God morgon måndag och Midsommarveckan!
Å, att njuta. Av precis allt vackert som är just nu. Ett mål hos mig.
Förra veckan hade jag ganska så mycket ängslighet och vemod i kroppen. Ibland blir jag bara så rädd. Ni vet, livet. Det kan bara kännas för jäkligt att vi inte, allesammans, kan få leva lyckliga långa, friska liv tillsammans och dö av ålderdom.
Vi vet inget. Om framtiden. Det är konstaterat sedan länge. Så den gamla godingen; ”ta vara på nuet”. Det är det nötta uttryck jag tänker fortsätter att leva efter, så mycket jag bara kan. Varje dag är en gåva. Om jag bara går runt och oroar mig för vad som kan hända, så missar jag ju mitt mål..
Ok.
-Vi tar måndag och samlar oss lite, tycker jag. En Måndaghälsning. Tror nog att det får bli sommarens sista, sen tar sommarlovskänslan över och dagarna blir pärlband av Sommarlov med planer som strösslas mer i stunden, ni vet.
Veckan som gick? 
Började sömnigt. Och småsyskonen började bli krassliga.
Till kvällen tog jag småttingarna i bilen, där ungarna fick göra natt medan mamma funderade på ditt och datt och plötsligt var tvungen att stanna för att lyssna på tystnad och titta på spegelblank sjö. 
Jag sprang, en endaste tur. Men den var stark. Jag tänkte på mamman som blivit en ängel och kände hur enormt tacksam jag var som fick vara precis där; med fötterna på jorden, kutandes, med barnvagnen full av snusande barn. 
…Det var samma dag som Storebroren också susade till Förskolan några timmar… för att liksom kunna ta Sommarlov. Sötnosen där. Som bjöd kompisarna på glass och gav fröknarna små blomsterbuketter och önskade glad sommar. Sen var han så himmelens lycklig. Pustade och suckade lättat som om han varit på arbetet minst en hop idoga dagar på rad… fastän det handlade om några timmar, en endaste dag. Men Sommarlov, det blev det ju!
Ljuvligt!
Jag inspekterade fynden jag tagit med hem från fjället, fäbodstugan. En skogsbukett, lite porslin, en så söt skål men framförallt vad jag letat; en ljuslampett.
En kväll bakade jag nittio (!) minipizzor. haha, vilket antal, va!
Det kändes gott att kunna hjälpa Storan inför studentfixet. Och när bagaren var tvärslut så hade jag ju världens snällaste M som diskhjälp. Älskling. 
Piggelin och lugna puckar. Sjukstugan var ett faktum. Mamman kroknade lite för varje dag. Det är jobbigt när barnen är sjuka. Och var småkruxigt att känna att jag räckte till till alla krassliga små, när jag själv också blev krasslig.
Men små guldstunder gav energi.
Som när jag och barnen gick på lite långsam tur. Minstingarna sov i vagnen och Storebroren, (som då ännu inte fått sin feber) hade sin ”blomstervagn” med sig och vi plockade liljekonvaljer och jag visade S en hemlig väg hem genom skogen, lärde honom vad harsyra var och så fick vi till sist samtalet från pappan att han hade klarat uppkörningen av lastbilskortet. Lycka!
Så blev det studentdag och vi firade en alldeles fantastisk student med efterföljande himlagod middag i Mäjadalen.
Så blev det fredag och Vattkopporna hälsades välkommen. Hej, hej! liksom. Ingen tvekan på att prickarna var koppor.
Helgen bjöd på det ljuvligaste sommarvädret och ännu en blomstertur togs med havet som tavla bredvid.
Storasyskonen susade till Farmor för mys, där vi sedan samlandes hela Storfamiljen på mannens sida.
Vi firade Farfar/Pappa/Svärfar som fyllt år förstår ni. Och ser ni så söt liten bukett han bland annat fick? Jag blandar hejvilt när jag gör buketter. Blommor från skogen, vägkanten, gräsmattan och rabatterna.
Vi har njutit av sena juninätter och till sist, motvilligt, krupit till sängs och somnat bums. Veckans sista dag tog jag barnen på en liten utflykt till Mamma och Pappa, vi fikade go-fika och myste och när natten kom skrev jag alla dessa ord ni nu precis läst.
…
Nu är det måndag morgon och jag ser så, så fram emot den här veckan.
Vi har en 2-åring i hemmet. Den ljuvligaste Juniflickan på jorden. Som fyller år. 3 år. Alldeles, alldeles snart. ju. Och Midsommarhelg stundar. Allt på samma gång. Jag tänker mig mysiga förberedelser, lite bakning och matlagning, presentfix och sånt där jag av bara tanken blir alldeles nipprig utav. Och firande på toppen av allt, tillsammans med älskade.
Så ska jag göra ett nytt försök att sända er en renoveringsuppdatering. Och klänningstips, just det! Kanske är ni sugna på receptet på minipizzorna också? Kanske det perfekta tilltugget på midsommar.
Nu har M klivit av sin jour igen och med tre dygnet-runt-jour-veckor av fem, så känner vi oss såå friiia nu. Jag ska göra något så busigt som att lämna hela gänget några timmar, för att bege mig till stan och småshoppa lite inför lilla Skrållans dag. Hoppas att det går finfint och att jag hinner hem till amning.. lillprinsen som ännu inte verkar tänka hoppa över ett endaste mål. Morsan strejkar inte emot, alls. Tvärtom!
Önskar er alla en god midsommarvecka, så hörs vi, ok?
Senaste kommentarer