av Emmeli | nov 25, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Juniflickan 2 år, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Åh. Helgnjuteri i slutet av november. På allra högsta nivå.
Dagen igår bär jag i mitt hjärta och berättar mer om en annan dag. Vi har liksom haft så mycket härligt.
Fridfullt påtande helgen lång. Ibland inte så lugnt, mest en enda villervalla, som när vi står och bakar saffransbbullar jag och mina två hjälpsamma sockerbagare. Då är det kanske inte så stillsamt, nej. Men alldeles ohyggligt mycket engagemang och förtjusning och jag nyper mig själv lite i armen, samtidigt som jag torkar svetten i pannan. Jag har drömt om det här. Och nu är jag där. Jag säger inte att dansen alltid är på rosor. Men jag älskar det. Och det är så vidunderligt, alltsammans.
Ett lussebak får liksom en nivå så hög, så hög tillsammans med småkottarna.
Nymortlad kardemumma. Känner ni doften?
Vi bakade och bakade.. Skrållan gjorde dom sötaste lussebullarna. En härlig knövlad boll fyllt med massa gott, liksom. Gjord av en tvååringshand. 
Dessa lussebullar må ta sin tid. Med dom är värda det. Många gånger om.
… att få provsmaka alldeles nygräddad lussebulle fylld med mandelmassa och vit choklad och toppad med både pärlsocker och hackad mandel. Jo, det såg rätt drömmigt ut. Och betyget blev; ”Du är världens bästa lussebullsbagare, mamma!”. Gullevännen min.
Pojkarna fixade julbelysningen ute på gården, det blev så fint med lite ljus i mörkret.
.. okej, den minsta lilla pojken. Han sov typ hela lussebakandet… vilket skvallrar en del om att han är en hejare på det där med att sova. Vid sista gräddningen var han min sidekick. En söt sådan, visst?
Receptet på Saffransbullarna hittar ni HÄR, i min Julerecept-kategori!
Nu är det söndagkväll.
Hemmet doftar alldeles underbart av saffran och magarna är fulla av bullar. Vi har dessutom varit på gulligt tvåårkalas för lilla kusinen, och ätit tårta och skådat gullig kusin iklädd sin nya Pippi-Långstrump-stass…. ni kan ju bara ana Junis min, när kusinen hade vad som ju är Pippi Långstrump själv, J alltså, drömoutfit. Skrållan saa ingenting, men jag riktigt såg hur mycket hon också skulle ha velat ha dom där flätorna och långa, långa skorna.
Nu väntar godnattsagan och alla-tillsammans-nattning. Mysigt! … det är dock frågan om jag och mannen övervinner melatoninhalten när tre barn ska somna.. då är det liksom gasat av sömnhormon i sovrummet, hah!
Hoppas, hoppas att ni haft en härlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | nov 12, 2018 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Och plötsligt var det måndag igen!
Trots att det ena sekunden känns så blyertsgrått och som en liten evighet tills man ”får” tända stjärnorna i fönsterna, så går veckorna i en ryslig fart. Det jag bär med mig som varmast från förra veckan, var allt härligt familjehäng som bjöds. Sånt som är sådär själagott och himmelens mysigt.
Allt från liten stund med Mormor och Bertil på kökssoffan här hemma, till Storan-Lillan-dag, fredagsmys i Mäjdadalen, Familjemiddag hos mina föräldrar och familjemiddag hos M´s föräldrar. Åh! 
Helgen bjöd utöver familjehäng, även på lyxiga renoveringstimmar där stora barnen var med Farmor medan jag och M (och sovande Bertil) jobbade på med övervåningen.
Vi har funnit ännu ett golv som vi nog ska försöka hålla kvar, ser ni!
Den där stunden var ljuvlig också. Med en liten trio av familjen.
Jag tycker så mycket om när alla är tillsammans, men ibland kan det bli så charmigt med någon liten konstellation av hela truppen, också. Jag och M hade precis ätit lunch, bara han och jag tillsammans. Sen vaknade liten prins efter timmar i vagnen. Amme-mys, kaffesörplande och chokladätande tog vid.
Innan vi tog gå-bort-och-tack-för-att-ni-finns-gåvan och farsdagspresenten med vattenfärgsmålade paketpapperet, och drog iväg för att fira älskad PappaMorfar. 
Mitt barndomshem. Och i bild, tre darlingar som huggigt in på mormors ljuvliga middag!
På toppen av veckan, en skogstur.
Prata livet, allvar och bubbla av skratt tillsammans med Storan, hon jag tycker så mycket om. Så himla härligt att jag var tvungen att slänga mig raklång på skogsbacken.
Den här veckan startar med friskförklarad mammakropp och ett efterlängtat träningspass. Förresten började den för mig med typ livets längsta sovmorgon. M lät mig sova. Hur kärleksfint? 09.20!!!! vaknade jag. Halva dagen putsveck. Men jädrans så många timmar jag har på sömnkontot nu. Och det tror jag är bra.
Vi har tillsammansmåndag med andra ord. Fast just nu är det bara jag och dom två minsta kidsen hemma. Stora pojkarna susade iväg till stan för Pappa-Sixten-tur, peppen var stor. Minstingarna sover nu och jag passar på att kika in här.
Hör just nu tystnaden, andetagen från snusande Juniflicka i sovrummet, tvättmaskinen som jobbar på, sköna musiken. Ljusen är tända, lilla kontoret på köksbordet uppställt och varma kaffet upphällt (kommer garanterat hinna kallna.. jag är hopplös och lyckas typ aldrig, hur goda än förutsättningarna är, att dricka varmt kaffe. Har ju liksom lärt mig att tycka kallt kaffe är gott också, så det går himla bra i alla fall!).
Den här veckan ser jag fram emot med pirr i magen. Såå tråkigt att tävlingen (om Årets Babyblogg 2018) pausades efter att sidan blivit för trött.. men den ska komma igen alldeles snart, jag säger till då, så får ni alltså meer än gärna rösta på OSS. För ja, ingen lillafrunsdagbok utan er läsare, vi gör den tillsammans. Vi låg topp 5 innan tävlingen pausades, vilket ju är toppen! Första fem bloggarna går till final, ju. Spännande!) Psst! Nu är tävlingen nollställd och igång igen!!
Förutom massa mys här hemma. Novemberdagar, ju. Där den ena fylls av nipprighet, pyssel-iver och energi. Medan nästa kan vara så grusig och med tröttmössa på hela dagen lång. Så får det vara. Utöver det väntar bland annat bvc-besök för Bertil och event i Örnsköldsvik tillsammans med andra inspiratörer från länet. Livets konstraster! Och jag älskar alltsammans.
Tänker att bloggen ska bjuda på bland annat ett så himmelens gott middagsrecept, ett nytt träningspass och lite annat smått och gott, förstås!
Hoppas att ni får en god start på veckan så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | nov 8, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården
(Inlägget innehåller en reklamlänk)
Så blev det flärdfull dag!
En så himmelens efterlängtad sådan. Dimman låg vacker över åkern. Barnen var lika peppade som mamman.
Storasyskonen fullkomligt ramlade in i bilen för att få åka till Mormor och Morfar..
(Tröja, Lindex. Byxor, gamla)
Mamman gjorde en snabbkik i spegeln, en rasslig förebild av nött och slitet mammahår. Vi susade iväg; jag, lille B och Storan.. mot södra staden!
Landade. Åt lunch. Ammade bäbis. Och sen installerade vi oss hos Världens Bästa Frissa för vad som ju är så himmelens lyxigt…. en stund att bli ompysslad. Som HemmaMamma pysslar jag om älsklingar hela dagarna, allt jag bara kan. Längst ner på priolistan kommer lilla mor, inget jag lider utav ett endaste dugg, men ni må tro att det kändes unnigt att få slå sig ner där!
Och. Mormoster gullade med bäbis medan jag blev bortskämd.
Mer rutti morsa än fembarnsmorsan Storan får man ju leta efter! <3
Så härligt också att det flöt så bra.. med bebben, alltså. Om man nu gör en sån där toktur som krävde sin logistik med att alla barn skulle ha det bra och hej och hå, så är det ju härligt om det flyter alltså. B var nöjd hos moster, slurpade mjölk när han kände för det,
…
smilade åt sig själv i stora spegeln..5-månaders-prinsen..
.. och somnade precis när både Storan och jag skulle sitta och bli ompysslade samtidigt. Sen vaknade han och var bara med i någon av våra famnar.. tack för det, Bebbeälskling!
En ompysslad mor och en väldigt, väldigt trött lillprins.
Storan ska göra sig tjusig för gala alldeles snart, och bad söta frissan tipsa om frisyr. På typ tre och en halv sekund hade hon ”bara visat lite snabbt” en slarvig svinrygg. Så fint ju! Hur i hela friden ska vi få till det där… kommer ta tre och en halv timme snarare.
När mörkret lagt sig och vi haft lyxens timmar hos Frissan, lommade vi ut på mörka kullerstensgatorna, med skrattet bubblandes i bröstkorgarna och lite sådär (jätte) trötta, på ett skönt sätt..
Då fortsatte vi med middag, handling på gulblå huset och en liten shoppingtur.
Vi rullade in på gården i sena kvällen. Då hade jag sjungit halsen av mig sista milen, för då tusan menade Minsting att det fick vara nog på såna där bestyr. Mannen mötte mig på trappan, med tänt ljus i lyktan på trappsteget och en varm famn… med det där finurliga leendet på toppen av allt, förstås. Där jag småfnittrande, jättetrött ramlade in genom dörren efter en typisk Storan- Lillan-dag där vi gått loss i vanlig ordning, babblat i munnen på varandra hela dagen, skrattat yvigt och bockat av ännu en 12-timmarsdag.
En så, så härlig dag!
Jag fullkomligt dök i säng bland efterlängtade varma, sovande små kroppar.
Och idag har dagen gått i långsam fart..
Gudomligt.
Jag har njutit så det stått ut genom öronen på mig, av att vara hemma alltså. Min plats på jorden. En dag iväg på vift och det är som den största gåvan, att få komma hem igen.
Det susar i öronen av 12-timmarsdagen. Jag njuter lugnet och sörplar kaffekoppen med ögonen i kors. Vi packar upp pryttlar och pysslar, öppnar mailinkorgen och blir alldeles rödblommig av smicker (berättar mer sedan!), tar hand om blommorna i alla fönster och har musikstund i salen och sjunger Pippi Långstrump-sånger så det bara skränar om det.Morsan är fortfarande snuvig, mao. Men alltså, musikglädjen, som bara osar när lilla 2-åringen klappar sig själv på magen och säger Juuuni ä Pippi Låpptump, och så sjunger hon för fulla hjärtat… den musikglädjen, kan inte en liten förkylning stoppa liksom. Kika stories på instagram (@lillafrunsdagbok) om ni vill se lilla stunden i rörlig bild!
Ok. Nu ska jag se om jag kommer i land med dagens mycket utdragna, långsamma torsdagsrace!
Imorn är det fredag, hörreni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 4, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
Så sagolikt vackert.
Den där Höstlovstorsdagen när Vackerpappan tagit ledigt för att vi skulle få en extra Tillsammansdag. Vi hade rysligt effektiv förmiddag och päron fortsatte röj, rens och städprojekt. Medan bäbis sov och barn pysslade och pärlade. Väldigt härlig tid. Och att sedan susa iväg till mitt Hemmahemma. Möta darlingar. Ta sagolikt vacker springtur tillsammans med Storan, som hon förevigade i bilden ovan…
…
i mina alldeles sprojlans nya springskor som delvis är en födelsedagspresent från mig själv och delvis från mannen. Jag har aldrig sprungit i skönare sko. Brukar ha Asics, alltid. Men en lite, lite enklare variant än denna. Men nä, nu kommer jag aldrig kunna återvända till den.. det var som att springa på moln med dessa.
HÄR kan ni kika och läsa mer om skon.
Efter att vi sprungit. Åt vi god grilllunch ute, innan vi hoppade in i vedeldade bastun. Alltså den där dagen.. som världens lyx för precis alla, både stora och små. Barnen som lekte med kusinerna och pysslade med massa roligt som mormor hade införskaffat. Och så vi päron som blev så ompysslade med tid för att få motionera och sedan varva ner.. med både bastu, mamma-lagad mat och till och med en stund raklång i finsoffan. Gudomligt.
När det blev Allhelgonaafton pausade vi, med grått väder, lugnt tempo. Storebror var tillsammans med sin alldeles jättejämnagamla kusin och tände ljus på älskades gravar, tillsammans med deras FarfarMorfar. Sen avslutade vi dagen med fredagsmys hos min älskade Svägga.
Sen blev det Alla helgons dag. Och en plötsligt tvärförkyld mamma.
Vi röjde det sista ute på gården, småspill från sommarens brädfodring, flyttade in sånt som inte ska bo ute när det blir vinter. Var ute på vacker promenad i novembersol. Och så satte jag ner en drös med bonuslökar.. som jag hoppas ska bli så himla fina i den där zinkbyttan. Är så nöjd med mina farmor-brillor också. Så runda att det inte är klokt och så fint glittriga kring ögonen. Och där ser ni ju två födelsedagspresenter till, ja. Mössa och jacka, som mannen skämde bort mig med. Älskar alltsammans! Och mannen, förstås.
Sen slog Bertil, Storan och jag följe.
Och åkte många mil i bil. Pratade livet. Stannade på tre olika kyrgogårdar medan mörkret föll. Tände ljus. Vara lite närmre för ett slag. Närmre Människorna, som vandrat här på jorden med oss, som byggt varma bon i hjärtat på oss. Massor av minnen. Som nu är mer betydelsefulla än någonsin. Det var så gott att komma hem till drömgården till kvällen sedan. Se Trassel hela familjen tillsammans, tända ljus och bara vara.
Och idag har vi tagit oss i mål med veckans röj och rens. Helt makalös känsla!
Jag har varit igenom precis alla kläder som finns här hemma. Rensat bort massor. Hundratals liter med kläder som skänks till några som behöver dom bättre än vi. Och skor och leksaker, pryttlar och gamla lampor och gud vet vad. M har burit och burit och burit, kartonger i massor från övervåningen. Många saker får förstås fortsätta att bo kvar, fastän dom inte används just nu.. snart har vi fler väggar och kan hänga upp saker på till exempel. Som den där skolplanschen ni ser… kom ihåg när loppistokiga älskade vännen, gav den till mig i födelsedagspresent en gång, fastän jag ju vet att hon älskade skolplanscher lika mycket som jag och nog skulle ha velat ha den själv. Det är kärlek.
Nu är övervåningen redo för att bytas mot att vara ett kallt vindsförråd, till att få en massa tid och kärlek och till sist (förhoppningsvis.. känns overkligt…) bli våra sovrum istället.
Här inne har vi påtat med ditt och datt också. Bläddrat bland recept. Vissa la sig under slagbordet och fantiserade om kladdkaka. 
Jag njöt sköna söndagskänslan (minus ej så pigg mammakropp), snodde ihop en himla god limpa och bjöd darlingarna på.
Enligt Minimannen var det den godaste limpan jag bakat. Det säger han i och för sig typ varje gång. Lillhjärtat som fullkomligt älskar nybakt. Vem gör inte det?
Efter att ha bakat, röjt och vädrat ut helgens förkylning ur sovrummet, bäddat rent och så. Då tog vi oss en välbehövlig tupplur jag och min lilla Skrållan. Otroligt skönt.
Och där ser ni ännu en redan så välanvänd födelsedagspresent… mitt nya ulliga underställ. Kommer från Kari traa. Så himla skönt och fina kläder. I färger som är som karameller. Jag älskar mitt gråa ställ. Men kika HÄR och HÄR för ännu en härlig färgsättning.
Nu väntar söndagmiddag här hemma. Sen ska jag hoppa in i badevarelset.. få sån där höjden av mammalyx-stund; lång, varm dusch, inpackning i håret och så vidare.
På bilden ser ni ääännu ett par av födelsedagspresenterna jag fick. Inpackning och kanske lyxigaste deon som finns. Jag måste ha varit mycket, mycket snäll eftersom jag blev så vansinnigt bortskämd.
Allhelgonadagar i mitt hjärta. Och massa härliga födelsedagspresenter. Högt och lågt. Djupt och flärdfullt. Alltsammans; Livet.
Hoppas att ni har haft en god helg. <3 Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | okt 28, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Helgdagar med en massa må-gott.
Vi har sett film hela familjen tillsammans i en mycket rörig hög i finsoffan. Varit på något så stort, så stort; Livets första framträdande för storlilla Minimannen. Sötaste dansgänget dansade på fina ceremonin kring avtäckandet av vår nya bronsiga, vackra staty avbildad av en utav byns stoltheter; Magdalena Forsberg. En lördagkväll sedan, där vi lagade gott och åt tillsammans med Svärfar och mannens syster med familj. Coola Farmor är i Afrika, så Svärmor saknades men vi hade det så mysigt vi kunde i alla fall.
Så byts Sommartid mot Vintertid.
Vi klär oss i varm ull och stickekläder. Och vissa sover timmar ute i sköna luften och verkar njuta massvis. Lillprinsen, som ju är född i trettiogradig värme och levde så sin första tid i livet. Nu kommer kylan mer och mer. Småfåglarna har fått mat. Och mörkret faller i väldig fart.
Som jag har fått frågor om denna ulliga, väldigt sköna mössa senaste dagarna… det påminner mig om att jag ju inte visat er födelsedagspresenterna jag fick när jag fyllde år ännu. Mössan var alltså en av dom. Från min skäggige darling.
Mössan kommer från Kari Traa och finns bland annat HÄR i olika färger.
Jag tror att jag börjat komma sams med naturen och känslan med den nu. Lite som att vi är björnar allesammans och behöver bädda lite extra gott i våra iden. I mörkret, bland levande ljusen. Trivsamt och behagligt. Nu är vårlökarna nere i jorden också. Och det allra tjockaste lövtäcket, det som blir av gamla, jättestora äppelträdet, rävsat.
Vi firade med Söndagskaka!
Med bland annat kokt potatis som en ingrediens. Receptet lät så småtokigt att jag ”var tvungen” att prova. Och oj, så himmelens god den blev.
Lite mazarinliknande. Lovar er att återkomma med receptet!
…
Det var några helgdagar i slutet av oktober, det. En ynnest, alltsammans.
-Hoppas att ni har haft härliga dagar!
Lillafrun
av Emmeli | okt 26, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Vi fyller dagarna med liv.
Det är frisk uteluft och nattvarma täcken. Det är stinkande blöjpåsar och kladdigt kylskåp. Prydliga travar av vikt tvätt och nyskurad bro. Det är grus i hallen och för tunga ögonlock. Det är livslycka och pirriga magar.Det är längtan och kärlek till skäggig på vift. Det är småttingbrydderier och lyckliga skatter. Och en herrans massa pyssel..
… och härliga tillsammans-med-Storan-beställningen av vårlökar som gör vem som helst nipprig.
Mamman motionerar och fyller på sig själv med god energi. Jag och barnen går på FN-samling och fylls med musik av så viktigt innehåll.
Vi åker på mitt-i-veckan-äventyr. Knackar på dörren hos MammaMormor och PappaMorfar. Får omfamnas av värmen från kramarna, varma risgrynspuddingen, elden i kaminen och svettdropparna från hardcoregymets cykelpass. Storebror får nästan hela risgrynspuddingen för sig själv sedan och är i sitt alldeles egna heaven.
Vi går på loppis och får med ens några julklappar, i alla fall halvt, klara. Vardagsträffar fler darlingar i Storfamiljen.
Som ett mellisfika med kusinen och en kaffekopp med Svärisarna. En snabbsväng till Storan. Att bara hinna prata lite, så värdefullt.
Kattens svans brinner, mammans telefon spricker och det landar spännande mail i inkorgen.
Det tittas mot solen och känner hur den fortfarande värmer. Andas in den friska luften. Jag känner barmarken under mina fötter där jag går, hör lövens prassel. Är snön snart på väg? Det känns nästan så.
Minstingarna sover varmt ombäddade om dagen. Fullmånen lyser om natten. Och det börjar närma sig helg. 
Äntligen torsdagkväll och Vackerpappan hemma. Efter dagar med massor av jobb.
Bland varma småttingar, i ett helgtädat hem, får jag vakna till fredag. Tacksamheten är större än allt stort.
Sovmorgon slog vi visst till med också. Urskönt. Långfrukost sedan. Timjan är gott på mackan. Tycker jag. Vissa tycker bara att ”det sprätter runt i munnen”. Jag får skratta gott. Många gånger om dagen. Som små doser av räserbränsle, när orken behövs desto mer. Mammalivet är mycket, på alla sätt.
Jag försöker ta in att jag har tre småttingar, som är mina.
Den enen kan just nu bli hur arg som helst på sin mamma, tycka att du fattar ju ingenting!”, varvat med tacksamhetstal över att jag är en så fantastisk mamma och så finns funderingar som ”mamma? lever själen i himlen?”. Puh.
Tvååringen nynnar ”Hä-komme-Pippi-låååptump!” helt obekymrad om precis allt.. skulle vara att pippitröjan hamnat i tvätten, sånt kan ju göra vem som helst tokig. Alltsammans varvat med att säga ”mamma? vet du vaa? -ja älska dej!”.
Och så den där Minstingen.. som är så nykär i sin röst, och väcker oss med sötaste snicksancket om morgonen… ett tu tre går hans ögon i kors, för då har han hittat sina händer… och dom är ju så tjusiga att ögonen kan gå i kors för mindre, ju!
Å. Så gott med helg nu alldeles snart. Hoppas att ni haft en god vardagsvecka. Önskar er en härlig fredag så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Senaste kommentarer