av Emmeli | feb 8, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Alltså, vad i hela friden hände?
Det var först superpigg måndag, följt av förfärlig dimma och imorn är det tydligen fredag?
Den här veckan har varit ett endaste virrvarr av sjukliga familjemedlemmar som så gott det bara gott försökt hjälpa varandra. Elakaste Baseluskan som någonsin härjat hemma hos oss. Och det där jag bara hört talas om… jobbigt att åka på Äckelsjuka som preggo. Holy macaronie, nooo shitting, på den. Verkligen bland det drygaste och ohärligaste jag varit med om.
Kommer sent glömma Lillans lycka när hon äntligen såg sin mor ”på benen” igen (vill tillägga att jag kröp då. det var vad ork fanns till).. hon började springa runt, klappa händerna och tjuta ”håhåh, daaansaa!!”. Så glad.
En pysslig glimt ur Sjukstugan. Energinivåerna har varit ojämna oss fyra emellan, lite kruxigt ibland. 
Älskade pojkarna.
Alldeles underbart när livet börjar återvända. Det är så det känns! Vi firade med rejält tvagande och målade naglarna röda. Junis allra första nagellack. En trudelutt vid pianot tog vi oss också.
Och där, Preggomamman med liten sprattlig Minsting i magen. Det bästa med att ha varit sjuk, är känslan av att få vara frisk igen.
Idag har det städats. Helt galet vad det har städats. Jag tror typ att jag torkat av varenda leksak i barnens Lekrum. Ännu en sväng till linneskåpet togs för att bädda rent för jag vet inte vilken gång i ordning under senaste veckan. Tvättmaskin och tumlare har nog nästan blivit utbrända på deras chef idag… sorry, imorn får ni en lugnare dag.
Nu är det torsdag kväll. Minimannen sa ikväll, där han satt och mumsade apelsinklyftor på köksbänken med benen i kors; Mamma? Du är en riktig städare du! Du torkar och torkar. Och det blir liksom så glänsigt.
Den pojken, alltså. Med alla sina uttalanden, frågor, förklaringar, kommentarer och funderar.
Dags att krypa ner i renbäddad säng med såpadoften i kring från nyskurade golven. Tillsammans med småttingar och den där skäggige jag är så evigt tacksam över. Trots blä-vecka har vi ändå haft fina dagar tillsammans.
Hoppas ni haft en fin vecka! Nu ser vi fram emot fredag, visst?. Jag fantiserar om en härlig sådan.
Lillafrun
av Emmeli | feb 7, 2018 | Emmeli funderar, Frågor och Svar
Våren, maj, 2016. Med Pyret i magen.
31. Hur har du tänkt kring träning efter dina två förlossningar? ? Har du några tips på bra övningar? ?
Nu vet jag inte svaret ännu hur det kommer fort-gå med träningen denna gång. Än så länge, väldigt bra! Med S och J tränade jag ju till dagen innan vi åkt in på BB. Väldigt drömmigt för en träningsgalning. Sen har jag haft få veckor av helvila efter förlossning. Ingen stress och press, men efter två veckor är jag bara så sugen att sätta igång och sen har det blivit så. Har då gått ”bakvägen” tillbaka till min vanliga träningsintensitet. Allt eftersom graviditeten fortgår, anpassas träningen. Lyften blir lättare, pulsen lägre och så vidare. Efter förlossningen känns såklart kroppen först och främst in. Allllllt ska kännas bra. Inget ska göra ont på fel sätt. Jag är livrädd att ge tips om just det här, eftersom det är så känsligt och jag inte alls är utbildad på fronten. Men kort sagt; jag vänder på nedtrappning jag gör mot slutet av graviditeten, och börjar på lägsta nivån och trappar upp eftersom.
32. Vad gör din syrra i Thailand? och hur länge ska de vara där?
Vi är fyra syrror. Alla fröknar. Storasyster M jobbar i Svenska Skolan där, helt sonika. Men nu hopppppppas jag att dom är klara med sina fräsiga äventyr som dom haft i några år nu. Det är inte min kopp te att bara ses en gång om året. Hujedamig som vi längtar efter dom här hemma. Till sommaren blir det fest! Då kommer dom hem. För alltid, hoppas jag <3
33. När bloggar du? Du lägger så mkt tid på fina bilder och bra text… när sitter du ner och gör allt? För publicerar du mycket? Har du alltid kameran med dig? Hur många timmar/dag lägger du på bloggen?
Just nu är det sjukstuga. Jag har en sovande Juni bredvid mig. Pojkarna bygger briomaskiner inne i Lekrummet. Och jag passar på och gör tråktimmar till lite roligare, genom att svara på era frågor. Det finns inga fasta tider på dagarna som jag bloggar. Det är när det passar.
Och väldigt olika också hur mycket tid jag lägger/dag. Vissa dagar kan jag förbereda flera inlägg.. som det jag publicerade igår, var ett förberett sådant. Det inlägget hade jag såklart inte orkat blogga då när jag kände mig mer död än levande. Men det är i stunden jag skriver, som allra vanligast. Däremot kanske inte prick varje bild är prick från stunden eller dagen, men passar till det jag skriver till just då. Ja, det är lite olika som du förstår. Och det tar på så vis olika tid.
I övrigt; Jag är en tänkare, och oftast funderar jag och bara vill få uur mig orden. Då kan dom hamna här. Jag älskar att skriva. Och älskar att fota. Vissa dagar fångas fler bilder, andra färre. Kameran ligger på sin plats här i hemmet..så jag vet oftast var jag har den och kan norpa åt mig den snabbt. Ibland fotar jag målmedvetet (som; ”nu ska jag fota köket till ett inlägg”, då gör jag det), på barnen och många vardagsbilder är ju mest i-stunden-fotande. Fånga ögonblicken, liksom. Där många hamnar här, och de allra mest personliga bilderna hamnar i vårt hem, i familjealbumet och så vidare. Många gånger när jag fotar, jobbas det med andra ord både för blogg och familj, samtidigt.
34. Vad är ert bästa tips att ge till oss som planerar bröllop till sommaren ? – Åh, vad underbart med bröllop, så fantastisk dag ni har framför er!!
Vi började planera cirka ett år innan.. men Den Riktiga Planeringen, startade ett halvår innan. Vi skrev långa listor (såklart, jag är ju listoman), och det är toppen. Nu finns det garanterat massa smarta appar där man kan klicka i en massa listor..! Tänk sedan att det är ERAN dag. Den ska bli som NI önskar. Den ska vara NI. Ta hjälp av älskade ni har runtomkring er. Våra familjer och vänner var som ett askungens sy-klänning-gäng och fixade med olika uppgifter allihopa. Det var så fantastiskt att få göra tillsammans. Kommer dock ihåg stresspåslaget jag hade typ en dag innan.. när precis allt, den sista logistiken (som jag och M hade hand om.. för såklart var vi inblandade mest överallt.. förutom sånt som var hemlisar för oss) skulle klaffa…men så plötsligt blev det den där lördagen i början av juli och det var bara en hela magisk dag. Som en saga alltihop.
Från mig till er: Njut, njut, njut av dagen och stor lyckoönskning till er!
35.
Ingen direkt fråga kanske men jag vill gärna se mer helhetsbilder inifrån ert hus! Vi får se mycket på utsidan, detaljbilder och köket. Men hur ser det ut i övriga huset? Badrum? Sovrummet säger du att det är ett stort som ni delar, men vi har bara fått se inzoomat på er säng, barnens hörna, osv tror jag?
– Haha, jaa.. jag älskar ju vårt kök så det är helt sonika därför det hamnar mest på bild. Särskilt som det var ett tag efter jul, jag vet. Fast jag gillar varje rum och tycker minsann att det varit mer blandat nu igen. Sen har du ju alltid kategorierna att kika under (dom finns här i högerspalten) där finns ju alla rum. Du har nog bara missat dom kanske? :). När rummen är så stora är det såklart omöjligt att få med i en bild. Sen beror färre helhetsbilder också mycket på att jag använder ett fast objektiv (som jag fullkomligt ääälskar, det blir så ljusa, vackra bilder med det). Det objektivet gör också att jag inte kan zooma ut (som sagt, obejktivet är fast), så jag kan bara få med i bild så långt jag kan backa, liksom Hänger du med? Jag backar in i väggarna ibland, jag lovar! Slutligen, så fotar jag alltid med hjärtat och som jag tycker det är allra vackrast… ibland att få med ett helt rum, ibland små detaljer. Det är som jag känner för!
