.
På förmiddagen skrevs det som bara den. Jag erkänner; jag äääär så less nu. Så ohyggligt otålig, det är ju såå nära. Det är väl antagligen därför jag tillåter mig själv att känna hur less jag faktiskt är. Jag vill bara bli klar, få börja packa, att det ska få bli resa-söderut-dagen nu och det enda som finns att tänka på är jul, julmys, julmat, julgodis, jul, julmys… och så vidare.
Innan mannen drog iväg på uppdrag, så fick jag chansen att träna. Hade egentligen inte alls tänkt hinna med det idag, men kände att idag var en dag jag verkligen behövde det. Så jag körde järnet och brände upp alla neggo-peggo-tankar, med hjälp av ett redigt styrkepass. Tunga vikter, många repetitioner, puls, mjölksyra. Idag njöt jag, av allt det där. Klev ut på ”andra sidan” som en ny version av mig själv. Kände mig helt slut i kroppen (som alltid precis efter man tränat) men desto starkare i knoppen. Tacksam, rakt igenom. För det är precis det, jag ska vara.
I eftermiddag har jag och Liten varit ute i friska luften. Traskat vår promenad och beskådat himlen som var så magiskt vacker.
Liten tog sig en lååång eftermiddagsvila, så jag har rejsat runt här hemma och alldeles precis skurat färdigt och lagt på mattorna som hängt ute och nu doftar vinter. Det har städats och gjorts fint inför helgen. För att starta den intågande helgen på ett oslagbart vis, så ska jag och Minimannen ikväll, tillsammans med ett gäng vänner, hålla en älskad tradition vid liv. Vi ska ägna kvällen åt något varmt, sött, randigt….och vaaansinnigt gott! Oslagbart. Jag är så glad för kvällen som väntar.
Ha en fin kväll, Du med!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer