av Emmeli | maj 23, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Träning
Vad vi gjorde igår?
Ptjaa… efter ett par timmar iväg, för mannen. Timmar som jag och Liten myste, inne-i-huset-plockade, söndagsstädade och fixade oss igenom. Och åt äppelbitar ute på Gårdshustrappen, förstås. Då, kom dom tillbaka. Mannen och Mojfaj och Fajfaj.
Med släpvagnar lastade med sten.
Jag bara stod och fånflinade. Med magen rätt ut i vädret, lillvännen i blickfånget tillsammans med såna han älskar och beundrar och så med synen av den där mannen. Han som inte, som typ hans fru, tjoar ut sin lycka. Men som ändå, på det där sättet jag ser så tydligt, sänder ut sin lycka. Med det där småfinurliga leendet, den där nöjdheten.
Fixande pappa och en unge som älskar att få vara med.
Så, där på vår alldeles egna åker. Lägda, som vi säger. Där, Hade Liten en söndag som nog slog högre än högst i hans ögon. Morfar, Farfar, Pappa i ett och samma blickfång. Att få vara med, styra traktor och ha lyckolysande ögon. Mer spännande och äventyrligt än sådär, det blir det nog inte för en tvååring. En Stenbra Dag, helt sonika.
Kära nån, det här är verkligen ett drömställe för oss!
Men just så; Vi ska lägga sten. Riktigt var och hur har jag inte hängt med på, men jag litar helt och fullt på M, så det blir säkert jättebra.
I övrigt var det en så skön söndag. Vila, sol, mjukistränande, ännu en sväng för att hämta sten. Och så en massa lek och bus. Allt i en salig blandning. Den där helgen hade gärna fått varat liiite, lite längre. Men nu är det måndag och det får vara alldeles fint, det med. En slutspurt är vad som väntar. För snart är det faktiskt Sommarlooov!
Lillafrun
av Emmeli | maj 19, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten två år., Mammalivet, Pyret i magen
Skilla klädd i glasklara regndroppar.
En Liten i vagnen omringad av illigt grönt. 
En efter-regnet-doft som var himmelsk.
Ett grönt täcke som gör mig nipprig. Liljekonvaljerna är snart här hos oss!
Och sådär såg det alltså ut när vi gick till Mäjadalen igår. Landade i Storans fina hem bland alla goa ungar och Litens morbror. Storan själv var på vift, men henne mötte vi efter stora vägen och fick pratstund där istället. När jag och Sisse var på väg hemåt, efter så mysig lek- och kaffesörplarkväll. Sisse gjorde enligt morsans plan natt där i vagnen. Med vällingen i magen och med lillkroppen klädd i pyjamas och ombäddad av en massa gosigt. 
Vardagslyx. Att kunna ta kvällspromenaden till en älskad familj i familjen.
Och idag är det torsdag och jag kan knappt tro att det är sant. 17 dagar har gått och idag är det alltså bara en sketen dag kvar. Jädrar vad jag ska bli tvärpreggo när han kommer hem imorn; ropa Maaartiin! och be honom serva mig för minsta lilla. Fotmassade vore skönt, liksom.
Äsch. Skojjar bara. Jag tycker ju om att klara en massa saker själv. ” Du kuuuunde, mamma! … ”
Men jag längtar efter att få kramas och pussa vackernacke. Se M tillsammans med vår lilla pojke. Ha den där trygga, lugna älskade människan hemma igen.
Fast jag är ju faktiskt typ ganska preggo så det är allt bra vaaaansinnigt skönt att pappan är hemma snart och kan busa och leka, laga och byta, han också. Men så lyxigt vi har haft det, att med jämna mellanrum få landa hemma hos mina föräldrar. Blivit ompysslade, sovit gott, lekt en massa, massa roligt. Cyklat en herrans massa pass på gammcykeln, njutit i vitsippsbacken, ätit mormors köttbullar och åkt traktor med morfar. Nu kör vi, sista rycket innan en mycket, mycket efterlängtad helg tar vid!
(1).
Lillafrun
av Emmeli | maj 18, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret i magen, Träning
Precis så;
Idag har regnet hängt i luften hela dagen och ögonen har stundvis gått i kors av trötthet på den här Preggomorsan. Vi vaknade hemmahemma, uppe på den där våningen som vi sovit så gott på, ungefär en tredje del av alla nätter av det här VM-rasket. Vi trotsade ändå det där blöta vädret och drog ut på förmiddagen i alla fall. Jag gick med min lilla pojke, med hans hand i min. Vi pratade om ditt och datt, gungade och åkte skrinda.
Efter lunch slockande en Liten i vagnen och jag drog till Hardcoregymmet. Cyklade mig droppsvettig.
Hejja Pyret i Magen!
När Sisse sovit klart i vagnen var allt packat och vi hoppade in i Rymdskeppet och drog hemåt.
Och sen har vi haft eftermiddag här hemma; ritat och svurit över förbaskade fåglar som skitit på köksfönstret.
Någon har haft rök ut genom öronen då gardinstångsapan också plötsligt lossnade och rasade i huvudet på det där preggot som har en förmåga att blixtra till ganska lätt. Tur att jag hade en omåttligt taggad tvååring till hejja-klack;
-Du kaaan mamma! (när jag stod där uppe på köksbänken och vinglade och spikade)
-Du kuuunde, mamma! Jättefint, mamma! (när gardinen hängde på plats igen).
Sen har vi tittat ut genom nyputsat köksfönster. Tvättat, lekt och rantat runt i mannen-snodda ullstrumpor.
Och ätit middag med Mormors rödbetor till.
Och nu tänker vi göra oss en kvällssväng med vagnen. Jag tror att vi traskar mot Mäjadalen och Litens stora idoler.Hoppas kussarna är hemma bara! Annars finns det många traktorer och lastbilar att titta på efter vägen, så hur som helst borde det bli en bra tur! 
Nu börjar jag vara tvärless det här med att vara ifrån mannen. Visst, allt rullar på och det går bra. Liten håller om (lägger lillarmen om mig och så kramas vi) och säger mamma? älskaj dig! med jämna mellanrum. Och den där känslan av att plötsligt vara übergravid som jag hade första veckan han var borta, den har liksom försvunnit? Jag tror helt sonika magen sjunkit.
Men nä, kom hem nu M!!
(2).
Ha en skön kväll alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | maj 17, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret i magen, Sovrummet
Där;
En glimt av tisdagmorgonen, när solen sken in i sovrummet och täckena fortfarande var efternattenvarma och vi hade kudden kvar i varsitt ansikte. En nyvaken unge som gapskrattar då han håller på och facetajmpratar på telefonen med någon han älskaj..
Så långt, en alldeles ljuvlig morgon.
Men. Dom där 40 minuterna som vi fick extra i morse tack vare en liten specialtisdag… dom där minutrarna som skulle göra morgonen lite lugnare. Det sket sig totalis.
Vardagmorgnar är det ju full fart på, men vi har rätt bra rutiner och det brukar för det mesta flyta på. Men idag vette katten. Jag tänkte helt enkelt att vi typ hade oceaner av tid, eller nåt.
Kära nån så stressig morgon det blev. Vi kastade oss till slut ut på bron med fiol och liten packning och musikfrökenväskan och Litens Minikånken. Och så han och jag. Jag med tandkräm i skägget och Sisten med mössan på sned.
Jag tror jag hann byta kläder på honom tre gånger, av olika anledningar, innan vi kom iväg. Och han hann vilja ha två frukostar. Jag sprang runt med mammabralla och BH genom huset. Med nytvättat hår version Förbannat Tovigt och när jag väl skulle sörpla min efterlängtade apelsinjuice och äta upp sista mackabiten… då kommer lillvän, med lenaste lilla rösten och säger; ” vill ha macka, mamma!”. ”vill ha juice, mamma:)”…
Nåväl, vi kom iväg till slut och hamnade på plats och har haft tisdag på varsitt håll. Liten hämtades av Mormor&Morfar i eftermiddags, då jag jobbat extralång dag idag.
Så nu har vi ganska precis mötts här hemma i Lilla byn. Nu tar vi tisdagkväll. Bäbisen lever rövare och min mage står åt alla håll och kanter.
Och jädrans, nu har dagarna svischat plötsligt, minsann.
(3).
Lillafrun
av Emmeli | maj 15, 2016 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Musik, Pyret i magen, Träning
Jag började min söndag sådär;
I Stora kyrkan i grannbyn, tillsammans med min fina Gospelkör. Vi hade Högmässasjungning framför oss.
Och jag visste redan innan att det skulle vara precis hur vackert som helst där utanför och hade packat kameran med mig.
Hej, hej!
Så i i pausen mellan innan-övning och att vi skulle börja sjunga på riktigt, så passade jag på att ge mig ut. Knipsade några snabba bilder med kameran, njöt av Våren och andades.
Så fridfullt. Och så himla, himla vackert.
Jag är så förbenat glad att vi flyttat tillbaka till vår hembygd. Vackra, vackra Höga Kusten. 
Jag tänker alltid så på min Farmor när jag är i kyrkan. Hon var en så cool tant, alltså. Min idol.
Hennes fönsterputsarknep, svar på de snurrigaste frågorna, råden som bara en Farmor kan ge. Allt det där, finns kvar i hjärtat och det är jag så glad för.
Så slog klockan elva och kyrkklockorna började ringa.
Och jag njöt av den där känslan jag alltid får när jag står där och sjunger. Den där extra över-livet-tacksamheten. Den.
Sen svischade jag hem i ilfart. Tvärnitade vid en liten vägficka. Det var ju vitsippor precis överallt och jag kunde inte hålla mig från att plocka med mig en bukett.
När jag kom hem mötte jag älskad unge och älskade föräldrar. Vi grillade korv innan Liten dök ner i vagnen. När han sov hann jag både sitta en stund i solen, smsa i massor med världens finaste man och till sist träna ännu ett pass där ute i Hardcoregymmet. Veckan avslutades med ännu ett intervallpass, svettigt och härligt!
Sen packade jag och Liten in oss i bilen, tackade Världens Finaste MammaMormor och PappaMorfar för en så mysig helg (ni är bäst, mamma och pappa! jag är så tacksam för allt ni gör för mig och min lilla familj. <3).
Och nu är vi hemma på gården. Kvällssolen är mjuk, hemmet är sådär finstädat eftersom vi lämnade det precis så. Liten och jag räknar ner dagar och längtar så mycket att vi nästan spricker!
Finsöndag, alltså.
(5).
Lillafrun
av Emmeli | maj 14, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Mammalivet, Träning
En för mig mycket välkänd vy.
Vackert vatten!, som Liten utbrast.
En bokstav…. 
Ja. Så var vi här igen, jag och min trogne, trogne lillvän.
-Hemmahemma för mig och hos Mommoj och Moffaj för Sisse.
Vi myser i gott sällskap, åker skrinda och gungar gunga. Morsan peppar sig själv där ute i hardcoregymmet, svettas och svävar i tankar både åt längtan-tankar efter den där mannen och till hejja-på-tankar inför Livets Andra Marathonlopp (spännande!!). Och bilderna, dom är från morgonens tommelmorunda, som vi traskade hela gänget i morse.
Pingsthelg, alltså. Så fint, att få landa just här. Hoppas att ni har en fin helg, ni med!
(6).
Lillafrun
Senaste kommentarer