Måndagshälsningen!

av Emmeli | sep 2, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Juniflickan 3 år, Liten 5 år., Minsting 1 år, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen

(Inlägget innehåller reklamlänkar)Åhå, vilken vecka det där blev!

Fart och lugna stunder, i blandad kompott.

Veckan startade i skogen. Alltid en god start. Och sjöbad! Två dagar i rad. Själagott om något!

Förutom att sensommarnjuta, så påbörjade jag Operation Göra Hemmet Höstfint!

(Fönsterputsarreceptet finns HÄR och är mitt bästa)

Inte helt lätt alltså, den där Stooorstädningen, med tre små hjärtan i hjälp. Men jag har blivit ett proffs på att veta när det är läge och inte att ens försöka, liksom. Jag följer ungarnas behov, vissa stunder behöver dom mamma mer än andra. Lekstugelek var sköna pauser för oss alla.

Jag förevigade en lillprins som inte alls (enligt honom, alltså) skulle somna..men som ju gjorde det i alla fall. Och var så söt att jag fick ont i hjärtat.

Ont i hjärtat fick jag också. Av tacksamhet. När älsklingsmamma kom och lekte med ungar fyra timmar i streck och jag kunde räserjobba med att ordna upp hemmet. Bästa bästa mamma. Och Mormor.

Det blev torsdag och proffsiga Lillemor kom och hälsade på oss för fotografering. Samtliga var peppade, till och med Sallekatten ju!

Någon pustade ut sedan. Tog med ungarna på ännu en liten lekpark-och-glass-utflykt och firade också med gympapass att pusta ut under.

Det blev fredag. Jag hoppade i min nya höststass (Jeans HÄR och tröja HÄR), plockade luktärter och susade med man och barn till stan. En liten tur för några ärenden. Som att en skäggig drog till frissan. Vi fikade. Strosade lite. Och höjdpunkten, om ni frågar S och J?

Att få uppleva ett ställe som var som heaven. Candy corner. Och de vanliga ”10 karameller var”, tummades lite på. Vi päron hade inte hjärtan att smågullisarna skulle gå där bland hundratals sorter och behöva besluta sig för tio.. så ni anar lyckan! … och sockerkicken när ovana godisätare får en drös karameller på rad..

Helgen var helt underbar. Med morgonlöpturer jag bara älskar.

Och sånt här; skogsluft och älskade vyer här i vårt höga kusten.

Medan pappan var hemma och krånglade med att försöka rikta väggar som inte alls är raka, där uppe på övervåningen, .. så hade jag och barnen ljuvlig skogstid. Ganska så orättvist… fast på något sätt var alla hur nöjda som helst.Minimannen hade sin lilla samlarkorg med sig. Vi stoppade mest blåbären rätt i munnen, men några hamnade också i korgen och senare i kvällsfilen.

På lördagsaftonen var vi bortbjudna till M´s syster med familj. Sånt mys alltså.

Veckans sista dag. Septembers första dag och regnet föll idogt. Jag plockade ihop en ganska så mysig gå-bort-gåva med lite hembakt bröd, en äppelkaka, den godaste vaniljvispen jag vet om och en trädgårdsbukett. Och så susade vi iväg och hälsade på hemvändande familjedarlingar som just flyttat in på en helt, helt magisk gård.

Vi landade hemma sedan och somnade till kvällen i ett trassel i nybäddade sängar med septemberluft som vädrats in under dagen.

Nu är det måndag och den allra första septembermåndagen!

Den här månaden är ju så vacker att det inte är klokt ju. Något vi ska ta till vara på allt vi kan, visst? Småstunder här och där som gör gott för själen. Så tänker jag.

Jag känner mig småslut efter veckan som gick. Den var maxad och energin fullkomligt flödade ut. Härligt! Men jag tänker att den här veckan ska få innehålla fler återhämtningsstunder. Balans, ni vet. Som att hamna på kudden tidigare än tvärsent till exempel.

Här inne tänker jag visa er vad jag är så saligt lycklig över där ute i trädgården nu. Skickar er ett gott middagstips också! Samt en rabattkod. Och i vanlig ordning är det i slutändan Livet som är vägvisaren, ni vet.

Och och och… ”bakom kulisserna” jobbas det på med en förändring här inne som jag tror kan bli väldans bra. Fortsättning följer, håller er uppdaterade!

Nu ska jag ut till vinbärsbuskarna och ta reda på dom sista svarta vinbären!

Önskar er alla en goda första septemberdagar så hörs vi imorn igen!

Lillafrun