36. Hur gör ni med familjeekonomin? Har ni gemensam, eller betalar ni procentuellt av er lön, vem betalar saker till hemmet, hur gör ni med ekonomin när du är föräldraledig? Jag är mammaledig nu och vi har haft mycket diskussion kring ekonomin här hemma så jag undrar hur andra gör… ?
Tack för en bra och inspirerande blogg!
– Okej, nu ska vi snacka pengar, alltså. Den del i livet jag anser är så tråkig så jag får dåndimpen. Ingen som strävar efter mängder, bara så nöjd det finns tillräckligt. Men ja, dom behövs ju. Och som med allt annat här i vårt Drömgårdsliv, så hjälps vi åt. Kort sagt så. Ganska logiskt nu när jag är HemmaMamma att jag inte har lika bra inkomst som mannen, som har jobb och uppdrag för två-tre personer. Ingen diskussion alls kring detta faktiskt. 
Några veckor innan Juni föddes.. pappan hade precis kommit med flyget, efter tre veckor i Ryssland som huvudansvarig för ljudet på Hockey-VM. Coolt, ja visst. Men efter den, den för andra året i rad, svängen på tre veckor ifrån varandra.. så bestämde vi att det där med VM-uppdrag fick pausas. Ändå himmelens stolt. Över min fina, fina M. 
37.
Hej! Det är så härligt att titta in här då och då. Så fina bilder och ni verkar vara så fina tillsammans som familj. Har bara en fråga: Vilket mönster är det till de fantastiskt vackra tröjorna som din norge släkting (om jag förstod det rätt) stickade till barnen? Föll pladask för dem. Hälsa till stickerskan att de är fantastiska! Varmt grattis igen till nr 3 och tack för en mysig blogg!
-Tack för så himmelens rara ord! <3 Men tyvärr kan jag inte hjälpa dig med mönstret.. jag får fråga käre A när vi träffas nästa gång. Jag tror att det är ett väldigt vanligt Norgemönster i alla fall. Och fint som bara den!
38.
Hur ser ditt drömliv ut om 5 små år, om du får önska fritt liksom?
-ooh…då lever vi såklart här på gården tillsammans. Jag, mannen och alla älskade barnen. Så overkligt att tänka sig ha skolbarn, men det har vi ju då. Hur jobbliv och så ser ut för mig och M, ja det har jag ingen aning om… hoppas att vi gör det vi mår bra av och tycker om, då också. Jag vet inte, men jag fantiserar om sommar i denna skrivande stund. Att jag vaknar i vårt vackra sovrum där uppe. I stora hästhagen utanför står älskade hästkompisar och tuggar och väntar på dagens ridtur. Hönsen har rymt och kacklar härligt runt på gräsmattan. Barnen är med på alla dagens sysslor. Som att gå och öppna och vattan i växthuset, där det bara prunkar. Tomater och gurkor och Minimannens favo; chili.
Vi älskar att leva, då, precis som nu. Jag ber för att vi ska få ha hälsan. Och har samma vett då som nu, att uppskatta precis varenda dag vi får tillsammans.
39. Har du alltid drömt om att gifta dig ung, få barn hyfsat tidigt?
-Ja! När min bästis och jag fantiserade som små så var det redan då precis sånt jag pladdrade om. Jag är uppväxt i en syskonskara där vi är härligt utspridda, om man säger så. Världens lyx att ha tre storasyrror som skyddar en i vått och torrt. Som jag alltid njutit av att få vara minstingen. Det är förfärligt trevligt. Kan också vara skitstörigt och jobbigt när man är yngst och vill få sin stämma hörd. Fast när jag tänker efter så har nog ”Emmelisa” aldrig haft några probs med det. Trots myset med min bukett storasyrror, så har jag ändå fantiserat om en skara barn som kan leka med varandra. Det har verkat så mysigt, tycker jag.
