av Emmeli | jun 17, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Och så har vi startat en junihelg tillsammans.
En morgonrunda ute på gården för flickorna. Vi tittade på det vita blomregnet från äppelträdet. Doftade på syrenen och plockade några kvistar att ta med in. Juni Syrena i pyjamas och Mamman svassandes runt i Thaibralla och med skönaste helgkänslan. Katten springer som galen nedanför äppelträdet och önskar så, så mycket att ännu en skatunge ska ramla ner från boet där uppe. Vi försöker så gott vi kan att skydda dom små liven. Minimannen gör sig redo, med strumporna väl uppdragna och lilla ryggsäcken packad. Han har lördagsplaner förstår ni. Tillsammans med mamman och Lillasyster. Samtidigt som Vackerpappan, han med den där fokuserade blicken går in (eller ut menar jag, ju!) för arbetsdag tillsammans med Svärfar.
…
Önskar er sköna dagar så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | jun 16, 2017 | Emmeli funderar, Gårdshuset, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Trädgård & Odling, Träning
Så, så skön dag idag hemma på Drömgården.
Bara-vara-vara. Långsam morgon med önskefrukost från Storebror. Småplättar. Med skogshallon vi fiskade i frysen. Samtliga njöt. Lillasyster såg ut som ett endaste smörigt hallon därefter och fick byta bort lilla sommarklänningen på direkten. Det där med hakklapp är inte Junis grej, förstår ni.
Jag njuter av att ha några extraidoga veckor avcheckade.. tycker om precis allt som gjorts. Och nu njuter jag av skörden. Har lovat mannen att ”försöka ta det lite lugnare”. Gulle, gulle M, alltså. Världens finaste.
Så, ja. Idag har vi lat Sommarlovsfredag. Prick hur skönt som helst, med nöjdaste känslan i kroppen.
Lillasyster är lite dagen efter vaccin-trött. Extra skönt att sova i vagnen ute i lagomvarma skuggan.
Storebror driver runt och har Sommarlov. Leker och förklarar allt mellan himmel och jord för sin mor (det är det senaste.. alla dessa små förklaringar som bottnar i att vi berättat saker för honom.. hur saker fungerar och så. Så nu är det bara att lyssna tillbaka, förklarat av en treåring. Så gulligt att man får dåndimpen. ”…Då, vet du.. då, kopplar man ihop slangarna, vet du”//”…Sen skruvar man ihop plankorna”//”..Men där fanns det ingen ström”//”Här är en karta. Det här är Sverige… och så åker man runt jorden och där är Ståckhålm!”.. och så vidare. Så bryter han av sig själv ibland med att säga mamma? jag är kär i dig. Och ni förstår nog att den här mamman nästan går itu av kärlek).
Mamman bara strosar runt och njuter. Går med vattenslangen runt stora gården med lilla trädgården. Vattnar. Drar bort lite ogräs. Planterar en blomma.
Bär ut en basilika som längtat ut. 
Får ett infall och klipper till en spetsgardin till två gardiner och sätter upp innanför Gårdshusdörrarna, istället för dom trasiga som hängt och slängt där tidigare. 
Och tittar tillsammans med Storebror till våra odlingar. Som vi är precis tokstolta över. Det syns ju något grönt, liksom! Salladen har kommit upp bäst hittills. Sockerärtorna är så sött sådda.. av en älskad Miniman. 
Och här ska ni få se häromkvällens pin-inferno och pyssel, där i vänstra hörnet;
Jag drog i väg runt på gården och letade vad jag behövde; typ 8-10 halvgrova grenar och en herrans massa fina, fina. För att helt enkelt försöka fläta mitt första klätterstöd. För att vara första gången ger jag mig själv godkänt, samt tackar min älskade Scoutledare, tillika extrapappa (min hemmahemmagranne Å!) för att jag kunde rädda spretande pinnar med råbansknopar här och där och dessutom hade scoutlagarna ringandes i öronen; ”En scout, möter svårigheter med gott humör”. 
Ta allt med en nypa salt. Inte en svårighet med stora perspektiv sett. Men där och då, bland min hög av pinnar och den där spretiga flätningen, så höll undertecknad på att brinna upp. Mannen gick förbi ibland och flinade sådär ni vet åt mig; ”du är knäpp, men jag älskar dig ändå”-leendet. 
Jaja. Nu har samtliga små luktärtor något att klättra uppför. Lilla odlingen växer. Och det är bara så himla mysigt att ha en egen liten täppa att strosa till.
Längtar till senare i sommar, när S och J kan börja norpa sockerärtor och stoppa i småmunnarna på direkten.
…
Nu ska vi fortsätta njuta fredag. Himlen har dragit ihop sig och det mullrar en bit bort. Jag är livrädd för åska men försöker hålla lugnet för mina två gullisar. Ett litet fredagsgympapass och tillsnoffsning ska vi ordna här. Ikväll ska vi till Svärisarna på födelsedagsmiddag. Det ser vi fram emot!
