av Emmeli | okt 21, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Recept, Tårtor och desserter!, Träning
Jag Minimannen vill bara dela med oss av receptet på bläbärsglassen vi gjorde till förra helgen. Vi snodde ihop den i ett nafs, för det var precis hur enkelt som helst. Mysig tillsammangrej med en liten småtting också!
Receptet kommer här:
Blåbärsglass:
Vad behöver jag, till 8 portioner?
- 5 dl vispgrädde
- 1 burk sötad kondenserad mjölk (à 400 g)
- 250 g frysta, tinade blåbär
- Vispa vispgrädden
- Blanda sötad kondenserad mjölk och frysta, tinade blåbär. Vänd ner grädden och rör till en jämn smet. Häll smeten i en form.
- Ställ in i frysen, miiinst 6 timmar… tänk 8-12, skulle jag säga!
- Till servering: Ta ut ca 10 minuter före servering. Bjud gärna i våffelstrutar och strö över hackade hasselnötter.
Mums, tyckte Miniman, hans päron och hans Farfar!
Idag har vi haft finfredag med ruggväder där ute och mysigt häng här inne.
När kidsen sov ute på bron efter lunch, passade jag på att sitta och tomglo på kökssoffan en stund. Maj gadd så skönt. Sedan en massa dans till Bjossans favoritlåt (Var bor du lilla råtta. Han kan den klockers. Skitgulligt!), degande och legobyggande. Och bäbismys i mängder, förstås. Morsan här har också fredagsfysat tillsammans med katt och barn och nu till och med hunnit ge sig själv så mycket tid att det nytvättade barret är fönat(!). Den ni, händer klåtran typ aldrig! Folket här hemma blir lika förvånade varje gång, ha ha! Så nu är vi alla supertaggade inför kvällens födelsedagskalas för Storan. <3
Trevlig helg alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | okt 21, 2016 | Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Hej där borta!
Det är jag, Juniflickan!
Jag är på pricken 4 månader idag, faktiskt.
Inte klokt, alltså. Vad tiden susar fram. Jag trivs verkligen här ute i vida världen. Och, tiden går fort när man har roligt sägs det, ju. Det har jag verkligen, roligt alltså! Det festligaste här i livet just nu, är helt klart Bjossan. Mamma och pappa är inte alls så roliga som han är. Han behöver mest bara säga flaskhals och inget mer, snurra några varv på golvet framför mig, så liksom tjuter jag av skratt.
Mamma, Pappa och Bjossan är så kära i mig att dom inte riktigt vet var dom ska ta vägen. Mamma med sina yviga känslor… kan börja gråta för ingenting. Typ när Bjossan pussar och kramar på mig och säger Du är Bässst Juni.
Fast det är ju väldigt gulligt. Jag håller med.
Om ni undrar så håller mamma bara på att prova min nya vinteroverall där på bilderna.
Jag är en rysligt nöjd bäbisflicka, tycker om det mesta liksom. Så, där låg jag i varma overallen på mjuka fårfällen och undrade vad hon höll på med, med bara i tystnad och för mig själv. Kanske att min blick avslöjade att jag funderade lite. Men jag tycker liksom om att bara vara.
Fast den där luvan var fasligt stor och åkte ner i ögonen på mig.
…
Mina dagar innehåller fortfarande väldigt många sovtimmar. Helst ute i vagnen. Där är luften så god. På natten sover jag tätt intill mamma. Annars tycker jag om att ligga i babygymmet och greppa efter elefanten och apan och dom där. Tugga på mina egna små händer är också något jag pysslar mycket med nu. Och sjunga! Kära hjärtanes. Härma mamma när hon sjunger är ju helt underbart. Och dessutom tydligen så gulligt att man knappt orkar med.
Och lite festligt är det allt, att vi är fyra i familjen. Och att vi parvis blivit så väldigt lika till sinnet. Det är Pappa och jag som är likisar. Jag kan sitta i hans knä i en mindre evighet och bara beskåda, i tystnad. Och så Bjossan och Mamma, då. Med den där farten och pladdret som går i ett. Skitglada och skitarga och ingen varning däremellan. Men jag hinner nog i kapp med lite riv, jag också.
Men som det är nu, tar jag bara livet med absolut lugn och ro.
Ville mest bara säga hej och önska God Fredag!
Bjossan och Mamma degar för fullt vid köksbordet. Hjärtan och traktorer på löpande band. Jag har faktist i detta nu precis slumrat ute i vagnen.. mamma la ner mig där och jag somnade innan hon ens hunnit knyta igen voksipåsen. Jo, jo. Jag skämmer bort dom.. mina päron alltså. Precis som Bjossan gjorde. Bara det att han nu är två och ett halvt och liksom hunnit fått upp ett tempo vi kallar full fart. Jag hinner, jag med. Så småningom.
Fredag, alltså. Här hemma är nystädat. Mamma höll på igår, som vanligt. Efter att jag och Mamma gått långpromenad och hämtat hem Bjossan från Förskolan, haft After Föris på lekparken och tagit svängen på affären. Då, gick vi hem och gjorde färdigt vad vi hade börjat med innan. Ett tag trillade mamma köttbullar, skurade golv med mig hängandes i babybjörnen och badade Bjossan. Allt på samma gång. Lite svettigt hade hon det, men sen fick vi vila oss och gå för vardagslyx till Farmor och Farfar. Bli bjudna på middag och ha mysig torsdagkväll, alltså.
Idag är det så mörkt att man nästan tror natten hänger kvar. Vi gäspar och myser och så är vi alla tre, jättelängtiga till kvällen. För då ska vi på kalas!
Hejdå!
/ Juniflickan
av Emmeli | okt 20, 2016 | Emmeli funderar
….Efter en dag som kändes som tre, ungefär.
Onsdagen, med känslan av vidrig oro och rädsla. Men också med det bästa; det gick bra. Tack gode Gud för det.
Vi kunde pusta ut på eftermiddagen och till kvällen somnade vi ovaggade och har sovit som fyra björnar. Jag har dock vaknat ibland, mitt i hemska mardrömmar. Måsta väcka mannen och berätta och sen kunnat somna om Mannen kommer dock inte ihåg någonting av det här. Han är omöjlig att väcka). Fy vad livet kan skrämma ibland. Lättnaden när det gått bra är obeskrivlig.
Tack för all er omtanke. Vad himla fina ni är. Som alltid.<3
Idag vaknar vi till torsdag.
Vyn från köksfönstret är lugn, jämngrå och höstig att det inte är klokt. Den Förispeppade Storebjossan är och leker med sina små vänner en sista stund för veckan. Här hemma snurrar tvättmaskinen och ljusen brinner sakta på köksbordet. En obestämt lång sörpa-kaffe-stund får det bli, innan dagen drar igång på riktigt.
Åhå. Livet, alltså. Ibland mer än man mäktar med.
Lillafrun
av Emmeli | okt 19, 2016 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Mammalivet, Träning
Där sitter jag, ja.
Nytränad efter ”Onsdagsgympan” tillsammans med Storan. Vi brukar träna tillsammans på onsdagarna. Förvandlar då fina Salen till Gympasal och river av något svettigt. Trevligt med sällskap och vi tar i som bara den, peppar varandra och så hinner vi surra en massa innan och efter också.
Där, på väg mot ”Veckans utflykt”. Ja, det känns lite så. Jag är ju mest hemma på gården, drar ut på rundorna med vagn och springande ben och så. Mysigaste jag vet. Men en tur till stan då och då, känns alltid så himla festligt. 
Idag är dock saker och ting inte så härligt som det låter eller ser ut. Förresten ser man på mina ögon att det inte är vanliga glad- Emmeli. 
Hur kul det än är att dra på sig den där nya småblommiga tröjan, rosa kinderna lite och göra sig lite fin. Packa familj i bilen och dra iväg för att ha några trevliga timmar tillsammans. Lite som en stunds minihelg när den vanliga helgen inte kommer innehålla så mycket sånt.
I mitt huvud har jag ändå bara en sak.
Idag svävas det i ovisshetens obehag. Jag ber i min tystnad. Att allt ska gå bra. Försöker behålla ett lugn för att inte oroa en älskad liten Miniman och så tänker jag Fy farao för ovisshet och plötslig insjuknad hos någon man älskar så.
Livet. Det finaste vi har. Och så skört, mitt i allt det fantastiska.
Måtte allt gå bra, säger jag bara. <3 Idag ber jag om änglavakt.
Ta hand om er, ni med.
Lillafrun
av Emmeli | okt 18, 2016 | Emmeli funderar, Stora Lilla Familjen, Träning
Så, nu är vi redo. För Vintern, alltså. På ett vis, i alla fall.
I morse packade jag ner barnen i syskonvagnen och drog iväg.
Vi gick genom byn, postade några brev. Vidare förbi gulliga byaskolan och in i musiksalen där moster Storan hade sån där riktig drömmig musiklektion. Vi knackade på för att lämna ett papper som skulle vidare, och fick samtidigt gulligaste sången och spelet uppfört bara för oss. Vilken start på tisdagmorgonen liksom! Till sist hamnade vi på Föris, som S säger. Han sprang in och ropade heejdå mamma! och jag och J fortsatte och hurtade vidare runt långa rundan. Typiskt bra tisdagsstart, hela alltet. 
Sen tog jag energin jag fått från morgonen, och började med vad jag gruvat mig lite inför; rensa ur hela familjens sommarkläder.
Allt från sandaler, till sommarjackor, till klänningar och sommarskjortor. Upp på vinden med allt. Var sak på sin plats. Och gällande barnens kläder ska allt i rätta storlekslådor. Och i kartonghavet skulle sedan vintern letas fram. 
När jag ändå höll på så passade jag på att rensa bort ännu en storlek för Lillasyster som växer och växer, och bära ner några plagg från Storebrors pyttekläder.
Juniflickan höll mig gott sällis, där jag vek och sorterade bort och såptorkade ur alla garderober och klädlådor. 
Från somrigt, till vintrigt…
Jag blev helt klar med allt lagom till att Minimannen skulle hämtas hem igen. Kände mig alldeles vimmelkantig av trötthet när jag mötte upp Storebror. Vi drog hem och dundrade igång ett mangosmoothie- och mackafika. Och sen var hela gänget trötta och morsan slumrade till och med till en ministund. Den linoljefärgsdoftande(typ stinkande snarare) mannen, stack ut på löptur. Jag snodde ihop en pannkakssmet och skjutsade in i ugnen. När M kom tillbaka var det min tur att få ge sig ut och springa. Och när jag kom hem stod pannkakan och varma blåbären på köksbordet. Teamwork!
Så var det kväll igen, ja.
Och snön får bestämma sig för att komma när den vill nu. Mössor, halsdukar, handskar och varma kläder är på plats. Igen!? Jag tog ju just och sorterade bort dom…
Hoppas ni haft en god tisdag!
Lillafrun
Senaste kommentarer