13 år gammal såg jag ju den där blåögde pojken som jag fullkomligt föll pladask för. Han var allt och lite till. Redan då. Och vi kände inte ens varandra. Typ 6 år senare, var vi inte längre bara på-spännande-mystiskt-vis-vänner. Utan kära i varandra, sådär så att vi varit oskiljaktiga sedan dess. Och det var (och är) så magiskt att få dela livet med någon där allt bara känns så rätt, lätt och fantastiskt. M friade till mig efter att vi varit tillsammans i ett år. Som 21åring blev jag hans Lilla fru. Som en dröm.
Barnönskan fanns tidigt.. Högskoletiden njöts i vår lilla Lya i Norrnorr (Piteå), dagarna med musikhärligt tillsammans med vänner. Bebbesuget blev tokigt men vi ville vara kloka ändå och vänta till M fått sin examen, börjat jobba och vi på så vis hade fler kronor, såna som är tråkigt måste, men ändå ett måste i livet. 23 år gamla, blev vi Mamma E och Pappa M. Till den finaste pojken på jorden. Så självklart alltihop. Och det mest fantastiska i livet. Vi vill inte spara på livet, utan följer med och tackar ja till det härliga som erbjuds. Om en månad fyller S 4 år och har snart två små syskonpluttar att beskydda, älska och bli skogstokig över. Livet <3
Liten och Pappsen.. på Fårö en alldeles underbar sommardag!
40. Var Drömgården en sån gård ni tittat på länge, länge, sedan barnsben ? Har för mig att den ligger nära svärföräldrarnas boende, är det en släktgård eller liknande? Varför föll ni just för denna plats (fullt förståeligt men ändå – renoveringar brukar snarare skrämma folk ?
Å. Denna sagohistoria alltså. Gården ligger så nära M´s föräldrahem att han ju kunnat sitta vid köksbordet och titta till denna gård, varje dag. Vi har gått förbi här otaligt många gånger. Jag vet att jag fotat den här gården och tyckt den varit så vacker men sett så ensam och ödslig ut.
Så skulle då Liten i magen födas, vårvinternen 2014, och vi visste att vi skulle vilja spendera hela sommaren hemmahemma, här i höga kusten nära våra familjer. Mysigt för alla, liksom. Men vi ville ha vårt eget krypin. Svärmor fick en idé! ”Jag ska fråga om ni inte kan få sommarhyra där!”. Sagt och gjort. Och det fick vi.
Vi skulle få ett alldeles eget ”Sommarhemma”. Kommer ihåg dagen när vi öppnade dörren för första gången. Det luktade instängt gammhus, golvet påminde om Mormor, plastmattorna var ett virrvarr tillsammans med den gröna heltäckningsmattan i sovrummet, lyckofärgen på köksluckorna, dansa-vals-storleken på rummen, utsikten från köksfönstret. Jag älskade alltihop. Från första stund. Almanackan som hängde på väggen visade typ 2005. Det hade varit tomt här länge.
Vi städade och boade in oss. Och trivdes. På obeskrivligt härligt vis.
Så satt vi där en dag, mitt i den där härliga sommaren. Med Liten Miniman i famnen, sörplandes kaffe.
-”Hur skulle vi vilja bo egentligen?”….
-”jaamen, helst här hemma i kring.. fast det kan ju bli kruxigt med tanke på att det inte finns någonstans här i riktiga närheten för dina (M´s) tv-jobb”….
-”men helst här i höga kusten. vi måste ju ha blivit hemmablinda innan vi flyttade till Piteå”…..
-”här någonstans. på en gård. inte för stor gård. lagom stor”…..
-”jag har alltid drömt om att äga egen skog”, fortsatte mannen.
Efter en stund flinade vi åt varandra. Som två drömmare, satt vi ju precis och drömde om den där gården vi då kallade för vårt Sommarhemma. Som ju sedan ( efter ett år av hårt knegande från M´s sida) blev vår alldeles egna Drömgård med precis allt det där vi drömt om. <3 …så häftigt (och fasligt mycket jobb, såklart!) att få ta hand om en gammal gård och göra den till precis så som vi önskar den.
Vi hörs snart igen!
Tack för alla era fina hälsningar till oss här i bläiga Sjukstugan.
Lillafrun
av Emmeli | feb 6, 2018 | Emmeli funderar, Köket, Norra Drömgården
(inlägget innehåller en adlink)
Ja, men. Såklart tar vi den delen också. Det mest älskade rummet här i hemmet. Det har ni nog redan förstått vid det här laget också;
-Köket!
Köket, köket, köket. Älskar, älskar, älskar.
Det är där vi är allra mest.
Äter tillsammans, bakar, lagar, pysslar och donar. Jag älskar Ljuset. Rymden. Mormorgolvet. Gröna luckorna som gör mig lycklig varje dag. Utsikten från köksfönstret över en liten del av vår mark. Kökssoffan. Kaffebryggarljudet. 
På den bilden ovan nu, ser ni också lilla dörren till det där rummet jag rankade högt fast ändå lågt. Läs det inlägget HÄR om du vill. 
Tillsammans med kökssoffan är köksbordet mina favoritmöbler. Köksbordet, där just nu vårvintriga tulpan- och körsbärsbuketten står. I en vas jag aldrig någonsin kommer tröttna på. Fick den av min Farmor till studentpresent. Den och en liten. En riktig Iittala- klassiker. Som ni kan köpa HÄR om ni vill. Såg att hela kitet var nedsatt också.
Ja. Jag älskar vår kök. Milt sagt.
I det HÄR i inlägget finns en bild på Den Där Väggen som fanns i köket när vi flyttade in.. den var rivig!
HÄR är ett före-och-efter-inlägg på ett litet köksfix, där mannen kaklade om, höjde bänkarna, satte in diskmaskin och lite sånt.
Och till sist, en 2,5 år gammal bild.. med ”gammfönster” och allt;
Fint då,
…men så himmelens vackert nu, med dom spröjsade skapelserna med kulturglas! Kan knappt tänka mig hur tjusigt det kommer bli när pärlsponten kommer på plats också.
Mitt favoritrum i hemmet, alltså. Köket!
….
(Ok. Fiffigt med förberedda ord och bilder om sånt som inte handlar om prick dagsläget. Nu, fortsätta överleva denna kaostisdag. Efter kanske den vidrigaste natten i mitt liv. Tårarna har runnit på denna vuxna Preggomamma. Bebbemagen gjorde ont, och jag var så rädd då. Och ynklig. Dom andra tre har sovit gott i natt i alla fall. Men tidigare idag har de galnaste kaos-scenerna pågått..en Lillan som inte förstår att hon inte kan mammamysa tätt intill som vanligt, en som storgråter och ber i gråten att han vill bli frisk (något bakslag på honom), en pappa som försöker vara alla till lags och yr runt med klorinflaskan i hösta hugg och så den där mamman som svimmade bara hon försökte ställa sig upp för en stund sedan. Åter till piggelinen… )
Lillafrun
av Emmeli | feb 5, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Minsting i magen, Norra Drömgården, Recept, Stora Lilla Familjen
Det är måndag.
Februarimorgon. 25 grader kallt utanför dörren. Solen strålar genom fönsterna. Vintertäcken att kura under tillsammans med nyvakna, nattvarma små. I köket slamrade mannen med grötpannor och kaffebryggande. Ni förstår ju. Lyx.
Älskar dessa Tillsammansmåndagar! Samtliga här hemma gör det, såklart.
Jag vaknade med sån lyckokänsla och härlig energi. Efter frukosten började jag stöka i köket. Skönt med ugnsvärmen, allra särskilt idag!
