av Emmeli | okt 10, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling, Träning
Precis så;
Pyssel- och Friskislördag.
På förmiddagen drog vi ut på långpromenad med vagnen, hela lilla familjen. Morsan blev akutsugen på palt men isåg sin begränsning att på en timme hinna få ihop palt (det tar ju typ en timme att bara koka den..) så vi köpte med oss palt från affären på vägen hem. Stekte den med massa smör, åt till lingonsylt och iskall mjölk. Vi satt ute och åt, väldigt kladdigt och väldigt mysigt.
Sen drog den där älskade mannen iväg på veckans sista uppdrag (oktober är en crazymånad..men det är ju faktiskt väldigt positivt att ha många uppdrag! <3) och Liten sövdes ner i vagnen och jag hade en världsmysig stund ute.
Läste så noga jag kunde.
Och så körde jag igång.
Grävde och stoppade ner lökarna och vattnade och hade mig. Det kan bli bra. Kan också bli skitdåligt. Jag har ingen aning, är en typiskt första-lökerska.. och mitt i mitt trädgårdspyssel muttrade jag otåligt för mig själv; det här är ju som att slå in en julklapp till sig själv, redan i maj…
Men, det känns fasligt fint att få vänta på det där också. Dom blommande tullisarna i maj. Var sak har sin tid. Nu är det höst och det är så himla härligt, det också.
Min nya grej; att använda staketet som stativ. Funkar skitbra.
Efter utepysslet gick jag in och grejade lite och dessutom hann jag också köra en intrevallbaserat styrkepass som fick svetten att rinna. Nu är Minimannen vaken och vi ska snart traska iväg till Mäjadalen och Storan, Storsvågge och Kussarna. Lyxigt att kunna hälsa på såhär, en vanlig lördag.
Så, lite så har vi det denna lördag. Inte så mycket glamour, men fasligt mycket friskluft och motion, Minimannen-tid, mysigt utepyssel och lyxigt familjehäng på toppen. Sånt vi gillar, helt enkelt.
Önskar er en skön lördagkväll. <3
Lillafrun
av Emmeli | okt 9, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Där;
Världens Finaste Miniman. Full av bilar, fredagen till ära.
Vi började ju städa och dona redan från morgonen, som ni ser.
Vädrade och bäddade rent i alla sängar.
Och sen fick vi fint, fint besök av Litens Faster och hans lilla gulliga kusin som är, så när som på dygnet, lika gammal som honom. Det är smått fantastiskt , det där. Hur M och hans Syster blev päron så himla samtidigt (S föddes en dag tidigare bara..). Det är otroligt mysigt!
Efter innelek, discodans till ”Tänk om jag hade en liten, liten Apa” och sånt. Och förmiddagsmellis. Då gick vi på långpromenad med vagnarna. 
Riktigt kyligt idag. Men skönt bara man var klädd. Ungarna somnade, trots att dom inte ätit någon lunch. Det var helt sonika för skönt där ute i varma vagnen och friska luften.
Så skiljdes vi åt, fmailjevis och jag och mannen passade på att tumanhand-äta lunch. Sen bad jag M hjälpa mig lite med städningen…
Han avskyr att städa och slipper alltid. Han gör så mycket annat och jag älskar ju att städa. Men idag hade jag så mycket tvätt att ta hand om också att allt skulle ta sån tid… och hand hjälpte mig, ju. Som ni ser. Och det där är så mycket M. Med en kaffekopp i handen.. 
Efter hans hjälpinsats drog han iväg på ett möte och jag städade färdigt resten. Liten sov och sov och vips var hela huset nystädat.
M hade matkassar och nejlikor med sig när han kom hem i morse. Så nu står det nejlikor härs och tvärs.
Efter en drös timmar vaknade S. Åt senlunch/tidigmiddag och sen tränade vi, hela familjen tillsammans. Maj gadd vilket cirkuspass. Det är så vansinnigt jobbigt att hoppa runt med en ettochetthalvtåring. Men bra träning!
Sen piffade vi till oss och rusade iväg på god middag hos Svärisarna, där vi bjöd på efterrätten jag mixtrade ihop i eftermiddags. Mörk- och vitcchokladmousse med syrliga skogshallon.
Älskade fredag.
