Det är måndag och vi kikar på vad vi pysslat med senaste veckan, den allra sista av fyraveckors-pärlbandet med tillsammanssommarlov!
Tredje och sista etappen av vår Livets första slåttersommar skulle tas i hamn. Det var också Brandispappans jourvecka (7 dygn i rad, var fjärde vecka, är minimumet på jourande som deltidsbrandis här). Och med det sagt, kopplade Herr och Fru L och småttingarna på sitt bästa teamwork-mode och gasade igång!
En hektisk tid på gården, från april och framåt, ända tills frosten nyper… och ack så älskvärd. Att nu få skörda det vi lagt ner mycket arbete, tid och kärlek på.. det är helt fantastisk känsla. Att finna 7-åringen njutandes i köksträdgården..
… och när det finns mycket att göra, då kan man lika gärna hitta på något mer.. haha! Som att städa gårdshuset. Ääääntligen! Det var en drömmens röj- och rensardag. Svärmor var hjältinna och kom och hjälpte till med utbärande och skurande och grejande.. helt makalöst värdefulla timmar. Sen ”skulle vi bara”, jag och M, sortera tillbaka, hiva iväg osv.. ”det är snabbt gjort”, tänkte vi.. och höll på till mitt i natten för att det såklart gick något brandislarm mitt i osv.. men vi bleev klara och det där är verkligen en skön sten som försvunnit nu.
Ungarna har hängt med sina kusiner en hel hop gånger. Sån lyx att ha sina jämnåriga kusiner på byn! Jag smörade för ungarna med brakfika.. och precis som jag kände när jag var liten (med min Bagarberta till mamma!) så var det jubel över hembakt blandat med ”köööpeskakor!?!?”.. förstås bjuder man in till sockerärtsmumsande också, menar barnen!
Barnmorskebesök. Och glukosbelastning. Blä så vedervärdigt äckligt det är. Men bra. Förstås. Jag har gjort detta med alla fyra barnen, då vi har diabetes typ 2 i familjen. Allt gick bra även denna gång.. men inte är det en rolig grej att göra, inte alls. Du som provat du vet!
Vi bjöd hem till olika måltider och fikastunder med barnens mor- och farföräldrar. Här höll B på att förbereda för ett efterlängtat kakbak- världens godaste zucchinikaka. Ni ska få receptet under veckan! Håll utkik. Ni vill ej missa.
Båda päronen har haft jobb att göra, men vi är, efter mycket träning (!), hejare på att balansera alla sysslor tillsammans med småttinglivet. Ibland uppstår otillräcklighetskänsla förstås.. men orken har varit god och då går det ju himla bra. Morsan byggde koja och blev utnämnd till ”värsta snickarn!” (hehe).. och bara små guldstunder som att alla sitter och spelar ”Lotto” ute på bron, med fullt fokus, är så tankande för alla.
.. då kunde pappan sedan med gott samvete tuffa ner på åkern igen i traktorn och mamman parkerade ungar på trappen med fyllt fruktfat medan jag plockade och band buketter att fylla blomstervagnen med. Ungarna är med och hjälper till med det dom vill och kan också.. för, ”i en familj….?” …. – ”Hjälps man åt!”, svarar lillgänget stolta. Drömgårdslivet är ett pussel. Så är det bara.
Sommarkvällarna är tankande. Till alldeles nyss har barnen fått sommarlovshärja till sent, sent.. men nu har vi börjat sno dygnet tillbaka. Barnen nattas i i alla fall hyfsad tid .. Skrållan var så söt där hon ställt sin egna bukett på sitt nattduksbord innan nattningen en kväll. Och när barnen sover, kvällsvattnas och pustas det.. och så hänger jag och M med hästarna… fyller vatten, klappar, kliar och stödfodrar då betet börjar vara magert. Guldstunder!
Det här är sommaren vi sannerligen lär oss en massa nya saker också. Vi slår vårt eget hö. Brukar vår egen mark. Och gasar på rejält i odling. Denna sista hösväng har det krånglat på olika vis.. men det är ju också då man lär sig himla mycket. En dag stod vi med rynkor i pannan, längst ner på åkern, med ungar som ett pärlband efter oss.. och försökte lära hur man luftar bränslesystemet på gamla Pelle-traktorn. Soppartorsk hade det blivit och två behövdes för att lösa detta.. och si på klåån!, vi klarade det! Traktorn startade igen och strängandet kunde ta vid. Dagen efter..