Nu är det två dygn sedan S råkade ut för Äckelsjukan. Vi andra kan fortfarande trilla dit, men jag tänkte äsch, jag fryser ju brödet. Och granolan får väl också åka ut i vinterkylan och frysas då. Fräschhetstanken, ni vet. Ska erkänna att jag grejade sådär lite i smyg så att inte barnen skulle vilja vara med. Omöjligt i det här hemmet där småttingar alltid är med mig vid bänken, vilket är något är något av det mysigaste (och fartigaste) jag vet. Men nä, inga småhänder i degen idag. Mäta och hiva i, det gick såklart bra.
Dubbelsats av granola (recept HÄR).
Och dubbelsats tekakor (recept HÄR) blev det idag.
Ljuvligt av stå i solbadande vinterkök och baka och greja. 
Mer än godkänt tror jag minsann att jag fick också av Lillan, som var allra först med att provsmaka.
Till eftermiddagen gick vi promenad hela familjen. Sovande småttingar och renoveringspladdrande päron. 
Den där vagnen alltså. Helt gudomlig. Vi har inte ångrat det köpet en endaste gång. Genom snön nu är den helt otrolig också. När Lillan skulle komma till världen ville jag ju ha en ”vanlig” syskonvagn, ni minns. Som såg sådär myyysig ut för en liten bäbis. Så hem det bar med en sån. Men när Lillan skulle byta från bäbisdel till sittdel, så var jag redo för denna. Mannen tyckte ju egentligen att vi skulle kört på denna på en gång. Men någon råkade få sin vilja igenom. Hutlöst dumt för pengapungen, men jag tror det är glömt sedan länge. Mitt tips är, till alla ni som funderar på att köpa en sån här vagn; gör det!
Och titta där, en Preggomamma. Bebbemagen sa plötsligt poff för ett par veckor sedan och nu är det en riktigt härlig bebbemage att klappa på. Det puffas, sprattlas, sparkas och hickas (troor jag, lite dimmigt ännu det sista). Ändå så himla overkligt ännu att vi om några månader faktiskt ska bli en till här på Drömgården.
Mannen tittar på mig lite sådär finurligt. Pussar på mig och småler. Och mumlar något om att är du gravid eller? en får gratulera..!
…och jag bara veet att han tycker att jag är galet städig, bakig och ordningsam just nu- än mer än vanligt. Och så ryker det ur öronen på mig emellanåt. Då låtsas precis iiingen om mig och trion är så eniga. Har du psykbriit eller, mamma? undrar snart-fyraåringen då. (Psykbryt, alltså… ni vet. Det kokar över).
Rykande varm soppa och nybakta tekakor till middag nu. Sen väntar kvällen med målarverkstadsfejande och kvällsmys.
En sån måndag. När vi investerar. I livet, liksom. Tillsammans.
Lillafrun
av Emmeli | feb 4, 2018 | Emmeli funderar, Frågor och Svar, Stora Lilla Familjen
Skickade uppföljningsrapport till familjen tidigare idag;
”Fötterna i kors. Piggelin i ena handen, verktygslådan i den andra. Solen gassar. Glajjorna på. Film på ”stor-tv:n ” ? Någons lidande verkar (förhoppningsvis!!!) vara över…”
Hur det än blir, till kvällen nu sedan, så har dagen varit Baseluskanpausande och prick hur härlig som helst. Ingen sjuka som poppat mer. Vi har kunnat njuta vackervädret och Liten har till och med åkt kälke utför våra ”backar”… det vill säga snöhögarna som är gigantiska här kring gården. Medan Lillan sov i vagnen satte jag mig på trappan vid gårdshuset, blundade mot solen och njöt medan pojkarna lekte. Några chokladbitar hade jag hittat i kylskåpet som jag knaprade på. Ni förstår ju; ego-mama-time. Som igår när jag gick prommisen helt själv och barnen undrade men mamma, vart skaa du? Själv, liksom. Hihi. Vilken grej det är att vara mamma, alltså. En ynnest. <3
Ett trx-pass, fönstermålande och en herrans massa mer tvättande och städande har också denna söndag innehållit. Hemmet luktar badhus, ajax och såpa i en salig blandning. Riktigt längtar tills vi lägger oss till kvällen i det där tokfräscha sovrummet. Hoppas det får fortsätta så…
Ok. Tredje gänget med svar till Frågestunden. Kommer här!
22. Ditt bästa tips för att motivera/ prioritera träningen?
HÄR är ett inlägg som nog ger dig svar på precis det!
23. Du och din man tränar och är aktiva, hur tänker ni kring era barn och idrott? Lek som träning eller ex fotboll/skidor? – Å. Förlåt. Men jag förstår faktiskt inte alls den här frågan. Barnen är så små ännu, men när dom blir äldre kommer vi givetvis stötta dom i vad dom nu vill prova på. Jag drömmer om hästtokiga ungar, såklart..! Vi är fysiska både jag och M, älskar att röra på oss och jobba med kroppen… det följer med barnen såklart vilket vi tycker är både så bra och roligt!
24. Ni spelar och så en hel del i kyrkan har jag förstått, om det inte är för privat så undrar jag om ni själva är troende? (jag är det själv nänligen, så det är av ren ”nyfikenhet”)– Ja, det gör vi. Mycket, mycket mindre nu sedan vi fick kids… var sak få ha sin tid<3 Men alltid, alltid; musik och kyrkan ligger oss varmt om hjärtat och ja, vi tror.
25. Blev så glad och samtidigt förvånad när trean annonserades. Såklart tänkte jag, att de skall få en till (ni verkar göra familjelivet så bra!) Men hade bara antagit att det var två ni ville ha. Älskar att läsa om familjeliv, här tre barn själv och hoppas få höra mycket tankar och se bilder på er familj även framöver. Hur många barn skulle ni vilja ha om ni fick äran att önska fritt?– Jag tror, och hoppas, att du trott så för att vi helt enkelt är så evigt tacksamma över dom två barn vi har. Jag säger som jag alltid brukar; varje barn är en gåva. Jag kommer inte säga något antal. Nu har vi två stjärnor och att få vänta på ännu en känns mer än magiskt.
26. Hej! Tack för en härlig blogg ? min fråga handlar om er renovering, så otroligt fint hus ni har! Men hur får ni tid till att renovera så mycket? Vi har själv två barn i liknande ålder och vi hade svårt att få till en renovering av lillasysters rum, tog evigheter haha! Tiden äts som upp av allt i vardagen och med barnen. Behöver tips inför sommarens alla projekt med huset ? -Tack snälla du! Ooh som vi ibland, ofta, önskade att vi hade dubbelt så många timmar på dygnet. Igår sa M (på skämt, såklart), jamen älskling, nu leker vi med barnen, målar fjorton fönster och ordnar några sovrum där uppe! . Den som hann upp på vinden. Var katten. Han smet dit för att (antagligen) använda spånet som största kattlådan, då det var så kallt ute att han inte ville ut.
Det är helt klart pussligt att både hinna med renovering och småttingar, men vi har sagt så att i perioder är det högre tempo och i andra, lägre. Som i somras när vi brädfodrade om, då slet M som ett djur.. men vi hade också massor av hjälp av Svärfar. Och min pappa hjälpte oss med målning. Och Mormor och Farmor barnvaktade en drös gånger. Jag försökte finnas mest överallt. Det var en utmaning för både mig och M. Mannen är också en nattuggla, och kan i perioder vara uppe till alldeles för sent på nätterna och dra slang, gräva spån och måla fönster. Allt är ett teamwork och vi känner oss mer rutinerade nu än när vi flyttade in. Jag tror ni kommer klara era projekt fint, uppskatta och peppa varandra, ta ingens arbete för mindre och se det hela som något som är väldigt kul och ert tillsammansprojekt.. så tänker vi! 🙂
27. Hej! skrev en kommentar i inlägget där du berättade att du var gravid ang missfall och undrar bara om känner någon som fått det? som det sen gått bra för? en peppig historia liksom? är SÅ rädd att vi kommer få försöka hur länge som helst innan det kommer bli en bebis, just eftersom det är så mycket psykologi i hela den här ”göra barn”-grejen..
är alla era tre barn ”planerade”? anar du om det är en tjej eller kille i magen? mådde du olika med sixten & juni i magen?
tack för en världsmysig blogg! blir alltid varm i hjärtat av att vara här!
kram!!– Ja, jag känner faktiskt många som fått det och precis alla dom har en ”peppig historia” därefter. Hoppas så att ni får er önskan uppfylld så snart det bara är möjligt! <3 <3 Ja, våra barn är vår finaste sortens önskeplaner. Jag har mina aningar om det är en pojke eller flicka.. men det håller jag för mig själv, det blir härligt spännande då! 😉 Du kan läsa HÄR hur jag mådde med Storebror och Lillasyster och nu mått med Minsting, den första tiden. Utöver dom första veckorna, så har jag fått ha väldigt lyxiga graviditeter, så tacksam för det. Om du kikar i kategorierna Liten/Pyret/Minsting i magen så finns där kanske annat du vill läsa om också.
Tack snälla för så fina ord. Och som sagt; håller (bäbis)tummarna för er!!! <3
28. När är du beräknad?- Läs HÄR vettja 🙂
29. Hur många barn vill ni ha?- se gärna vad jag svarat på fråga 25 🙂
30. Vad har ni för syn på barnuppfostran? Vad finns det för regler hemma hos er och vad tycker du/ni generellt om principer o regler i barnuppfostran? – Å. Älskade barnen.. så himmelens väl man vill dom! Jag och M är väldigt lika, har så samma värderingar och kommer från två ganska lika familjer. Vi har nog aldrig behövt orda om det här (förrän typ ikväll när vi ska försöka besvara denna (stoooora) fråga i nerskrivna ord). Vår barnuppfostran bottnar sig enkelt sagt i mina och M´s livsvärderingar…Vi gör det som känns naturligt och försöker vara föredömen så gott vi kan. Men även vi är bara människor, som kan göra fel och så, men erkänner då alltid det. Det tror jag är väldigt viktigt.
Vi vill rusta älsklingarna, så gott vi bara kan, för livet. Kunna putta dom ur boet med stort självförtroende och god självkänsla, en tro på sig själva. Människor med mjuka kramar på vänt, ett varmt kärleksfullt, omhändertagande och omtänksamt hjärta. Med det självklara i att vara goda medmänniskor.
Och hur kan man då försöka med detta stora uppdrag? Barn gör inte som man säger. Barn gör som man gör. ’
Så är det. Vi, jag och M, försöker vara fina mot varandra (och barnen givetvis) för att visa hur vi tycker att man ska vara mot varandra.
I vår familj hjälper man varandra. Är snälla mot varandra. Är tacksamma för det man har och det man får. Här hemma säger vi/eller visar vi (kan man inte prata kan man kanske visa på något vis) förlåt. Alla kan göra fel. Även vi vuxna. Givetvis. Ingen av oss är några maskiner.
..Vi hejar på och peppar varandra..
Men kära nån, det är ju barn vi snackar om… och inga maskiner eller vuxna för den delen. Så än fast inte jag och M rycker leksaker ur varandras händer, smygretar varandra och så vidare, så är det såklart det händer i alla fall. Men ja, du förstår nog. Några uttalade regler vet jag inte om vi har… Men ja, vi borstar alltid tänderna varje dag. Och tvättar alltid händerna efter toabesök. Och ”Om man lämnar en leksak, få någon annan ta den”.. regler kanske kommer bli mer aplicerbart när kidsen blir äldre. Ah, det här kan man ju skriva en bok om, ju. Slutligen vill jag också tilllägga att vi tycker att det är precis hur underbart och härligt, roligt och kärleksfullt som helst att få vara päron…. men det är tusan inte alltid lätt och solklart! Ibland kliar man sig i huvudet och undrar vart den där jädrans instruktionsboken gömt sig….
Nä, ni somnar ju om jag pladdrar mera. Det får bli en sista och fjärde del inom kort! Tycker ni ställt så roliga, varierande och härliga frågor. Vissa får jag (vi ibland) tänka så det knakar innan jag kan svara.
Hoppas ni haft en god söndag!
Lillafrun
Senaste kommentarer