Önskar er en trevlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | okt 8, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten ett år, Mammalivet
Det där var igår;
När frosten ännu låg vacker kvar i gräset utanför och Minimannen fick mysig vällingflaska istället för gröt till frukost. Han tog morgonen med ro som ni ser, medan mamman sprang som en yr höna; duschade, piffade, packade pinaler till en Liten att klara sig över en dag i småkallt väder och sådär. Och så förevigade jag det milslånga barret…
Så kom hon, min käre Storan. Efter att först ha svängt in på Litens Förskola och hämtat några prylar vi behövde (alltså, kära familj!!). Sen sattes den där barnstolen in i Storan-bilen, Litens myste ner sig i den och så packades vagn och grejer in och Storan och Lillan likaså. Sen drog vi iväg. 
Svischade genom ett så vackert landskap att klockorna stannade.
Först mot Mormor och Morfar för att lämna en Miniman som skulle få sig världens bästa dag i Lilla byn. Sedan vidare, söderut. Mot Storan-Lillan-dag.
Och det var hundra år sedan en sån där dag, bara hon och jag. Så kära, kära nån vad jag njöt. Först dumpades jag hos frissan. Och det kändes så fint, för i en massa år har vi ju klippt oss hos en och samma frissa tillsammans. Storan har suttit där med preggo-mage, med ammande bäbis. JAG har suttit där med preggo-mage… men hann tyvärr inte få visa upp min livs stolthet. För plötsligt fick hon, vår gulliga K, vingar. Och flög upp i himlen, blixtsnabbt och utan förvarning. Sorg, faktiskt. Hon blev ju vår vän. Så slutade ju också dessa syskon-dagar att poppa upp med jämna mellanrum. Besvärligt också när jag bodde i Norrnorr, liksom.
Men så igår; uppstod dessa dagar igen och vi kände att vår Frissa-vän log i himlen när vi nu går till hennes salong, fastän till en annan jätteduktig tjej. Och jag tacksamhets-suckade ännu en gång över att allt bara blivit så bra för oss, att pusselbitarna fallit på plats och vi är här och ingen annanstans.
Efter sköna, sköna timmar i frisörstolen gick vi och åt lunch. Sen shoppade vi så vi blev alldeles vimmelkantiga. Skrattade så tårarna rann och magarna kramade. Jag stog med benen i kors och nej-jag-kissar-snart-på-mig-ställning, stup i ett. Och där, har ni en bild på packet;
Kameran tog en bild med självutlösaren…. märk väl att vi typ står på huk. Vi hade inget stativ direkt, så det fick bli sådär. Där ser ni hur stiligt det kan bli när en decimeter nött hår kapas bort och lite slingor läggs i, såna som man får gratis om sommaren men som jag gärna fake-ordnar under höst och vinter.
Efter att ha länsat alla butiker i hela Sundsvall stad. Typ, alltså. Då drog vi in på gul-blå-huset och gjorde det nödvändigaste i höstlivet; fyllde på ljusförråden…
Sen åkte vi hemåt i mörkret efter typ ett halvt liv i stan, med skrattet jämt och ständigt bubblandes i magen, och o-risken att det överhuvudtaget skulle bli prat-tyst en endaste sekund och med, det bästa av allt; Storan-Lillan-kontot påfyllt med tid att bara vara, vi. Hon och jag. Vi hämtade upp våra gräbs, Min gullunge och Litens små storkusiner (som hämtats under dagen efter skolan), efter en pangdag hos Världens Bästa Mormor och Morfar. <3
Finaste dagen, alltså. För oss alla.
Lillafrun
av Emmeli | okt 7, 2015 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen
Ja, vilken hilma tur vi har, alltså.
Med älskad familj som nu är nära oss och kan ställa upp när det kniper på olika sätt. Mina och mannens föräldrar gör allt dom bara kan för oss, och lite till.
Den här veckan är extremroddig. Att bo på landet och bara ha en bil är skitdrygt rent ut sagt. Men så småningom kommer läget att se annorlunda ut. Så vi pusslar så gott det går framtill dess.
Som igår, när mannen drog iväg på uppdrag och jag skulle stått bil-lös mot mitt jobb om det inte vore för finaste Svärisarna som lånade ut en bil…. som dessutom var varmkörd när jag satte mig i den på kalla morgonen. Efter en magisk vacker bilfärd till jobbet följde en lång arbetsdag.En så himla bra sådan! Först en massa pianoundervisning och som avslut på dagen bjöd jag mina fina kollegor på brakfika. Så roligt, det uppskattades så.
