av Emmeli | dec 11, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Träning
hoho!
Tänk vad 30 minuter av total avkoppling kan göra. Jag njöt så in i bomben mycket i morse. På det där stället, får man liksom inte bara färg på fransarna, utan även ansikts- och huvudmassage under tiden. Alltså, himmmelskt skönt!
När jag kom hem sa jag till mannen att hörru du, jag tror att jag skulle bli en bättre fru om jag kilade iväg på massage och sånt liiite oftare. Typ bli bättre på att andas genom näsan lite mer.
Då svarar han, med det där finurliga leendet och murvliga rösten;
Jaha..Istället för att det ryker ur den ibland, menar du? Förresten, så tycker jag att du är en bra fru redan.
…ja,ja. Ibland ryker det. Jag är sån. Men det där andra. Antingen sa han det för att han tycker det. Eller, för att han kom på att de ju kunde bli rätt dyrt och skicka iväg mig på sånt där stup i kvarten.
Nåväl.
Och annars då?
Vi har skrivit i några få timmar. Det är så lite kvar att det är löjligt. Jag känner hur axlarna blir lättare och lättare. I eftermiddag har jag unnat mig ännu mer mamma-lyx; ett styrkepass. Hann med det innan mannen drog iväg på kvällsuppdrag. Med spagettikropp har jag sedan varit ute med Liten. Han tycker att det är så festligt att sitta i vagnen och kan hänga med. Men innan vi var hemma från långrundan, så sov han och gör så fortfarande.
Jag passar på att dagboka och laga mat. Sen ska vi piffa morsa och bäbis och traska iväg. Vi laddar för en kväll med gänget och det årliga knytisjulbordet med vännerna. Såå gott det ska bli!
Jag och Liten ska matcha. Han med röda strumpor och jag med röda kalasbyxor. Det blir festligt!
God kväll, alla Ni!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 11, 2014 | Emmeli funderar
Åh, det är torsdag, redan!
Vi fick ett ryck och inför-helgen-städade redan igårkväll. Så vi skulle hinna njuta av allt som hör det till, innan vi ska trassla till hela lyan och packa och åka härifrån.
Det är bara så lite kvar nu. Idag och imorn. På lördag är stora packar-dagen. Sen åker vi, på söndag. Jag har i huvudet redan tagit lov. Skrivit listor som börjat gå överstyr. Jag målar upp julen i bilder, i mitt huvud. Nu vill jag bara sätta igång och göra verklighet av det. Åka dit jag älskar att vara. Göra jul, pyssla, baka.
Det är ofta så jag gör. Ser bilderna framför mig, hur jag önskar ha det. Sen så försöker jag få det så.
Men i alla fall.
Det är torsdag idag och vi är fortfarande hemma i lyan. Vi har startat dagen under täcket i soffan, tittat på julkalendern och ätit frukost. Och nu, ska jag iväg på ren och skär mamma-lyx. Jag älskar att gå på salong och färga ögonfransarna och bli lite extra ompysslad. Det händer, typ aldrig. Denna höst har varit crazy bananas och inte alls givit någon lucka för såna saker, precis.
Nu är vi tusiken snart i mål. Och idag, kan vi nästan hissa flaggan. Ja, i alla fall unna sig en tidig morgon-halvtimme, innan näst sista skrivpasset, att gå och få ögonen att se lite låtsas-pigga ut, lyxa med lite ego-mama-tid och njuta av känslan att ha så himla lite kvar.
Må så gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 10, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Lyan, Träning
Idag har det varit tomteverkstad här hemma i lyan.
Jag älskar ju sånt där. I timmar har jag suttit och klippt och klistrat och skrivit och stämplat. Stundvis har det rykt ur öronen på mig. Jag tog mig ett break mitt på dagen och var ut och sprang. Klockan var 13.15 och det var nästan helt mörkt. Igår var det ju nästan-ljust, tack vare solen, men idag har det varit mörkt, stormat och sen är det helt glashalt också. Men det spelade liksom ingen roll, för jag njöt ändå. Till skillnad från den senaste löpturen. Idag kände jag att kroppen var med mig. Det är en skön känsla.
Det är så vansinnigt svårt att stämpla snyggt men sånt där. Lack och stämpel, menar jag. Men till slut fick jag in snitsen. Typ lagom tills jag var färdig. Nåväl. Bättre sent än aldrig!
Mannen och Minimannen har lekt och lekt. Och jag må vara partiskt deluxe, men den där lilla pojken, alltså. Han har ju fått en framtand nu. En. Inte riktigt helt och hållet framme. Men vid varje leende så skymtar den.Och, han äär så söt! Nu kryper han med vanlig krypteknik också. Han tyckte, till i morse, att det där med att åla, kräla och kravla sig fram gick alldeles tillräckligt bra. Men nu tusan, är det andra krypbullar!
Idag är jag alldeles varm inombords.
Det har hela dagen funnits ett tacksamhetstäcke i magen. Jag tycker att det är så fantastiskt med den här tiden. Juletiden. Att jag har min son och man att dela allt med. Och finaste stor-familjerna. Och alla vänner.
Vissa dagar känns det bara extrahärligt att leva. Idag är en sån dag. Och jag är så tacksam.
Ta hand om Dig!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 10, 2014 | Okategoriserat
… något ohyggligt hemligt. Och sånt där, det gör mig småtokig. Kolla här
På framsidan var det adresserat till S. Såå gulligt och jag måste tydligen vänta några dagar innan jag får veta vad som var där i och vem det är ifrån. För jo, M och Minimannen vet.
Åh.
Annars?
Det är onsdag. Och vi har en liten paus i slutspurten. En ledig dag mitt i veckan. Den njuter vi av. Alldeles strax ska vi dra igång tomteverkstad här hemma. Ännu mer fuffens, alltså. Det är ju mycket sånt i juletider!
Jo, jo. Det låg något i postlådan igår. Och jag håller på att börja klättra på väggarna av nyfikenhet.
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 9, 2014 | Emmeli funderar, Musik
Åh.
Nu känner jag precis sådär som jag alltid gör den här tiden på året. När det bara är liiite, lite kvar och både huvudet och kroppen vet så väl att snart, snart, snaart får du pusta ut.
Det är så nära nu.
Visst. Jag nattsuddar lite för länge på nätterna nu, tycker att det är rysligt mysigt i juletider. Så, det kan också ha en liten del i mina grusiga ögon om dagen. Trots sovmorgon idag, ja.
Jag och Liten var ute under dagens ljusaste timme idag, då solen nästan (!) orkade sig upp över trädtopparna. Gatulysena sken fortfarande och över världen låg en tunn slöja av mörker.
Landskapet är vackert, ändå. Som idag, när det är krispigt, frostigt och vitt.
Men jo. Mörkret gör oss trötta.
Nu sitter jag här i eftermiddagslugnet. Har precis avslutat skrivpasset. Min och Litens plan har följts till punkt och pricka. Nu är vi inne på dom sista tre, viktigaste punkterna; mysa, mysa och mysa.
Han sover ute i vintern, ombäddad och varm. Det är 8 kalla grader och luften är så, så god. Jag har tänt ljus här inne, klätt mig i mannens stora sticketröja och tussar omkring i alldeles för långa tjocksockar. Sitter här, med fötterna högt, lyssnar på tystnaden och bara är. En sån där stund, så skön att ord inte går att finna.
Nu väntar en tisdagkväll. Det blir en lugn sådan. Nu är det bara några få dagar kvar. kämpa, kämpa, kämpa…
Allt gott till Dig.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer