av Emmeli | nov 25, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Juniflickan 2 år, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Åh. Helgnjuteri i slutet av november. På allra högsta nivå.
Dagen igår bär jag i mitt hjärta och berättar mer om en annan dag. Vi har liksom haft så mycket härligt.
Fridfullt påtande helgen lång. Ibland inte så lugnt, mest en enda villervalla, som när vi står och bakar saffransbbullar jag och mina två hjälpsamma sockerbagare. Då är det kanske inte så stillsamt, nej. Men alldeles ohyggligt mycket engagemang och förtjusning och jag nyper mig själv lite i armen, samtidigt som jag torkar svetten i pannan. Jag har drömt om det här. Och nu är jag där. Jag säger inte att dansen alltid är på rosor. Men jag älskar det. Och det är så vidunderligt, alltsammans.
Ett lussebak får liksom en nivå så hög, så hög tillsammans med småkottarna.
Nymortlad kardemumma. Känner ni doften?
Vi bakade och bakade.. Skrållan gjorde dom sötaste lussebullarna. En härlig knövlad boll fyllt med massa gott, liksom. Gjord av en tvååringshand. 
Dessa lussebullar må ta sin tid. Med dom är värda det. Många gånger om.
… att få provsmaka alldeles nygräddad lussebulle fylld med mandelmassa och vit choklad och toppad med både pärlsocker och hackad mandel. Jo, det såg rätt drömmigt ut. Och betyget blev; ”Du är världens bästa lussebullsbagare, mamma!”. Gullevännen min.
Pojkarna fixade julbelysningen ute på gården, det blev så fint med lite ljus i mörkret.
.. okej, den minsta lilla pojken. Han sov typ hela lussebakandet… vilket skvallrar en del om att han är en hejare på det där med att sova. Vid sista gräddningen var han min sidekick. En söt sådan, visst?
Receptet på Saffransbullarna hittar ni HÄR, i min Julerecept-kategori!
Nu är det söndagkväll.
Hemmet doftar alldeles underbart av saffran och magarna är fulla av bullar. Vi har dessutom varit på gulligt tvåårkalas för lilla kusinen, och ätit tårta och skådat gullig kusin iklädd sin nya Pippi-Långstrump-stass…. ni kan ju bara ana Junis min, när kusinen hade vad som ju är Pippi Långstrump själv, J alltså, drömoutfit. Skrållan saa ingenting, men jag riktigt såg hur mycket hon också skulle ha velat ha dom där flätorna och långa, långa skorna.
Nu väntar godnattsagan och alla-tillsammans-nattning. Mysigt! … det är dock frågan om jag och mannen övervinner melatoninhalten när tre barn ska somna.. då är det liksom gasat av sömnhormon i sovrummet, hah!
Hoppas, hoppas att ni haft en härlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | nov 23, 2018 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Köket, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Det är så skönt att vakna och veta att idag är det fredag.
Jag har inte sus i öronen av trötthet idag, likt förra fredagen. Trött i kropp, och knopp. Ni vet. Vi har haft en så himla fin vecka alltigenom, så tacksam. Men jag känner att jag ändå är lite låg stundvis, liksom. Mitt i allt smånjuter jag lite av skavande känslan. Den har sin mening och charm, tänker jag. Behövs, den med. Gör att jag stannar upp, gör mig än mer närvarande. Så har jag ju mina fyra happypills här hemma. Gott är det att veta att tillsammanstid väntar oss.
Vi tar fredagmorgonen långsamt här hemma.
Kurar under vintertäcket en extra stund, bland efter-natten-varma småungar. Alla njuter. En gammal amazon har storasyskonen önskat till frukostmusik. Självklart. Sämre start kan man ju få. Vi spisar musik, frukostäter, pysslar och äter halvt upp sina egna händer. Vem som gör vad får ni fundera på. Jag får också sörpla mitt kaffe i lugn och ro medan barnen roar sig runt mig. En utav härligaste sakerna jag vet. Känslan av att alla är samlade, alla är nöjda, alla har det gott.
Och har ni sett! Kökbordet fyllt av massa härligt.
Finaste lummerkranspysslet, gratis, med skogen som hjälp. Ett par nya hyacintlökar från söta blomsteraffären, en enkel vanlig och en dubbel som ska bli spännande att se när den blommar. Den här veckan har bjudit på inte mindre än två loppisturer, förstår ni. Med fina fynd. En gammal ram. Ett vackert örngott. Som kommer hålla i oändlighet. En julig löpare. En söt liten urna på fot.
Loppisturen igår, var så särskilt rar. Sovande små i vagnen och en tur till fots i älskad ordning, blomsteraffären, Röda korset-kupan och så havet-rundan efter det.. där Bertil blev tvärhungrig mitt på hållet liksom. Så vi slog oss ner där precis vid hamnen, och det blev en sån där ammestund jag tänker minnas. En kall novemberdag, med klara himlen, isen som höll på att lägga sig och mjuka solen mot min kind. Och mjölkklunkandet från njutande lillprins.
Och se så tjusig ljusstake som följde med oss hem!
Tänk er med röda Ingrid Marie-äpplen fastsatta på vassa pinnarna.
Black Friday ”till ära”, vill jag verkligen slå ett slag för återbruk, istället för att köpa nytt. Jag tycker liksom den där loppade röda ljusstaken är helt fantastisk och slår vilken ny dyrgrip som helst i vackerhet. Jag har fått sisådär en miljon sms och mail under veckan med alla de möjliga erbjudanden. För det första dödligt enerverande. Jag stänger av ljudet och raderar så fort jag orkar. För det andra, så himla lockande till köphets, att köpa mer än man någonsin egentligen behöver liksom. Blä.
Det ena behöver inte utesluta det andra, här heller. Man kan ju bara tänka att man gör lite av varje? Så mycket bättre på alla sätt så. Och himla charmigt, tycker jag. Lite nytt och lite gammalt.
…
Nu är det eftermiddag. Helgen närmar sig med stormsteg. Så glad för den där lilla stunden av påtande i köket i morse. Vintra stora pelargonen. Bädda om ny hyacintlök. Provtända vackerljusstaken. Skrota, helt enkelt. Nu ska vi klä oss varmt och ge oss ut i solskenet.
Önskar er en god start på helgen!
Lillafrun
av Emmeli | nov 19, 2018 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Köket här på Drömgården, så som det såg ut vår allra första jul här på gården. Året var 2014.
Vi hade hyrt gården över sommaren. Blivit blixtförälskade. Och med känslan, här, är vår plats på jorden, så jobbade vi allt vi kunde för att köpa stället sommaren därpå, 2015. Lyckligtvis, så lyckades vi med det, och drömmen blev sann. Sedan dess, är det här vår gård. Vårt hemma. Som vi älskar av hela hjärtat.
Hela året 2014/2015 hade vi lyxig tillgång till vårt ”Sommarhemma”, som vi kallade det. Åkte hem från Norrnorr (Piteå) och firade jul. Det var jag, mannen och Minimannen. Lilla familjen. Vi stormade in på gården och gjorde oss hemmastadda.
Bjöd in familjen till adventsmys och jag vet att jag tyckte att det var så himla lyxigt att kunna bjuda hem våra älskade, som dom flesta av dom bor väldigt, väldigt nära oss. Den lyxkänslan hänger i än!
År 2014, ovan. Julen 2015, nedan!
.. och Drömgården hade varit vår i några månader. En rejäl veranda var bygd, en infart grävd, inomhus var heltäckningsmattor bortrivna och hemmet hade plötsligt vackra trägolv istället för dom. Men framförallt; vi var hemma!
Jag gjorde ett drömmigt samarbete med Nyblom Kollén
Vyn från gården var magisk.
Vi klädde vår allra första, egna julegran och i Mammamagen, bakades en liten Lillasyster. 
… och julen därpå, 2016, var hon ju här. Hos oss.
Det stora i att fira sin allra första jul. Kanske framförallt, det stora i att få vara med som mamma (och pappa) och skapa julefrid och värme, för dom små älskade liven. Att få vara med och dela lyckan i att för första gången se vackra julgranspumlan glimma i granen.
Baka lussebullar tillsammans!
Fika tillsammans.
Ha Jullov, tillsammans.
Och så Julen 2017, ovan.
När jag mått så illa och varit så trött senare delen utav hösten att känslan var så himmelsk, när det började lida mot jul och nypreggodimman lättade. Mamman. Med liten Lillebror i magen. 