När jag kom hem möter jag en Miniman och en Farfar. Minimannen hade alltså fått hämt från Förskolan, fått gjort äventyret att rejsa genom ica och plocka på sig bananer efter önskemål. Gått hem till farmor&farfar och lagat middag för att bjuda Farmor och Morsan på. Alltså det är så att jag får slut på orden Så fint så att det inte är klokt!
Ja, vansinnigt värdefullt är det att ha såna där älskade som räddar oss när det kniper och som bara finns där jämt och jämt.
Tisdagsmorsan i födelsedagskofta från Odd Molly, jacka från Lager 157, en Kånken i handen från Fjällräven och så dom där helt vansinnigt braiga skorna från Blundstone (aaalla borde ha ett par såna!).
Och idag är det onsdag och jag är minst lika glad som igår när den där bilden togs. För idag är en dag jag längtat och sett fram emot, länge. <3
Ha det så gott så hörs vi!
Lillafrun
av Emmeli | okt 4, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Köket, Lilla familjen, Norra Drömgården
… som 25 år.
Jag är varm i hjärtat och har orden gömda i bröstkorgen.
Det är sen kväll och så tyst att varje smygande steg hörs. Liten sover i stora sängen, bredvid sin pappa. S hade lite svårt att varva ner efter en så kalasig dag (med x antal bullar och tjuvade kakor….) och pappan var visst trött. Helt förståeligt. Jag tittar mig omkring, vilar ögonen på alla vackra blombuketter som påminner mig om dagens firande och så fnissar jag lite för mig själv. Där jag skurar runt, och är så vansinnigt nöjd….. över den nya, rosa, skurhinken som jag fått av mannen….
Åh. Kärlek på den, va?
Men nu är kalaset undanstökat och jag säger ett stort och varmt;
Tack för idag. <3 
Jag berättar mer om dagen imorn. Nu ska jag njuta kvällsfrid och avslutet av min födelsedag. Och sidär… mannen är vaken! En stund att bara vila innan vi lägger oss på kudden. Prata och njuta det sista utav den här makalöst fina tillsammans-helgen. Det ska vi göra nu.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | sep 28, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
En lugn-och-ro-morgon här hemma. Och äntligen kom mannen hem också.
Jag bakade i mitt älskade kök där det inte alls är särskilt topp-praktiskt över huvudtaget men där jag bara älskar att greja.
Vaniljhjärtan. Recept finns HÄR! 
Innetid följt av drygt tre timmar i skogen, med stövlarna på, i världens bästa Storan-sällskap. En drös kilometrar vandrade, mängder av ord surrade, stegande uppför och utför i dom bergiga Höga-Kusten-skogarna. Och svamp fick vi med oss hem också.
En middag lagad av han jag kallar M och som är den människan jag beundrar, varje, varje dag. För att han är han. Världens finaste.
Pressad potatis, ugnsrostade rödbetor, god sallad och den där grytan som stått på spisen och puttrat i timmar. I glaset; vår egen vinbär- och hallonsaft.
Sen grejade mannen ute medan jag hängde med en Liten människa här inne. Plockade, söndagsstädade och gav lillvännen ett bad innan jag bäddade ner honom, strök hans panna, bad Gud som haver.. och viskade till honom att mamma älskar dig.
När kvällen var sen möttes jag och mannen i finsoffan. Kvällsfikade och funderade tillsammans, på allt mellan himmel och jord. Det var en helt makalöst fin söndag.
Sannerligen den bästa uppladdningen för en ny vecka!
… lite lummer snodde jag med mig från skogen igår också.
Idag är det måndag och jag har sovit som en kratta och vaknar dessutom med riktig näpp-i-täsan-snuva, precis som Liten haft/har fortfarande lite. Men! Jag sover ju typ aldrig dåligt, men däremot när det är fullmåne och så länge jag slipper feber och halsont och bara är lite snuvig… Jamen, då är det ju ingen fara på taket, alls. Jag är knäpp och kan till och med tycka lite snuva är mysigt. Höstsnuva, liksom! (ha ha). Så länge det håller sig bara så. Jag har haft min lilla egna morgonstund nu på morgonen, ett skönt lagom-för-just-idag-pass inne på min gröna matta med ljusen tända runtomkring, det fick bli starten för idag. Nu- mot jobbet!
Lillafrun
Senaste kommentarer