Lördag och sommarens sista dag av ”balparty”. Den här synen var och är magisk. Sista, sista lasset med balar för denna sommar. Lite drygt 2300 balar har tagits in totalt. Det är inte klokt så många, har vi hört. Själva har vi inget att jämföra med, då det är vårt första år med egen slåtter. Men nog känns det på, att det varit mycket göra. Först var det en lång procedur att bara hitta en hel slåtterkedja till traktorn. Därefter behövdes en lagård röjas och städas ur för att vi överhuvudtaget skulle få plats med hö. Sen är det en vecka i stöten där M slagit, vänt, vänt och vänt höet.. strängat.. att slå tar sina timmar, men att vända och stränga går ganska så ”i ett hujj”..men på toppen av varje slåttervecka, så väntar en redig arbetsdag av balpressande och höbärande.. där vi fått guldhjälp av familj och vänner för att ro alltsammans i hamn. (Tack tack tack tack igen å igen, alla ni inblandade!!).
.. dessa balparty-dagar har vi gjort till roliga ”Happenings” så att det ska kännas festligt hela alltet, för alla som är här på gården då. Några jobbar med höet, ungar kutar i skock och det leks och fikas och äts gott.. och stunderna på slutet av dessa dagar, där vi tackat för lyckad bal-dag.. så lyckliga!
Efter lördagens balande susade jag och barnen ut till havet till kvällen.. till Storan med familj, för födelsedagskalas! .. medan Brandispappan var hemma och jourade och tog in dom allra sista balarna.
… och veckans allra sista dag. Vaknade vi hejdlöst trötta men så himmelens nöjda. Känslan av att det öste ner regn och allt hö var under tak.. den gick inte av för hackor. Vi bara myste och myste och vilade, dagen lång. Jag passade på att vika bort ett tvättberg. Pappan och barnen byggde brio bredvid. Vi gick över till Farmor och Farfar, egentligen bara på en snabbsväng, men blev kvar i timmar.. på både fika och middag.. preggomamman slumrade i soffan till och med. Gudomligt skönt avslut .. på både veckan och dessa fyra fräsiga tillsammansveckor.
.. och idag är det ny måndag. Regnet fortsätter att vräka ner. 65 mm på ca 1,5 dygn (!). Det är ynka vemodigt att pappan inte är hemma, det är ju så förbenat trevligt att få börja dagarna alla tillsammans, i lugn och ro… men vi älskar också våran vardag och har dessutom en ny schemaplan för hösten som vi redan känner oss mer än peppade på. Men först och främst ska nu pappsen vara iväg på kontoret ett par veckor medan vi, hemmagänget, myser vidare med sommarlov. Vad som händer sedan tar vi då! Nu, njuta en dag i taget! Som alltid.
Önskeplaner för sommarlovsveckan 32!
-Njuta av hemmadagar med barnen där vi kan hitta på vad vi vill utefter dagsform osv.
-Skörda löken i landet! Är vi för sent ute, tro? Hoppas inte. Jag ska försöka läsa mig till hur vi ska göra. Men det känns som att det nog är hög tid för det..
-Plocka bär! Längtar, längtar, längtar så mycket efter det. Förra veckan var jourvecka och omöjligt att dra iväg till skogs, men nuu så!
-Leverera beställda buketter och förhoppningsvis fylla Blomstervagnen också… bara det inte regnar föör mycket. Vi får hoppas på blomsterlycka i bunt, framåt helgen!
-Skicka efter ny almanacka! Det är en härlig, peppig nystart-känsla, tycker jag! Snart ny termin.. och nya livskapitel. Jag skriver både kom ihåg-grejer och min egna lilla dagbok i den.
-Ha sommarlovande långhelg med hela familjen och precis inga planer för den… yeah! .. vi kommer ha noll probs att fylla den, men det är hejdlöst skönt att höskörd och dylikt är i hamn och vi kan koncentrera oss på annat.
…
Nu ska vi fortsätta vår måndag här. Vi hänger ute på bron bland mjuka kuddar och filtar, det kaffesörplas och spelas Finns i sjön! .. och konstateras att ”mitt i regnskuren, så kommer det en ännu större regnskur”… plötsligt piper barnen in mot barnprogram.. och mor tar sig en påtår..
Hoppas att ni får en fin augustivecka. Ta hand om er. Allt ni bara kan!
Senaste kommentarer