Jag och barnen adventspyntade på vackraste vis. Enkelt.
Hyacinter och lite mossa. I loppad skål. Kan liksom inte bli bättre än så, tycker jag.
Isiga ljuslyktor och nyfallen snö.Dom magiskt goda lussebullarna. 
Doften av nejlikor i apelsin. 
Lusselelle…
Och nu är det 2018… och vi går ännu en advents- och juletid till mötes, i livet, här på den fortfarande så älskade gamla gården.
Bertils allra, allra första juletid. Jag blir nästan vimmelkantig när jag tänker på det. Att min flickedröm blev sann.. den om att få dela livet tillsammans med den där människan jag beundrar så. Och dessutom på toppen välsignas med tre små barn. Tripp Trapp Trull. Det är så stort att orden inte räcker till.
.. Och det allra, allra viktigaste för mig med Advents- och Juletiden. Är Den varma känslan. Barnens tindrande ögon. Dofterna. Tända ljusen. Mjuka musiken. Julepysslet. Pepparkakshuset. Julekaramellerna. Glimmande julgranen. Tillsammanstiden. Gemenskapen.
Med andra ord bara gratis- och nästintill-gratis-grejer. Ni vet, så tvärtemot black friday det bara kan bli. För visst är det så, att det där som är det allra innerligaste, det allra viktigaste och betydelsefulla… det kan inte vilket black friday-shoppingrace ordna hur det än vill….
Min önskan är att skapa julefrid och vackra minnen för mina barn (och samtidigt njuta själv av det) och bidra så mycket som möjligt, till att även barnens barnbarn kommer att ha en jord att fira jul på…
Med detta minnesinlägg förklarar jag härmed årets Advents- och Juletid startad! Åhåhå! Ser så fram emot allt pyssel och mys som väntar, och förstås får ni också ta del av det. <3
Lillafrun
av Emmeli | jan 13, 2018 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Aah, så skönt med lördagmorgon!
Vakna bland varma älskade kroppar. Tassa upp och snabbt söka efter ullstrumporna. Duka fram frulle. Apelsinklyftor, grötbullar och godaste äppeljuicen. 
Småttingar i nattsärk eller halvt påklädda. Rykande varmt kaffe. Han vill ha det nattsvart. Jag, med mycket mjölk. Jag har precis börjat kunna sörpla kaffe igen efter illamåendemånaderna. 
Ljusen brinner, tulpanerna halvslokar men är vackra i alla fall. 
Sånär som på stjärnorna som hänger i fönsterna och inte riktigt få släppa taget ännu, så är julen utstökad och hemmet så fräscht och vårvinterhärligt. Fast i salen står pepparkakshuset och granna granen och väntar på oss…för idag är det Tjugondag Knut och det är någon som är mer än pepp på Julgransplundringen som vi ska riva av här alldeles strax. Han längtar efter att få äta upp en av polkagrisarna som hänger i granen. Känner på mig att Lillan kommer vara i sitt esse också, när hon märker att det är fritt fram att riva bort pumlorna.
Lördag, alltså! Hoppas ni få en fin sådan!
-nu ska vi dansa ut Julen!
Lillafrun
av Emmeli | jan 2, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Gott Nytt År, alla ni!
Vi firade vår Nyårsafton så alldeles lagom för en storliten småttingfamilj. Under dagen var päron ute och sprang, småttingar lekte i lugnan ro, förrätten som tilldelats oss lagades och ute skottades det snö i massor. Vi klädde oss festfina, tände tomtebloss, traskade lilla vägen hem till Svärisarna där Svägerskan med familj också var. Hade Nyårsaftonskväll, åt gott, njöt synen av treåringar som sprang runt och hade skattjakt och var hur nippriga som helst. Så fiffigt av Faster K! Och dom där två ettåringarna var inte mindre gulliga dom! Så skålade vi in det nya året. 2018. Lillan sov i vagnen, men Minimannen kämpade tappert för att se vad i hela friden som skulle hända där mitt i natten, egentligen. Typ ingenting, konstaterade han lättat. Mer än att himlen var ett enda fyrverkeri och att mamman åter och åter sa vaad peppigt med ett nytt år!! och så pussades hans päron. Massor. För kära hjärtanes, som dom älskar varandra.
