30042017-IMG_876530042017-IMG_8764För igår hade vi bjudit hem till Vårfest här på vår Drömgård.

Det var en lång att-göra-lista vi hade gjort oss och alla i Stora Lilla Familjen hjälptes åt på sitt vis.30042017-IMG_8755

Det lagades och förbereddes och efterrättspajer vilade ute i blåsten. 30042017-IMG_8753En stund var också avsatt för en hela-familjen-springtur. Sånt behövs också.30042017-IMG_875930042017-IMG_8760

Och tussilagoplock, såklart!

Det var sån trevlig dag och vi jobbade på tillsammans och allt flöt på förvånansvärt bra.

30042017-IMG_8767Barnbordet!

30042017-IMG_8792

…som fick agera lite köksö emellanåt.

Att ordna storkalas med två småttingar kunde ju har varit lite för världssvettigt. Svettigt och fartigt, det var det. Inte tu tal om det. Än fastän dom var nöjda och så, så är det ju ändå passning alltid och det var balansgång mellan lagande och fixande till 20 personer och samtidigt ha ögonen på två busar. 30042017-IMG_8786Där ser ni min eminenta dukningshjälp! Hon som hängde i pyjamas toklänge och lekte titt-ut under duken.

30042017-IMG_8799

… morsan hittade sig en i-bra-tid-lucka för att tvaga och klä också. Igår fick det bli dom där mom-jeansen som legat i garderoben och väntat på premiärande. Mammigt och mysigt kändes det! Sån jeansmodell som säkert min lilla mor hade som ung mamma. <3

Ja. Allt flöt på fint….. tills klockan bara drog iväg och vi hade stått med en fyra-gånger-receptet-stor sats bearnaisesås som vi helt sonika haft i lite (ganska mycket) för mycket vit balsamvinäger i. 30042017-IMG_8796

Här var det ”panik” i lägret. Den smakade stryk… när klockan var 30 minuter innan gästerna skulle komma.

Ingen katastrof såklart. Men det kändes allt annat än kul när vi lagt ner så mycket tid på den så vi försökte allt vi kunde (det vill säga; tog allt smör i kylskåpet vi hade) och försökte rädda upp det hela. När klockan var några minuter i kalastid stod jag och försökte röja upp en diskbänk som såg ut som helsicket själv. Med bea alla over the place.

Mannen måste fullkomligt ha kutat genom duschen. För hur det var, så blev röran som bortblåst på nolltid och mannen stod ute med tänd grill och vi kunde hälsa älskade välkomna. Minimannen gjorde det sistnämna med bravur, i vanlig ordning.

30042017-IMG_8802

”Välkomna iin!”

-Till Vårfest på vad som är vår Drömgård.30042017-IMG_8789

Det finns alltid mycket att fira. Vi firade in våren. Att vi har varandra. Att vi, Stora Lilla Familjen väntar, ja faktiskt, som ett helt nytt liv här framöver. Sa hejdå till April och hurrade in vackra månaden Maj och all extrahärlig tid som väntar här framför.

30042017-IMG_8811

Åt årets första grillmiddag, med den där bean som bytt smak från oätlig till god. I ugnen brann det typ olja, då vi rostat potatis i omgångar i timmar. Hej ingen varmluftsugn. Hej inte jättesmart med klyftpotatis då. Men hej!! Det löste sig det också och alla mm-ade och åt.

30042017-IMG_8824

Sen gick vi i kolonn mot Majbrasan.30042017-IMG_8828Pussades efter vägen.

Och hamnade slutligen vid Valborsgfirandet vid kyrkan.

Hörde gulliga kyrkokören sjunga Vintern Rasat och Sköna Maj Välkommen!. Kan liksom inte bli mer rätt. Samtidigt som brasan sprakade och värmde mer än väl.

30042017-IMG_8831

Så gick vi hem därefter och värmde oss i varma huset. Sörplade kaffe, åt Citronpaj med färska jordgubbar och vispad grädde. Jag och Storan satt som fängslade vid vad som är som både ett dyft Mormor och Farmor stöpt i ett för mig nu. När varken Farmor eller Mormor går här nere på jorden längre, menar jag. Mannens NorgeMorfars Fru A, alltså. Hon är fantastisk. Ja, både NorgeMorfar och hennes A. Vilket gulle-par, alltså.

30042017-IMG_8850

Så blev det natt och småttingar knoppade. En efter en. Förutom Lillan. Hon höll igång, minsann ända till vi kramade alla hejdå och tackade för en så himla fin Fira-in-våren-kväll. Jag och mannen började inte röja det första vi gjorde, utan njöt av mysmusiken som spelades. Dansade lång-lång-kort-kort på fnissigt som-på-högstadiet-vis och pussades i kakelugnens ljussken.01052017-IMG_8860

Så kröp vi sedan ner bredvid dom två små människorna vi älskar till månen och tillbaka. Stjärnorna som är våra barn och det bästa vi vet. Somnade, med hjärtana fyllda av en så fin dag.

01052017-IMG_8861

Och idag är det Första Maj.

Vårens Första Dag, tänker jag.

Och det är många känslor här hos denna känslomänniska.

Otrolig tacksamhet, över gårdagens Vårfest. Tillsammans med älskad familj. Att bara kunna, liksom. Att ha dom där människorna runt omkring oss. Som vi dessutom kan bjuda hem, till vårt alldeles egna hem. Som inte alls är så stort ännu att det finns sådär jättemycket plats för 20 personer. Men hjärterum finns. I massor.

Tacksamhet, alltså.30042017-IMG_8791

…Och trötthet. Såklart.

Men sån där skön, nöjd-trötthet. Ni vet, när man jobbat för något, svettats på vägen och så blev det sådär mysigt och lyckat till slut. Lycka, på det!

Och Kärlek. Som vanligt. Till Livet.

Att få ha det så här bra. Det är en ynnest jag aldrig kan tacka nog för.

Dessutom. Idag. Skulle M, om det hade varit i tidigare-års-ordning, åkt iväg till något ute-i-världen-land och jobbat på VM och varit hemifrån i flera veckor. Men istället, är han hemma och skruvar fast stödhjulen på sin sons cykel, så att han ska få ta sin cykel-med-stödhjul-premiär när än han vill. Inget kunde kännas mer rätt. Det förstår ni nog.

Så idag har vi välkomnat Våren med största famn;

Med gårdagen kvar i magen som varm bomull. Har jag skurat mig genom hemmet med gottdoftande skurmedel, medan pojkarna donat där ute och Lillan sovit timme efter timme i vagnen, efter att hon minsann var på Vårfest till halva natten igår! Stora vita dukarna vajar i vinden ute på strecket och lövkojan doftar himmelskt i vasen här bredvid. Sköna maj, välkommen!

Åh. 

Vi hörs snart igen!

Lillafrun