Det är som att orden suttit fast lite senaste veckorna.
Sådär i bröstkorgen, liksom. Och ”passa på att passa av”, har varit viktigt för oss hela familjen, sommarlovets sista dagar.
Senast vi hördes så pågick ”ett tjurigt virus” här hemma, sa jag. Visste då inte huur tjurigt det faktiskt skulle bli. Att lillungen skulle måsta plågas med feber konstant i totalt 17 (!!!) dygn med sån där otäck hög temperatur sista veckan som får denna morsa att bara rysa nu av tanken. Körtelfeber. Med allt vad det innebär. Så, så, såå synd om vår ena lilla älskling. Vi led hela familjen med honom.
Tacksamma att sommarlovet är långt, att mycket hade gått och vi det gottigaste hunnit med. Och att vi trots allt hann knyta ihop Sommarlovssäcken och avsluta med en god känsla. ”Tänka positivt”, osv.
Sannerligen tacksamma över ”vanliga dagar”, på det sätt som man bara blir efter att livet ruskats om för ett slag.
Vi kan kika på vad vi tog till för knep för att avsluta sommarlovet på för oss bästa sätt..
.. vilade förstås. Tog det väldigt lugnt.
Och lät kreativiteten spinna. Barnen byggde på sin trädkoja. Den skäggige målade vidare på fönster och fönsterdörrar.. see så fint det bliir med det röda!
Själv gjorde jag bland det bästa jag vet; drog till hallonskogen. Nån sväng med barnen och nån sväng bara jag. Älskar både ock!
Stunder i köksträdgården, i hullerombullret av grönsaker, rotsaker och blommor. Också otroligt själagott.
Att koka broccoli-soppa på egenodlad broccoli. Det. Är. Så. Ofanligt GOTT!
Och det där kvackande gänget.. ja, de må ha mejat ner bädden med sockerärter och sallad, totalt.. men håller undan sniglarna som önskat, det gör dom med bravur. Älskade ankisarna! Så trevligt att ha de spatserandes, badandes, ätandes, kvackandes över gården.
Sista veckan av sommarlovet tog vi oss två dygn på vift med Farmor och Farfars husbil. Vi checkade in på ”Spa och retreat” hos Mormor och Morfar. Helt underbart!
Vakna i husbilen i ett endaste trassel av armar och ben. Morgonyoga uppe på balkongen. Äta gofrulle tillsammans. Bada. Basta. Springa. Pusta ut. Så himla mysigt.
Det var härligt med ett litet miljöombyte.
I övrigt har det varit så otroligt skönt att bara hemestra i sommar, än hur mycket vi älskar att dimpa ner på släktgården på Gotland, vilket brukar vara våran sommartripp. Dels har det varit den perfekta sommaren att bara vara hemma, rent vädermässigt.. vilken värme som var där i juli, som vi badat i hav och sjö. Också skönt att vara hemmavid med tanke på höbärgning, djurungar, bebbemage osv. Och nu i efterhand ännu skönare att vi var hemma när ena barnet blev så sjukt under ett par veckor.
Väl hemma igen hade vi sista helgen innan skolstart.
Var på gulligt barndop. Plockade karamelliga blommor. Och puttrade iväg på familjemiddag med kusinerna, hos Farfars. Alla som ville fick skjuts på Storebrors sommarhit; Hondan. Lilltraktorn som Sixten och hans farfar lagt jag vet inte hur många timmar på detta sommarlov. En sån där sommarlovsgrej som blir ett minne för livet. Det har skruvats, lackats, skapats ljuddämpare, monterats tuta, triangel, avgasrör osv osv osv. Alla småsyskon och kompisar har skjutsats runt på detta vis sommaren lång.
Sommarlovets sista dag kunde vi konstatera att vi faktiskt kände oss redo för vardagen igen.
Märkte mig utvilad när viljan att dona vaknat till liv igen efter varma, lata sommarveckor följt av oroliga sjukveckor. Picklad rödlök är otroligt trevligt och gott att sno ihop som tillbehör till både grillade hamburgare och korv. Vi ordnade en liten sommarlovsavslutning med vännerna här hemma och kunde inte ha fått ett trevligare lovavslut.
Första skoldagen. Vemodigt. Och pirrigt. Mest så himla roligt.
Prins B som började skolskolan på riktigt nu, ettan. Så stort. Inför förra årets skolstart minns jag hur jag grät sista sommarlovsveckans alla kvällar när barnen somnat. Jag kände i hjärtat att han efter ett tryggt och gossigt hemmaliv var såå redo att lämna boet.. men jag VISSTE inte säkert och sen hade jag förstås separationsångest deluxe. Allt gick och har gått hur bra som helst hela förskoleklassåret, så att nu börja ettan, det var bara hur härligt som helst, tyckte till och med morsan liksom! Puh. Lillen och jag följde med honom, likt flera andra päron. Så fint att få och kunna vara med. Älskar vår lilla byaskola!
Så nu är det lillen och jag själva här hemma under några timmar, må-fre. Ett tag till. För snart kommer både litet syskon till världen och den skäggige pappan kommer också att vara hemma mer. Vi njuter av det som är nu, men längtar också efter det som komma skall.
”jag gillar min häst”, säger han och stryker lillmulen med lillhanden.
I verktygsbältet sätter han medicinsprutan efter att vi gett ponnyn sin dagliga medicin. Chippens sedan i försommar konstaterade sjukdom, PPID, behöver behandlas varje dag, livet ut förstår ni. Vi ger det ett helhjärtat försök nu och hoppas han ska svara bra på medicinen.
Helgen som var. Den första efter att vardagen återvänt. Med en luft som viskar om att sensommaren redan börjat dra sin kos och tidiga hösten redan börjat kännas av. En tvär konstrast mot alla de där varma dagarna vi haft.
Och jag njuter. Av astrar och ringblommor och allt det andra som ännu blommar så fint. Njuter av lusten och orken att skörda, sylta, baka bröd, rensa och dona. Och boa. Känna starka små sparkar inifrån magen. Favorittid på året pågår. Och jag får bära på vårt femte lilla mirakel. Tacksamheten vet inga gränser. Att ländryggen smärtar så jag knappt kan röra mig stundvis.. det är lätt att glömma, mitt i allt.
Buketten hamnade hos mor. Paket och kärleksord till far. Han fyllde år i helgen. Min älskade, älskade pappa. Hurtigaste 77-åringen jag vet. Som, tillsammans med mor, gör allt, allt, allt för mig och min familj, jämt, jämt, jämt. Älskar de så. Kalaset med Storan och gänget, var så mysigt. Vi saknade två storstadssyrror med familjer dock. Men de var med på håll. Både min och Martins storfamilj är en sån gåva.
I söndags var det i vanlig ordning sammandrag med fotbollen. Två ungar spelade och största ungen var domare. Efteråt är samtliga alltid helt slut och en tur till blåbärsskogen med kompisar var precis vad vi behövde. Vände hemåt med tio liter blåbär, skogsluft i lungorna och tankade själar.
Och nu har boa-ivern tagit i med en växel till.. ”alltså mamma, det är sån ORDNING här!”, säger barnen.. det skvallrar om hur mycket oreda det varit i vissa vrår… bara rasat ur skafferiet, till exempel. Boandet gör att jag plötsligt rensat och ordnat i skåp jag typ aldrig röjt i… så nu lurar jag på ”Drömgårdens Loppis”… i en framtid.
Nåväl. Guldstjärna till dig som orkat läsa ända hit. Det blev en redig Drömgårdsrapport idag!
Natten till första juli sov vi ute på studsmattan, jag, Juni och Bertil.
Det tredje somriga födelsedagsbarnet i familjen fyllde år strax efter. Min och barnens favoritmänniska i livet, alltså. Han som inte gillar sötsaker så värst utan blev överlycklig över ett saltare sortens kalas. Med små snittar, som kantarellstuvningsfyllda crustader och sånt mumsigt.
Den fjärde julidagen checkade vi in för alla-tillsammans-sommarlov.
Fy farao så skönt och mysigt, sa vi alla! Gravida husmor slog sig ner i gungstolen och pustade ut.
Sommarhem. Med sommarens första riktiga blombukett från trädgården. Smultronschersminen doftade fantastiskt. Väldigt bra motvikt mot stanken ifrån rummet intill, där små ankungar levde under någon vecka.
Men håll med om att de små liven var och är oemotståndligt söta!? Här, ute på sin allra första utetur.
Jag och Martin firade vår trettonde bröllopsdag och småsyskonen skjutsades runt på Storebrors trädgårdstraktor sjungandes ”vad är det för en dag, är det en vanlig dag, nej det är ingen vanlig dag för det är mamma och pappa bröllopsdag, hurra, hurra, hurra! hurra, hurra, hurra!”. Inget annat än skitgulligt och vi kände oss så firade så.
Så blev det slåttanna. Och hur det gick med det vet ni redan. Du som inte läst och vill läsa, kan göra det HÄR.
Dagen efter slåtterparty… pustandes på en utav alla vackra platser vi har i kring oss här, tillsammans med ”kollektivet”.
.. Hela kollektivets älskade ungskock!
Och nu, nu kom den verkliga värmen på besök.
.. med höet inne så pass tidigt på sommaren, så bara överöstes vi med den totala känslan av LEDIGT.
Så lediga vi bara kunde bli, liksom! Tidiga morgnar med motion följt av långfrukostar och bad på olika platser varje dag. Rotsidan är alltid en höjdare! Dock ingen plats vi varit till på sommaren, sedan lilla virvelvinden kom till oss, men se nu har liksom en stor skopa chill landat i lillkroppen och vi vågade vara där bland alla vackra klippor igen!
Vi rantade hit och dit. Klippor ena dagen. Strand nästa. Med vänner ena dagen. Tillsammans med storafamiljen nästa. Ljuvliga, världslyxiga veckor. Bara tanka, tanka, tanka kraft och energi.
Förstås ta hand om älskade djur..
.. och gårdens guld.
Att orka arbeta mitt i dagarna.. nej det gick nästan inte under de allra varmaste i mitten-av-juli-dagarna. Att stängsla hagar var att jobba ute på savannen, till känslan alltså. Barnen så himla tappra!!
Men låååt mig bara baaada i haaavet, har hon flämtat… hon med magen som det är någon väldigt lite sprattlig krabat som huserar i. Tur att precis ingen annan ville göra något annat heller.. badigare sommar, det minns vi nog inte, och ännu är det mycket kvar av denna ljuva årstid!
En kväll tog vi muurikkan till lillsjön och lagade paella och ungarna paddlade SUP för fullt i timmar.
När dagarna är 29-33 grader varma och luften står stilla.. då är tusan morgnarna och kvällarna heelt sagolikt sköna.
Så när klockan slagit 21 typ, då har grejarlusten och energin vaknat till liv. Sommarens roligaste projekt är nog att vi vågat sprätta röda färgburken och börjat måla fönstren i den färg vi egentligen alltid velat ha men inte vågade måla i begynnelsen… troots att vi funnit gamla fönster nere i lagårn och till stor sannolikhet kunnat säga att det varit röda fönster på boningshuset också. Nåväl. Nu är nu.. och M har hunnit måla ett helt gäng med fönster röda..och det blir så otroligt fint!! Såklart ni ska få se!
Sista julilördagen bakade jag och Olles en knäckig jordgubbspaj, som vi serverade till vaniljglass ..bjöd MammaMormor, PappaMorfar och min ena söta moster på fika ute i trädgården.
Och i söndags var vi på en dagsutflykt med torparfamiljen, till Murberget i härnösand. Ett friluftsmuseum så enormt inspirerande med byggnader och kulturmiljöer från förr. Ett varmt, varmt utflytkstips från oss!
Men nånstans här tog lite för bra för att vara sanna-juli-veckorna slut och sjukstugan knackade på dörren för ett utav barnen..Tapper sjukling som tampats med hög, hög feber i den kolossala värmen som bara fortsatt.
Juli blev augusti.. kära vännen uppvaktades med loppade findukar och luktärter. Kvällarna blir mörkare för var dag.. tomaterna mognar i växthuset. Hästarna njuter av sommarregnet som nu fallit titt som tätt senaste dagarna och gjort luften liite svalare, stundvis.. men mestadels är det fortsatt så varmt. Ankorna tjavar fritt ute på gården från morgon till kväll..
Månadens jourvecka pågår för Brandispappan… älskat barn kämpar med förbannat tjurig sjuka.. ett utav de elakaste virusen vi mött. Vi friska pendlar mellan att dona med ditt och datt och pyssla om sjukling. Mammahjärtat är lyckligt och värker samtidigt just nu alltså. Sommarlivet pågår för fullt. Ingen kväll avslutas utan ett kvällsdopp.
Ååå, nääääj… -älskade junimånaden, ta inte sluuut nuuu!
Samma visa varje år. ÄLSKAR den här månaden. Vill aldrig att den ska ta slut. Tacksam att ha fått fylla dagarna med älskat liv, ännu en juni. Vi kan ta en kik på vad som finns i kamerarullen från sista juniveckan…
Ett par dagar där barnaskaran var delad på mitten. Mellisungarna var på årets Skaparläger uppe i stan medan vi andra myste hemma. Det är så fint att vara alla tillsammans. Och det är också så fint att dela upp oss ibland. Den här cykelturen med Störst och Minst, blev ett sommarminne med ens.
Sommarlov i syn.
Det känns som att vi njuter så enormt, liksom lite extraextra, av detta sommarlov, allihopa. Att ha detta till känslan miiiilslånga pärlband av lediga dagar… ofantligt härligt. Det slår mig också, att jag aldrig haft sommarlov där största barnet är drygt 3,5 år… lillen är så stor och redig.. har ju varit utan amning i flera, flera månader nu ju.. blöjan är putsveck.. nosar på livet med lite större barn.. njuter… och längtar.. efter lilla stjärnan som gör volter i magen.
Regniga dagar möts upp med riktig husmans. Biffar, pärer, gräddsås, lingonsylt och pressgurka.. med vår egen gurka och persilja, så himla underbart. Och så himla gott alltihopa.
Och soliga, varma dagar.. möts upp som bäst med ett dopp i sjön. Här var vi på väg dit. Så mysig liten miniprom innan man är framme.. lillen snicksnackar om ditt och datt.
En kväll var vi upp till Fäbodvallen och färboden som tillhör vårt hemman. Hatälskar lite att vara där uppe… är rädd för björn som det alltid pratas om där.. men glömmer den alltid så fort vi kommer dit, för så hänförande vackert där är.. och så spännande det är, att tänka på forna tider..
I lördags delade vi åter upp barnaskaran. Störst och Minst med Farfar på traktordag. Och mellisungarna med mamsen på en hejjig loppistur. Jag är väldans nöjd med fynden!
Till kvällen, just timmarna när regnet föll som mest, då hade vi en hoper gulliga småvänner här på kompiskalas för de nyfyllda junibarnen. Det mumsades tacos, kördes fyrhjuling, glassades med glassbuffé, lektes och fiskades fiskedamm.
Nöjda älsklingar efter kalas! Och kvällssolen sken plötsligt.. kvällssol i slutet av juni. Å puh så vackert. Nyloppade trasmattan passar ypperligt där i hallen.
Näst sista junidagen. Långritt på Kolabönan, med M och Ikran i sällis. Magiskt! (Tack Farmor för barnvakten!!) Högst troligt sista långturen med bebben i magen. Kolabönan är en liten häst med mycket väldans mycket motor förstår ni…
Sista junidagen. En så blåsig en. Men också solig och rätt så varm! Så i lä har vi haft det gott. Fick fikabesök av barnens Moster och Mormor under eftermiddagen. Mumsade vaniljbullar och tunnbröd från byns bageri.
Och den här bilden är bara minutrar gammal.. efter första juniveckan så pausade vi takprojektet till fördel för annat. Men nu är han igång igen, Superpappan! Och det är overkligt att det hamnar ett återbrukat, färdigpatinerat, rött tegeltak på boningshuset nu.. vilket firande av vårt 10-årsjubileumet här på gården!
Framtill midsommarhelgen grejade vi på här hemma med allt möjligt, som att skotta hästskit till bäddarna som ännu inte fått gödsel på sig, få ut sista planten, ner sista fröna, täcka bäddar med gräsklipp som ivriga Storebror samlat ihop under hans gräsklippande..
Köksträdgården skapade vi 2021 och då var den mest en snittblomsodling eftersom jag då sålde blomsterbuntar ute vid vägkanten tillsammans med barnen ett par somrar.. det var kul, men nej, det kändes inte riktigt rätt… det tog mycket tid men framförallt; mer ätbart önskades.. blommor är inte så gott att äta ju… så för var år har sommarblommor minskats och det ätbara ökats på. Nu är det såå mycket mat i köksträdgården och landen intill. I år känner jag verkligen att vi har En Redig Köksträdgård! Vitlök, två sorters broccoli, brysselkål, grönkål, sockerärter, sallad, persilja, spenat, rödbetor, morötter, dill, potatis, jordärtskockor, jordgubbar… varvat med en del blommor mitt ibland allt. Och i lilla växthuset växer tomater, gurkor, chili och paprika. Kanske har jag glömt något.. zucchini hade vi.. men den tvärdog efter utplantering tyvärr. Kanske hinner jag så ny.
Som sagt, så enormt glad för att Sixten är så ivrig med sin egna Farfar-fixade gläsklippare i sommar. Den med uppsamlare så får vi påfyll av gräsklipp till all täckodling hela tiden. Jordgubbslandet var så fullsmetat med ogräs för någon vecka sedan, men nu är det rensat och täckt med grönt klipp och fullt med blommor som viskar om att drömbäret är på gång. Även täckt med nät, för fy så surt det är när man inte hinner före fåglarna…
Vi blev trötta av att jobba hårt, så gott att kunna sova ut om morgnarna.
Inne beslöt vi att inte feja ihjäl oss (jag och Emmeli alltså..), nedervåningen skulle få sig en rejäl storstädning men övervåningen fick tusan vänta, så det så. Gulliga hjälpredor jag hade, va!
Jag såpskurade, putsade fönster och tvättade textilier och bytte ut vintriga gardiner och mattor mot skirare och somrigare. Det doftar så himmelskt gott här hemma nu.. en redig såpskurning alltså, älskar det!
Än hur trasig vår sal är, .. söndersågade tapeter och uppsågade hål i taket.. så gör en grundlig städning och ompyssling av hemmet att det känns så härligt, ändå. Ren luft och lite nya, gamla förstås, textilier gjorde susen!
Doften av nygräddade bondkakor, det doftar hemtamt och barndomens midsomrar. Enklaste och kanske godaste småkakan jag vet om!
Receptet tar jag ur 7 sorters kakor!
Kvällen innan Midsommarafton, har vi sedan ett par år tillbaka en ny helt ljuvlig tradition.
Att möta upp ett redigt gäng små och stora kompisar, åka hövagn bakom gammal trogen traktor, i år med våran lilla Pelle som Martin körde… bort till Midsommarängen, för att plocka blommor och sedan åka vidare upp på berget, till lillsjön och binda byns Midsommarstång.
På Midsommaraftonen åker vi sedan och så även i år, till Mäjasjöns Fäbodar och njuter av allt som hembygsföreningen ordnat. Träffar barnfamiljer från byn, köper med oss ljuvligt nybakat…
Fiskar fiskedamm, kastar pil, dansar runt stången vi band kvällen innan, snurrar godishjul och njuter av ett så traditionellt Midsommarfirande.
…
Hemåt sedan och chillade järnet. Eftersom vi inte skulle ha något firande här hemma hos oss denna dag kunde vi bara pusta ut.
När hela familjen är tvagade, kammade och finklädda, då tusan måste det ögonblicket förevigas!
Fram med stativet, trycka på självutlösaren och tjopp tjopp hade vi årets Midsommar-familjebild.
Till Midsommaraftonskvällen, gick vi bara lillvägen till Farfars och blev så hejdlöst bortskämda.
Svärisarna bjöd på, på alla sätt, så, så, såå god kväll. Mer än fint också att få träffa Moffe (mannens Norge-Morfar) och hans A som kommit från Norge för att fira Midsommar här.
Till kvällen tjavade vi hemåt och medan barnen slumrade sött, förbereddes ett och annat där nere i köket under ljusa midsommarnatten…
För på Midsommardagen hade vi minsann en 9-årig Juniflicka att fira!
Hon hade önskat plätt-tårta, UTAN grädde givetvis.. fylld med hallonsylt. Och så överraskade vi med färska jordgubbar fastän det är snordyrt och vi snart har egna i landet. Lyx!
Med frukostbrickan, en hel hög med paket och skrovlig födelsedagssång, kramar och hurra, väckte vi vår älsklingstjej…
En litenliten människa var sådär extra peppad, på precis allt.
Pirriga innan-kalas-timmar sedan..
Men äntligen slog klockan 14,.. kalasfikat var framdukat, tårtan garnerad, ljusen tända och kalasgästerna började trilla in.
Någon var enormt nöjd över alla födelsedagspresenter hon fått! Blåste ut Mormoster-stöpta tårtljusen med simfötterna på, inga konstigheter!
Kanelbullar och rulltårta, som Skrållan älskar. Bondkakor, chokladbollar och en redig marängtårta med rabarberkompott, grädde och jordgubbar. Och ett fat med vattenmelon och en liten enkel tunnbrödrulle fylld med färskost, gräslök och rökt skinka som var väldigt god mot allt det andra söta. Ballerina hade Bagarberta-Morsan också KÖPT och det, var barnen helt lyriska över, haha!
Kalas! Vilken ynnest! Gamla bondgårn älskar när det är liv i luckan!
Födelsedagen och årets Sommarsolstånd, avslutades med en lång spelkväll innan vi somnade mer än gott till kvällen.
Tänk att det är 9 år sedan nu.. den där ljusa, ljusa sommarnatten.. när lillan kom till jorden.. med sådan otrolig fart…
..tänkte jag, med en tacksamhetstår i ögat.
Midsommarveckans allra sista dag, får sammanfattas med en enda bild. Den här.
Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det var att få dunsa ner hos MammaMormor och PappaMorfar efter ännu en ivrig junivecka med kalas på toppen. Bada, basta, blunda mot solen.. äta gott och bara hade det så ”förskräckligt” härligt. Jag vet att det kanske blir tjatigt, men det skiter jag i; fy tusan vad vi lever i lyx med våra fyra päron, barnens mor och far-föräldrar alltså, tätt intill.
…
Idag har regnet öst ner här i höga kusten, i det närmsta konstant, hela dagen. Ett sådant lugn har börjat infinna sig.. den allra ivrigaste tiden när all kål, plant, pärer och så vidare, ska ut i landen.. hästhagar stormockas.. fotbollssöndagar.. sista kampanjuppdragen betas av.. avslutningar åt olika håll.. junibarnens födelsedagar.. midsommar.. osv. osv. den tiden börjar liksom lugna ner sig lite nu.. den har varit otroligt fin i år och jag känner verkligen att vi kunnat njuta och är därmed redo för det som nu väntar.. en tid som förstås är allt annat än lugn men ändå lite mer ledig.. nu ska ”bara” alla gullungar och allt annat som växer och gror, tas omhand.. och visserligen ska hö bärgas och ett helt tak bytas, men äsch, det blir KUL hela alltet! Det är nio arbetsdagar kvar, sedan kliver Pappa M på TillsammansSommarlovet med oss andra.. tills dess ska vi fortsätta sommarlova oss jag och barnen, varva bestyr med vila och förhoppningsvis en hel radda av sjöbad..
En så ofantligt vacker och intensiv tid, på alla sätt och vis, både i natur och liv.
Första juniveckan var det mer än gasen i botten här hemma på gården. Sju dagar med tidig uppstigning och fejande och arbetande till sena natten. Den skäggige bodde på taket, man man säga.
Nere på backen hände annat.. ”vanliga markservicen”, ompysslande av kidsen, skjutsningar till fotbollsträningar osv, osv.. oooch en massa annat.
Som att fira Fjödur, på 14-årsdagen! .. samma dag hade bjudit hit en för oss ny veterinär och hästtandläkare, som gick igenom hästarna.
Han var heelt fantastisk, veterinären/tandisen! Äntligen en hästmänniska vi kände att vi kunde lita på.. som absolut såg hur lite underhudsfett Chippen har, registrerade ”gamla tänder” men menade att de inte alls var så farliga… han tittade också på allmäntillståndet och såg hur god aptit Chippen har, inte som Veterinären som kom hit för två år sedan och bara tittade på vår tanige farbror-ponny och lättvindigt tyckte att ”Han kan ni avliva här och nu, jag ger honom en spruta så kan ni lägga en pressening över honom sedan bara”. Vi var i chock då och har liksom själva försökt göra vad vi kunnat för lilla vännen vår… givit honom uppblött seniorfoder året om, bla.. vilket gjort gott för hullet… men jag har på senare tid funderat på om det kan vara något meer än bara lite skruttiga tänder.
Här i bild är han påbörjat sederad ska tilläggas, smått bortdomnad inför munundersökning och provtagning, därför lite loj på småögonen. Till saken nu; blodprov togs på Chippen då jag misstänkt PPID på denna häst. Och mycket riktigt. Gammelsjukdomen, PPID, har nått Chippen… så nu ska vi prova medicinera honom och är det så att allt känns hållbart, daglig, livslång medicinering, så kan vi ”få en helt ny ponny igen”, sägs det… vi är sååå peppade på detta. Lättade och tacksamma, över att det finns något mer att göra för vår älskade lillponny! Önska oss lycka till! Kan hålla er uppdaterade efter vägen, om ni vill det.
Vi har två junibarn och kalasbakning är en stående juni-syssla! En hel del röj i hemmet, födelsedags-, och kalasfix därtill. Tuuur att jag har sådan himla fin hjälp, jämt.
Kanel-, och Vaniljbullar blev det av bullbaket enligt önskan från barnen.
Vi påbörjade sådderna i köksträdgården. Här strösslade Bertil ut rödbetsfrön och ringblommefrön.
Nattaturerna med lillen i vagnen… med blomsterplock längsmed vägen. Underbar återhämtning efter idoga dagar.
Föräldraföreningsmöte hit, avmaskning av ett par hästar dit. Målning av torkställning ena stunden och kokande av rabarbersaft nästa. Energin bara rusar! Återkom i oktober, framtill mars ungefär.. då är det andra energinivåer vi talar om.
Saften är för övrigt fantastiskt god och var en önskning från 6-åringen.. receptet finner ni HÄR. (jag skippar dock alla tillsatser och fryser in pet-flaskor istället.. plockar fram en och en och häller upp i fin glasflaska).
Syrenerna började blomma..
Och så fyllde vår älskade lillprins 7 år och firades från morgon till kväll! Men mer om den dagen i ett annat inlägg!
Första juniveckans sista dag, var det lyxigt teamwork åt alla håll.. Farmor åkte på fotboll med två utav barnen, Storebror barnvaktade Lilla lillebror, jag jobbade i timmar med sommarens sista samarbete, fotade och filmade .. vad, ser ni ovan.
(reklam)
Miiissa inte er rabattkod hos Västerbottenssåpa som är giltig just nu;
dromgardsliv20, ger er 20 % rabatt på ett helt köp hos Västerbottenssåpa!
.. samtidigt som mannen och snälla Farfar, hissade upp allt tegel som skulle upp på taket.
Puh, vilken otroligt innehållsrik vecka det där var. Senaste veckan har varit liite luftigare, såå skönt. Ett axplock att bestyr;
-Arbete ute i odlingen, små fikapackningar har gjorts till barn som ska på skolutflykter, mina sista kampanj-jobb har slutförts. M har fräst potatis- och rotsaksland. Det har ordnats frökenpresenter. Hängts med hästarna i sommarkvällen.. och fröknats en sista liten skvätt.. jaa, likt Pippi Långstrump ville jag ju också få sommarlov ju! 😉
I torsdags fick älskade skolbarnen… -SOMMARLOV!
Och vi är så förbenat tacksamma över att ha ännu ett långt sommarlov tillsammans framför oss.
Någon har checkat av fjärde klass, en annan andra klass… lillen, side-kick och fortsatt njutande av hemmalivet. Och någon i skaran, han som kämpade tappert i kortärmad skjorta i kalla blåsten, har checkat av sitt allra första år i skolan, från 100% hemmaliv till förskoleklass.. och det har gått som en dans.
För precis ett år sedan skrev jag ord som gör mig gråtig… om du vill får du läsa de! (HÄR).
Sommarlovet hade inte kunnat börja mysigare, än med festlig grillkväll hos Farmor och Farfar, tillsammans med småkussar och deras päron. Svärisarnas paradisäppelträd blommade hejdlöst vackert, ser ni?
Fredag och sommarlovets första dag hängde ungarna med bästisarna.
I lördags hade vi årets hittills varmaste dag, ni med?
Och äntligen hamnade pärerna i landet. Såå mysigt att göra detta tillsammans med MammaMormor och PappaMorfar. Efter slutfört beting, blev det go-lunch och fika ute på verandan.
14 juni blev också dagen vi tog sommarens första dopp i lillsjön tillsammans med kompisarna.
18 grader i vattnet, uppfriskande och helt underbart.. det var ju så otroligt varmt i luften!
Igår var det ännu en fotbollssöndag! Till kvällen, efter att tre barn spelat totalt sju fotbollsmatcher var ungarna pigga och päronen helt utslagna. Haha!
Nu är midsommarveckan här..
Jag tänker på hur stressad min Farmor Gertrud hade varit om hon såg allt som är ogjort är hemma, alla oputsade fönster, alla skurgolv som är skitiga, all oplanterad plant och gängliga tomater som längtar efter att få flytta ut i växthuset nuu osv. osv. osv…… för såå kan man ju inte ha det till Miiidsommar, förstår ni! Jag hjälpte gladeligen farmor när jag var lill-Emmeli och redan då älskade en redig storstädning.. men jag märkte också tack och lov tidigt, att lilla Farmor verkade missa målet på något vis? I all stress och alla krav? Krav på sånt där som inte alls hör till livets måsten utan är rena hittepå… såå, jag tar några djupa andetag, doftar på ännu en syrenkvist och tittar på ungskocken som jag har lov att kalla min… och tänker att jag vet, vad jag tycker är viktigast att hinna med, just precis nu.
-Livet.
.. vägrar stressas av hittepåmåsten, så jag väljer och väljer bort, .. kommer under veckan att prioritera att få ut planten på sin plats.. och köksträdgården i ordning.. skura golv kanske jag hinner ett av, men äsch, en regnig dag i juli när det lugnat ner sig på andra fronter, finns görat kvar. Just nu vill jag inget annat än att vara ute och njuta denna ljuva midsommartid, tillsammans med barnen, och det går som hejsan trots skitiga golv, lite sen utplantering eller vad det nu kan vara…
…
Fint att du tittade in här! Önskar dig en god Midsommarvecka!
Samma visa varje vår och bara mer och mer för varje år; maj är en så alldeles sagolik månad. Och jag känner mig så ödmjuk inför livet som får uppleva denna fantastiska månad, ännu en gång. Första halvan månaden finns att läsa om HÄR.
Nu kommer några glimtar med majminnen från senare halvan av denna ljusgröna månad..tiden mellan hägg och syren.
Efter en sovande vinter vaknar allt och alla till liv. I maj sker ALLT. Knoppar brister och grönskan är illigt grön.. småplantor vårdas ömt, vårbruk pågår härs och tvärs, hemma på gården och nere på byn.. städande nere på fotbollen, grejande med föräldraföreningen nere på skolgården osv.. vi har fyra småttingar men känner ändå utrymme till att göra handtag ideellt, året om. Det känns rikt. Och viktigt.
Andra majbestyr; Kompiskalas med gulligt fuffens precis innan. Och njutande av den sötaste av Musikaluppvisningar där Juniflickan stod på den där stora scenen, precis som mamman och pappan brukade göra, på den gamla goda Kulturskoletiden.
Ljuvliga hemmadagar med mina älskade barn.
Matbröd bakas det för jämnan, mest ”Mammabröd” men den här gången provade vi ett recept på tekakor/hönökakor. Mums!
Vi har en arbetssugen storliten 11-åring nu som är mer än pepp på att få sommarjobbs-uppdrag och ibland kunna tjäna sig en slant.. vi håller hårt i ”i en familj hjälps man åt”-andan men vissa uppdrag gör vi upp om en slant.. Låt säga att gräsklippningen är åtminstone delvis bortlejd, fantastiskt!
Pållar i vårstädad hage.. nysketna och med skitbollarna postade till labb för analys… också vårbetyr som behöver göras. Att hålla koll på parasittrycket i hagarna är otroligt viktigt. Men ja, det känns alltid så knasigt att posta iväg hästbajs i vadderat kuvert.
En kväll drog jag iväg med ett gäng byamammor, till grannbyn för att lyssn på en så härlig föreläsning om trädgård och odling. Linnéa Dickson, varmt välkommen åter till norr säger vi! Hon planterade inte bara trädgårdsinspiration i mitt huvud…. utan också ett massivt ha-begär av Svensk Gul Anka… tydligen riktiga heroes gällande snigeljakt och himmel vad jag önskar hjälp med det så jag slipper marodörerna i kålen om sommaren… meeen, just GUL anka, har visat sig inte alls vara särskilt enkel att få tag på här uppe. Men jag är på jakt och har iinte gett upp ännu!
Dessa två bilder viskar om ett dygn Hemmahemma som var helt underbart. Det var majfredag och vi packade in hela familjen i Storbussen och drog iväg, hem till MammaMormor och PappaMorfar. Ljuvligt litet miljöombyte, äta mammas fantastiska mat, basta i pappas bastu, sova himlagott och bara mysa. Och fira älskade mor, en dag för tidigt.
Minns ni att jag fick en halv torkställning i morsdagspresent förra året? Jag sa på lite skämt då ”ååå taack älskling, då får jag andra halvan nästa år då?”… och mycket riktigt, så blev det. Ännu ett imponerande bygge av M, som alltså vilat i ett år innan det slutfördes.. fint så. Vi håller på och hjälpas åt med målningen av den nu, pillrigt värre men det blir så fiint, snart får ni se den helt färdig!
Jag har hyllat hemmalivet varje dag, i vanlig ordning. Vi, både stora och små, har det så otroligt gott och är så tacksamma som lyckats skapa oss en vardag som känns som bomull i magen, vecka för vecka. Den här dagen hade lillen vaknat mycket tidigare än vanligt och var sovtrött redan efter 09… utan problem kunde jag möta upp med vad han behövde. Jag packade ner honom i vagnen och sen tog vi oss en sväng på byn, vidare till bibblan för lånande av sommarens nattningsläsning och tjavade sedan långpromenad där lillvännen somnade sött och mamman tankande flås och nya superkrafter.
Broccolisoppa, nybakt bröd och pannkakor.. något för alla en majmiddag mitt i veckan.
Och det här var precis innan långhelgen tog vid nu.. en röd skottkärra som hintar om kantskärning av rabatter.. en syssla jag gärna grejar med. Men jag vet, det är inte det mest spännande i denna bild.. utan förstås synen av Svärfar och Martin, på taket. Nu händer det. Nu är vi igång med årets största projekt; byta tak på boningshuset. Så tacksam för Svärfars hjälp med nedplockandet av gamla plåttaket.. sedan denna bild har M sedan jobbat på i massor.. ni ska förstås få hänga med på det här också!
Morgonstunderna. Ljuva som bara den denna tid. Börja dagen andaktsfullt.. läsa kloka ord, skriva dagbok om dagen innan, bläddra bland inspiration för hem och trädgård.. snicksnacka med hästarna som står precis i hagen intill. Nyper mig själv i armen. Livet är så mycket fint. Jobbigt och trilskande ibland, förstås. Men å, vad många guldstunder som serveras, bara vi stannar upp och tar emot dem…
Kristihimhelg.. solen har värmt mellan regndagarna, men luften har varit stadigt kall. I morse skördade vi tros kylan, frodig rabarber och gjorde försommarens första rabarberpaj och bjöd vännerna på.
Och nu är det bara en stund kvar av majmånaden.. årets vackraste månad står för dörren. Och sommaren! Ja, barnen är helt övertygade om att imorn, då börjar sommaren! Jag kikade in i Juniflickans rum ikväll och vyn genom fönstret fick mig att stanna upp.. har ni sett, äppelblommorna?
Vi unnar oss nu ett pärlband av dagar där både jag och M är hemma tillsammans och pysslar om ungar och grejar med allt vi har för oss.. och det känns obeskrivligt gott. Och det som är vår största lyx i livet; Tid. Tillsammans.
Senaste kommentarer