Ha en skön fredag alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jun 15, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Köket, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
I natt kommer den här mamman somna lite extra gott, tror jag.
Vilken dag!
Först att få njuta av och på-ett-hörn-spela-med-på Skolavslutning med masssor av gullebarn som sjöng och spelade som små änglar. Där jag inte var mest nervös över klassiska tonerna på pianot… utan för att 7.30 vara på plats i kyrkan med två småttingar och helst mig själv också (den där sista, mig själv alltså, kan ju vara hur lätt som helst att glömma bort ju!). Finklädda, frukostätna och med alla pinaler med oss. Men vet ni? Det gick så himla bra hela alltet. Barnen var världens snällaste mot sin mor. Storebror njöt av att få ”jobba” med sin Farfar. Styra kyrkklockorna och sånt. Lillasyster pep enbart till ifall att jag närmade mig henne och hennes favorit; Morfar. Spelet bara njöt jag av att få göra. Och rosorna ni ser, dom värmde mitt hjärta så gott. Som det finaste tack! och mitt Musikfrökenhjärta blev så varmt, så varmt.
Så vidare från såå underbar och känslosam skolavslutning, till Avslutning på Babyträffen. Fina Mamman L hade bjudit in till lunch och hela gräsmattan var fylld av mammor och bebbar och barnvagnar huller om buller. Några storasyskon var också med och det var full lek. Min S var i lek-heaven! Vi åt så gott och pratade på in-och-ut-andning och det var en himla god avslutning på vad som ju på ett sätt bara är början…. tänk att alla pluttarna blir Junis klasskompisar senare!
Jag prickar också av att ha slutfört ”lilla fotouppdraget” till 9 mammor och bebbar. Bilder levererade! Puh, så pirrigt det har varit. Otroligt roligt och lärorikt! Jag fotar ju en del för bloggen som ni vet. Men det är inte rörliga ting. Däremot så fotar jag ju det också, kidsen alltså. Och tydligen har övning gett färdighet där med. Så härligt ju!
Lite pustande hemma en pyttestund i eftermiddags innan dagens sista anhalt. Puh alltså. BVC-besök med en spruta i varje goselår för Lillasyster. Pappan hade börjat tidigare i morse och mötte oss tre på BVC. Dels för att han typ alltid varit med på alla träffar med barnen och verkligen vill det.. och idag mest för Storebrors skull då vi förstod att han inte skulle tycka om att se när Lillasyster fick sprutor. Han tyckte synd om henne redan innan, och visst tokskrek hon några sekunder där efter om än hon på direkten var cool-Juni. Lilla hjärtat.
Hon somnade extratidigt ikväll. Storebror pep till Farfar på åka-traktor-date som dom tydligen bestämt tillsammas tidigare. Kära nån, vilken lyx för lillvännen! Mannen är uppe på lon och hyvlar och fräser. Och själv trodde jag att jag skulle vara som en flåsande hund med tungan hängandes ikväll… men jag har istället känt mig så uppfylld av dagen att jag slog till och gjorde klart storstädandet av köket och helgstädade resten av hemmet. Så nu är prick hela hemmet ett endaste Sommarhem.
Hittade det här tyget under det andra tyget häromdagen. Blev så glad. Efter tvätt fick det åka på igen. Nostalgiska jag. För två år sedan när vi flyttade in här på Drömgården, så gjorde jag ju i ordning några möbler jag fann här i olika vrår. Bland annat kökssoffan. Jag var så ivrig. Att jag bara så snabbt jag kunde, häftade fast tyget när soffan var färdigmålad. Utan skumgummi eller så under… kökssoffan var egentligen hemsk att sitta på. Stenhård. Fast det tycktes inte. Bara precis tvärtom. Nu är den dock mjuk och alldeles-på-riktigt-skön och det är fortfarande nypa-oss-i-armen-känsla att vi två snorvalpar (jag och M) har en hel liten gård för oss och våra två småttingar. Att leva på.
Allt måste göras i rätt ordning för att ta vara på tiden som bäst. Nu är det tid för utsida. Så fastän jag smyglängtar lite efter att köket ska bli lite mer klart på insidan.. så får det vänta. Som tur är, tycker jag att det är så fint redan nu. Som en tavla att titta ut genom fönsterna… fastän det står en byggställning precis där utanför..
Det var det där med hur man väljer att se på saker, ja..
Jag njuter var-sak-på-sin-plats-känsla, nyskurade golv och rena fönster. Imorn vet jag att små sommarskitiga fötter kommer springa in och ut. Och att flugorna redan nu börjat skita på fönsterrutorna. Men kära hjärtanes. Det är ju det, som är sommar!
Nu står dörren till sommaren och väntar…
Ha det så gott tills vi hörs igen!
Lillafrun
av Emmeli | jun 15, 2017 | Emmeli funderar
Små ängsblommebuketter plockade mitt i juninatten. Och idag är det Sommarlovsmorgon…Den första!
En mycket tidig sådan. Vi tittar ut genom nyputsade fönster och äter morotsbröd så det nästa står ut genom öronen på oss. Fintröja och klänning på. Vi är på väg till kyrkan för pricken över Sommarlovets i; Att gå på skolavslutning. Förutom att njuta i kyrkbänken (och möjligtvis jaga busiga barn) så ska jag spela lite också. Så trevligt så!
Små buketter till kusinerna är förberedda. Vackrare än den dyraste köpesbuketten!
Ta hand om er!
-vi hörs snart igen!
/ Lillafrun
av Emmeli | jun 14, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Min lilla Sommarstäda-köket-hjälpreda.
Vi gnolade på, belönade oss med lunch ute i solen. Fast vi vände in igen. BusJuni bara ställde sig upp i matstolen och kastade pastan all världens väg. Det blåste lite för mycket och till slut hade jag inga armar kvar att få i varken henne eller mig mat. Så vi åt inne, innan vi gav oss iväg.
Jag och J hämtade hem Storebror på det sätt som gillas stort. Sådär så att det är svårt att ta sig från Förisgården för att helst varje gulleunge också vill åka Springvagn.
Det var varmt att springa idag, för barnen fläktade det skönt och det var ju det viktigaste. Vatten när vi kom hem, av med överflödiga kläder och utelek därefter.
Såklart dagliga doftandet av äppelblommorna.
Sommarklänning och andra pyttekläder vajade i vinden.
Fasligt intressant med gräs, ju.
Så startade vi Sommarlovet!
För ja. Nu har vi Sommarlov!
Alltså, bara ordet! Man kan ju bli nipprig för mindre liksom.
Jag veeet, det är inte alls så stor skillnad jämfört med resten av året. Jag och kidsen hänger ju hemma tillsammans allra mest. Men S har ju ändå varit sina små timmar på Föris varje vecka. Något som jag delvis tyckt varit fantastiskt, för att det är kul för honom där, han lär sig saker vi inte kan lära honom här hemma och så får jag och J bara-hon-och-jag-tid…. men jag fullkomligt älskar när vi är hela lilla gänget samlat. Om än jag också blir tröttast i världens ibland, så är det ju den bästa tröttheten i alla fall.
Jag fantiserar lite om lata sommardagar tillsammans, barfotaspring ut och in, bara vara-tid utan en endaste tid att passa. Glassar att hämta i frysen, smultron på strå och solvarma barnkinder. Såklart dopp i havet och somna med hjärtana fyllda av Sommarlov.
Det slog mig häromdagen, att vi vid denna tid på året, senaste åren, tagit Hela-familjen-Sommarlov. Från att M kommit hem från sitt VM-uppdrag i slutet av maj, så har hans hockeysändande haft uppehåll prick hela sommaren, ända till hösten. Döskönt med massa tid tillsammans, väl där. Men oj, så helt fantastiskt härligt vårt ”Nya liv” är nu. Först nu, när vi liksom fått nys om annat, nytt sätt att leva vardagsliv. Först nu, förstår vi hur mycket vi faktiskt kämpat senaste två åren. Allt har varit värt det för att det är här vi vill leva. Drömgården är vår plats på jorden.
Att nu också ha mesta delen arbete ett par minuter bort, och det andra som självvalt precis när det passar oss. Det är lyx på den högsta nivån. Då det ger oss L I V.
Fastän Vackerpappan jobbar en massa nu också, så känns det liksom inte alls lika pannbenigt för varken han eller mig. Vi kan liksom hjälpas åt på ett annat sätt. Än om vi gärna gör ”våra” sysslor. Men grejen att vara två vuxna hemma om kvällarna, när kvällströttheten gärna vill komma. Att turas om med nattningar. Eller bara ”ge” den andre en löptur en vanlig vardagkväll. Eller det bästa, att kunna kramas fastän det varit arbetsdag … det tar liksom inte tre till fyra dagar innan han kommer hem.
Listan kan göras lång.
Nu längtar vi ändå efter Sommarsemester tilsammans, lite mer lagom antal veckor och med en stående plan jag nu börjat längta till fastän det för den skull inte behöver gå fort tills det är dags. Gulliga huset på ön, menar jag. Ääälskar att vara där och det ska bli så mysigt att se barnen som nu blivit ett år äldre, sommarnjuta där och att få den där dosen Gotland som liksom är prick hur härlig som helst.
…
Ännu en vacker junikväll är här och det njuts till fullo. Jag ska bara fortsätta lite, lite till på dagens liten-städdutt-här-liten-städdutt-där- syssla; köksstädningen. Igår tog jag bort två lager tyg med typ två tusen klamrar i varje tyg, på kökssoffan alltså. Så nu ska den somriga nytvättade varianten på. Så himla mormor att hålla på och byta sofftyg såhär. Och jag älskart!
Hoppas ni har det fint, ni med!
Lillafrun
Senaste kommentarer