Att summera helgen.

12092015-IMG_2506Och så var vi hemma på gården igen;

Jag och min älskade unge. Just nu sitter vi i finsoffan och har det gott. Liten ser på sitt favoritprogram på svtplay (Bondgården. Massor av traktorer och djur. Sånt är toppen!) och jag sörplar lite kaffe och dagbokar. Och så konstaterar vi saker, som att vi ägnar alldeles för lite tid här inne i salen. Det måste det bli ändring på.

13092015-IMG_2580

Vi blev hemskjutsade av världens bästa tidigare idag. Precis i sovtid för S. Så när Minimannen sov i vagnen kunde jag passa på att dona lite här inne och sedan måla ännu ett varv på det där skåpet som är mitt evighetsprojekt.

Och nu sitter vi alltså här, i finsoffan och myser. Vi har haft en så himla mysig helg.

Så förbenat lyxig. På alla sätt.

12092015-IMG_2499 Sköna stunder i Finsoffan.13092015-IMG_2589 Spelande på älskat piano, efter noter från min gamla Farmor. 12092015-IMG_2566Morgonpromenader runt vackra Tommelmon. Pappagrillad lunch. Goda mammalagade middagar. 12092015-IMG_2513Lek och friskluft i mängder. Massa tid med lillvännen.

12092015-IMG_2528Träning i Pappas Hardcoregym.

12092015-IMG_2573 Årets första smuliga äppelpaj.
12092015-IMG_2533Liten har matat Torehunden med godis och myst med sin Mormor och Morfar.

Helt enkelt en så himlafin helg.

Tack älskade Päron. <3

13092015-IMG_2579

Lillafrun

Det, är lycka om något.

12092015-IMG_2547
Att ha en Morfar.

En sån som leker med en, springer full-fart-framåt med en. Skjutsar i skrindan tur på tur. Har oceaner av tålamod och som låter en vara med på alla möjliga påhitt. Det, är lycka om något.

12092015-IMG_2559

Liten har inte ”bara” oss; mig och M. Utan en hel Storfamilj, på både min och mannens sida. En Storfamilj som liksom omsvärmar Liten med så mycket kärlek att det inte finns någon hejd. Det är en sån trygghet och hjärtefin känsla för oss Päron. Att vara älskad och omringad av kärlek och trygghet, det är ju bästa som finns.

Mitt hjärta går av på mitten när jag tänker på hur otroligt tvärtemot det är för många andra barn. Precis just nu. Ute på svarta havet med blixt-snabbt-tickande småhjärtan. Tickandet beror inte på att dom har sprungit och jagat sin Morfar. Tickande beror på en oerhörd rädsla.

Världen är inte rättvis. Och det gör ont.

Jag är så förbenat tacksam att min unge får ha det så här, som han har det. Med en Morfar och en massa andra runtomkring sig. Trygghet och kärlek i överflöd.

Det, är lycka om något.

Lillafrun

En lite finare sortens lördag.

12092015-IMG_2487Och vips var vi i den där Lilla byn som jag alltid, alltid kommer att kalla för mitt Hemmahemma.

Vi hänger hos MammaMormor och PappaMorfar och Torehunden. Har det hur bra som helst. Det känns så himla lyxigt att få komma hit. Vi blir ju liksom lite, lite sällskapssjuka när mannen är iväg precis hela helgen. Strandade är vi ju också eftersom M har Pärlan. Sen är det helt sonika tvärmysigt att vara här. Och tänk! Förra året vid såna här helger, då var vi strandade i och kring lilla Lyan uppe i Norrnorr. Vi hade det alltid väldigt fint där också. Men det är hur härligt som helst att bo så här nära familjen. Att min älskade Papps bara kan komma och hämta oss, mig och Liten, och så får vi en världsmysig helg i älskad by.

Det är lördag och vi har startat den med en Tommelmorunda, hela gänget.

12092015-IMG_246412092015-IMG_2467 12092015-IMG_246812092015-IMG_2481

Morsan med snor på halva glajjan.
12092015-IMG_2469 12092015-IMG_2472

12092015-IMG_2479

Innan vi var hemma ville någon gå själv… trots att skorna inte var medpackade.

12092015-IMG_2490

Han är min stolthet, den där ungen.

Nu väntar hotellfrukost á la mama och den går inte av för hackor!

Vi har en lite finare sortens lördag, helt enkelt.

Hoppas ni får en god lördag!

Lillafrun

Det som vi inte ville skulle hända… och så resten av fredagen.

11092015-IMG_2380
Fredag, ja.

Vi fick såklart hur bråttom som helst i morse. Jag lät Liten bada alldeles för länge, han älskar det ju liksom.. Men sen fick vi tokskynda oss till Förskolan och lekstunden.

Och nä, Vår Lille Miniman är inte dum. Dom är ju inte det, dom här små Minimänniskorna. Från att bara ha vinkat hejdå och kutat in och inte brytt sig om var varken jag eller M har varit…. så är han nu som ett frimärke på oss vid lämning. Därför var vi där idag och bara lekte tillsammans. Han vill inte säga hejdå. Det är det senaste. Och det var precis, precis det här jag varit så orolig över. Det är M som råkat ut för tårar och måsta gå ändå… jag skulle fasiken inte klara det. Än fast vi till och med fått gulligt filmbevis visat för oss på Paddan (Världens bästa Personal som gör allt för kidsen och päronen! <3) där filmen visar att S, typ 1 minut efter lämning leker på och är sitt vanliga go- och glá-kexchoklad-jag, så gör det ju så oooont att behöva lämna den där lilla, lilla människan med tårar trillandes. När farvälet väl är taget, så går det hur bra som helst. Han leker,  både äter bra och sover bra. Och är, som vi fått berättat för oss, så självständig och trygg. Men avskedet är drygt. Mitt och mannens, var vårt Päronhjärta kämpar. Vi vill inte att han ska vara ledsen ett endaste dugg. Än om det bara är en fisminut och allt sedan är bra. Det vore ju egentligen konstigt om lillvännen ville säga hejdå till oss.

Efter lekstund drog vi vidare, fortsatte vår runda och hamnade sedan hemma på Gården.

11092015-IMG_2401 11092015-IMG_2404 11092015-IMG_2410 11092015-IMG_2374

Morsan svettig och Liten ännu mera lekstugen.

Efter lek började vi städa tillsammans. Men jädrar vilken dålig kombo vi var då. Jag ville plocka bort och dammsuga, torka och göra fräscht. S stängde av dammsugaren, slet fram allt han kunde komma åt i lådor och skåp, hämtade hårdbröd ur skafferiet och knaprade för fullt (och smulade). Så klättrades det här och där, drogs på ugnen på 300 grader och som pricken över i ”skurades” golvet med toaborsten. Jo, jo.

11092015-IMG_2427

Där bröt vi. Om jag säger så.  Så åt vi lunch istället och sen hoppade S i vagnen och sov i tre och en halv, nästan fyra timmar. Inte klokt vad länge. Han drar till med såna där megasovningar rätt ofta och idag var det väldigt passande. Då kunde jag greja i hemmet.

Förvandla hemmet från ett kladdigt och skräpigt hak, till en skinande rent, linsåpeskurat hem. Liten rejsar så med sin bil att det blir svarta streck på golven… så jag har krupit på knä och gnuggat med en liten, liten svamp och sen knäskurat som vanligt. Men nu är det fint, alltså. Bäddat rent, tvättat, vikit tvätt och hängt tvätt har jag också gjort. Känns så skönt när sånt där är gjort.

11092015-IMG_2440 11092015-IMG_2448 11092015-IMG_2449 11092015-IMG_2453

Nu är vi båda vakna igen. Omåttligt nöjda. Det är ju värsta bästa sensommarvädret trots att vi är en bra bit in i September! Hur härligt som helst! Och jag har pratat förnuftigt med mig själv och konstaterat att det här med lämningarna nog borde bli bättre och att jag ändå känner mig lugn eftersom att resten av Förskoledagen flyter på så himla bra. Vi säger så. Och så har jag träningsvärk deluxe, det är nystädat och ungen är kvittrig och glad. Nu kör vi helg för hela slanten!

Ha en fin helg allesammans!

Lillafrun

Att ha fredag.

11092015-IMG_2352 11092015-IMG_2330 11092015-IMG_2331

Fredag!

Här hemma vaknar jag och Liten i storsängen tillsammans. Vi fick lyfta över honom i natt då han vaknade och skrek som en stucken gris. Vi förstod direkt vad det var; krusbärspartyt som knappt hade något slut igårkväll. Han älskar ju sånt där; frukt och bär. Men det kan bli för mycket för lillmagen, det har vi fått klart för oss nu. Liten verkar ha en liten stenmage och har kanske haft ont i magen typ fem gånger i sitt liv. Jag känner ändå igen på skriket att det är magont för honom. Tänk vad man lär sig att läsa av sitt barn som mamma och pappa. Det är häftigt!

11092015-IMG_2341

Idag är allt precis som vanligt igen och det tackar vi för. Aptråkigt att ha ont i magen och dessutom åkte mannen iväg tidigt, tidigt i morse och kommer hem på söndagkväll. Jag tycker såklart att det är skönare att vara båda två om Liten inte mår bra, liksom.

11092015-IMG_2345

Och där är han ja, Minimannen! Iklädd nattskjorta och i full färd med att jaga flugorna. Hans vänner här hemma. Och så säger han Men titta! Men titta! åt precis allting. Gullunge. 

Nu är frukosten äten och alla mattor är utslängda. Vi går här och skrapar skräp från fötterna, både Liten och jag, och konstaterar att det kommer rassla fint i dammsugaren under dagen städrace. Men innan vi tar tag i det så ska vi ut på långpromenad med vagnen och stanna till på mitten för att leka en stund med kompisarna på Förskolan.

Så himla skönt med fredag. Som alltid.

Ha en fin fredag!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4