Det blev Den Första Januari 2018. Nyårsdagen.
Kolaseg dag. Med ännu en låång sovmorgon för hela familjen, massor av sköna gäspar och långa stunder av bara-vara-tid. Vi såg Pettson & Findus-film allihopa, tittade på vackra granen och en liten, liten sväng var vi ute för friskluft.. i spöregnet. Mannen och jag skrev Våren 2018-lista för våra projekt här hemma och känner hur peppen (helt oförståerligt på ett sätt då det är så förbenat tråkigt… tycker jag) över att måla resterande fönster börjar komma. Måla nya, sätta in nya och förhoppningsvis ha huset fönsterbytt och brädfodrat klart till hösten. Kanske tar vi bara en sida till sommaren, kanske två. Livet får utvisa! Till kvällen somnade jag med barnen, sådär jättejättetidigt. Hur skönt som helst.
Och idag är det visst tisdag. På ett sätt en alldeles vanlig sådan. Mannen har börjat jobba igen och jag hade värsta å-nej-nu-är-lovet-slut-ångest i morse när jag vaknade. Det har varit så himmelens fint jullov.. och den där tiden när vi är alla tillsammans, är ju bara så fantastisk. Men morgonen, med nyvakna småkroppar med friska tickande hjärtan och busiga leenden, kan göra vilken deppmamma som helst glad. Vi tre, fortsätter ju faktiskt Jullovsmyset. Vi har hunnit äta två frukostar, sortera bort pyttebäbisleksaker, sortera och städa upp i lekrummet bland vad som kändes som en miljon leksaker som inte var på sin plats en endaste en. Nu sörplar jag kaffe, Lillasyster napar i soffan så sött och Storebror går runt och prov-bär sin badpåse som är så färdigpackad att det inte är klokt… S ska på äventyr till stora badhuset idag, tillsammans med sina Gudpäron. Ni förstår ju själva, lyckan!
Så. Nu kör vi, va? 2018. Häpp, häpp!
Lillafrun
av Emmeli | dec 28, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
För igår firade vi Tredjedag Jul här hemma på gården!
Prick hur mysigt som helst, tyckte vi. Vi hade donat och grejat i massor innan. Bara jag har mina listor, så går det som hejsan! Vi trollade fram plats, bar in extrabord och gammstolar från Gårdshuset. Strösslade med granris, småpumlor och ljus i dukningen.
Granen stod (och står!) så grön och grann i stugan.
Till kvällen var hemmet och dom där människorna som bor där i, mer än redo för att hälsa familjen välkommen. Någon gjorde allt hon kunde, typ, för att sno åt sig vindruvor och dom där chokladkaramellerna hon visst tjuvsmakat.
Julehem!
Marschaller tändes. 
Det piffades i finkläder. Och kinder rosades.
Plötsligt började älskade människorna strömma in..Liten hälsade mer än entusiastiskt V Ä L K O M M E N!!!
Och så skålades det välkommen. Jag njöt den stunden, där jag stod bredvid mannen och vi hade alla darlingar framför oss. Kändes mig så rik.
Därefter åts kantarell- och västerbottensostpaj. Och skink- och ostpaj. Jag var så omåttligt nöjd över att ha lagat paj i långpanna. Så smidigt! Och älskade Storan hade hjälpt Lillan och gjort en krabbpaj också, så det fanns något för alla tror jag visst. Till det, Tunnbrödgubbens goda tunnbröd och ännu mer västerbottensost. Och sallad till förstås.
Hjortronparfait och varm hjortronsylt sedan. Med dom där minimarängerna jag och barnen pysslade med häromdagen.
När jag var ute en sväng under kvällen kikade jag in i huset och blev alldeles varm i hjärtat. Så glad över våra familjer. Och älskar dom. Precis som dom är.
…
Så joho, det gick visst alldeles utmärkt att uppfinna ännu en juledag i julhelgen. Tredjedag Jul. Fint så det förslog, faktiskt.
Idag, en alldeles underbart skön Jullovsdag. Vi har plockat, diskat och städat. Barnen att drällt runt, lekt med varandra och sett film. Vi har myst, promenerat i snöyra på oplogade vägar med sovande små och bara-vara-varit. Så omåttligt skönt alltihop.
Hoppas att ni har det gott, alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer