av Emmeli | jan 4, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården
Det är alldeles i början av Januari.
Ganska grått vinterväder. Fortfarande väldigt många mörka timmar varje dygn. En pojke får åka iväg med sina Gudpäron för en dag han med garanti, sparat i sin lilla hjärteask och nu pratar så varmt om. Den dagen var mamman och lilla flickan hemma, bara dom. En fin dag. Mamman tränade, medan lillungen degade med lera vid köksbordet. Vi pysslade vid pysselbänken och någon var alldeles lyrisk, över att få sitta på den där röda, höga pallen. Vi gick långpromenad och Lillan sov, i timtals. Mamman hann fundera. På livet och allt och lite till. Till kvällen kröp vi nybadade ner bland vintervarma täcken för många timmar av sömn.
Det är plötsligt isgata. Både ute och inne i hjärtat. Min treåring vet inte till sig, hur han ska ordna upp. Att hans mamma plötsligt ser så ledsen ut. Mamman vill ej heller berätta rakt ut för honom vad det är, bara att Mamma är ledsen, det är ingen fara. En vuxengrej, bara. Att vara ledsen och känna sig besviken… det tillhör livet. Det med. 
Så fortsätter dagen och mamman försöker hålla ihop. Den mjuka januarisolen lockar oss ut. Storebror drar Lillasyster på räserkälke. Vi leker med kusinerna som är på väg söderut igen, vilken dag som helst.
Idag vaknar vi. Till ännu en ny januaridag. Jag och dom två små, sov-varma, människorna. Dom som är så förbenat glada att se varandra när dom vaknar. Som om dom varit ifrån varandra i tid och evighet. Fastän dom ju lyckobusade det sista dom gjorde innan dom somnade. Sådär så att föräldrarna på ett sätt, gäspande, tänkte men soov nu julebusiga barnen!! fast dom kunde förstås ändå inte låta bli att le åt dom och bara älska stunden.
Dom sitter bredvid varandra och äter frukost. Ägg och tunnbrödmackor, fil och äppeljuice. Nora Jones spisas och ljusen brinner. Någon har precis fått reda på att det är överraskningsdag idag.. där eftermiddagen kommer innehålla något en liten pojke drömt om länge. Han skyndar sig att klä på sig. För att göra sig redo, liksom. Lillan står med filfläckar på plyschkläderna och levererar strumpa efter strumpa till Storebror.
Hon väntar. På att han ska ta hennes hand och dom ska börja dagen tillsammans, i vanlig ordning. Så till sist är Han färdigpåklädd, alldeles lycklig, nöjd och stolt. Och Hon, lyser hon också.
Och Syskonkärleken. Gör mamman, som skådar alltsammans, till en blöt fläck. Ingen har svaret, hur deras liv kommer att se ut i en framtid. Jag ber, från djupet av mitt Mammahjärta, att den förevigt. Förevigt. Ska fortsätta lysa.
Syskonkärleken.
Ta hand om er vänner!
Lillafrun
av Emmeli | jan 2, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Gott Nytt År, alla ni!
Vi firade vår Nyårsafton så alldeles lagom för en storliten småttingfamilj. Under dagen var päron ute och sprang, småttingar lekte i lugnan ro, förrätten som tilldelats oss lagades och ute skottades det snö i massor. Vi klädde oss festfina, tände tomtebloss, traskade lilla vägen hem till Svärisarna där Svägerskan med familj också var. Hade Nyårsaftonskväll, åt gott, njöt synen av treåringar som sprang runt och hade skattjakt och var hur nippriga som helst. Så fiffigt av Faster K! Och dom där två ettåringarna var inte mindre gulliga dom! Så skålade vi in det nya året. 2018. Lillan sov i vagnen, men Minimannen kämpade tappert för att se vad i hela friden som skulle hända där mitt i natten, egentligen. Typ ingenting, konstaterade han lättat. Mer än att himlen var ett enda fyrverkeri och att mamman åter och åter sa vaad peppigt med ett nytt år!! och så pussades hans päron. Massor. För kära hjärtanes, som dom älskar varandra.
Det blev Den Första Januari 2018. Nyårsdagen.
Kolaseg dag. Med ännu en låång sovmorgon för hela familjen, massor av sköna gäspar och långa stunder av bara-vara-tid. Vi såg Pettson & Findus-film allihopa, tittade på vackra granen och en liten, liten sväng var vi ute för friskluft.. i spöregnet. Mannen och jag skrev Våren 2018-lista för våra projekt här hemma och känner hur peppen (helt oförståerligt på ett sätt då det är så förbenat tråkigt… tycker jag) över att måla resterande fönster börjar komma. Måla nya, sätta in nya och förhoppningsvis ha huset fönsterbytt och brädfodrat klart till hösten. Kanske tar vi bara en sida till sommaren, kanske två. Livet får utvisa! Till kvällen somnade jag med barnen, sådär jättejättetidigt. Hur skönt som helst.
Och idag är det visst tisdag. På ett sätt en alldeles vanlig sådan. Mannen har börjat jobba igen och jag hade värsta å-nej-nu-är-lovet-slut-ångest i morse när jag vaknade. Det har varit så himmelens fint jullov.. och den där tiden när vi är alla tillsammans, är ju bara så fantastisk. Men morgonen, med nyvakna småkroppar med friska tickande hjärtan och busiga leenden, kan göra vilken deppmamma som helst glad. Vi tre, fortsätter ju faktiskt Jullovsmyset. Vi har hunnit äta två frukostar, sortera bort pyttebäbisleksaker, sortera och städa upp i lekrummet bland vad som kändes som en miljon leksaker som inte var på sin plats en endaste en. Nu sörplar jag kaffe, Lillasyster napar i soffan så sött och Storebror går runt och prov-bär sin badpåse som är så färdigpackad att det inte är klokt… S ska på äventyr till stora badhuset idag, tillsammans med sina Gudpäron. Ni förstår ju själva, lyckan!
Så. Nu kör vi, va? 2018. Häpp, häpp!
Lillafrun
av Emmeli | dec 28, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
För igår firade vi Tredjedag Jul här hemma på gården!
Prick hur mysigt som helst, tyckte vi. Vi hade donat och grejat i massor innan. Bara jag har mina listor, så går det som hejsan! Vi trollade fram plats, bar in extrabord och gammstolar från Gårdshuset. Strösslade med granris, småpumlor och ljus i dukningen.
Granen stod (och står!) så grön och grann i stugan.
Till kvällen var hemmet och dom där människorna som bor där i, mer än redo för att hälsa familjen välkommen. Någon gjorde allt hon kunde, typ, för att sno åt sig vindruvor och dom där chokladkaramellerna hon visst tjuvsmakat.
Julehem!
Marschaller tändes. 
Det piffades i finkläder. Och kinder rosades.
Plötsligt började älskade människorna strömma in..Liten hälsade mer än entusiastiskt V Ä L K O M M E N!!!
Och så skålades det välkommen. Jag njöt den stunden, där jag stod bredvid mannen och vi hade alla darlingar framför oss. Kändes mig så rik.
Därefter åts kantarell- och västerbottensostpaj. Och skink- och ostpaj. Jag var så omåttligt nöjd över att ha lagat paj i långpanna. Så smidigt! Och älskade Storan hade hjälpt Lillan och gjort en krabbpaj också, så det fanns något för alla tror jag visst. Till det, Tunnbrödgubbens goda tunnbröd och ännu mer västerbottensost. Och sallad till förstås.
Hjortronparfait och varm hjortronsylt sedan. Med dom där minimarängerna jag och barnen pysslade med häromdagen.
När jag var ute en sväng under kvällen kikade jag in i huset och blev alldeles varm i hjärtat. Så glad över våra familjer. Och älskar dom. Precis som dom är.
…
Så joho, det gick visst alldeles utmärkt att uppfinna ännu en juledag i julhelgen. Tredjedag Jul. Fint så det förslog, faktiskt.
Idag, en alldeles underbart skön Jullovsdag. Vi har plockat, diskat och städat. Barnen att drällt runt, lekt med varandra och sett film. Vi har myst, promenerat i snöyra på oplogade vägar med sovande små och bara-vara-varit. Så omåttligt skönt alltihop.
Hoppas att ni har det gott, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | dec 26, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Å, mellandagarna alltså. Så himla gemytliga. Idag, Annandagen.
Jag och barnen sovmorgon. Pappan var ute och plogade med fyrhjulingen. Som en alldeles lycklig Bonden Blom. Jag vaknade och såg ut lite som en väldigt arg typ, med ena ögat illrött av en blödning som jag fick igårkväll plötsligt. Nåja, gör inte så ont, stör bara lite.
Lite pyssel i köket sedan, i många timmar. Äskar att greja i lugn och ro. En herrans massa minimaränger har gräddats. Vita, rosarandiga och gröna. Väldigt festligt tyckte småttingarna. 
En del matlagning också. Och spisande av julmusik. Vilostunder på kökssoffan. Och också ännu en julegympapass, denna gången tillsammans med hela familjen som ett enda svettigt och busigt stök.
Jag njuter så av att titta på lyckliga barnen. S är så glad över att vi alla är hemma, dag efter dag. Ja, Juniflickan är så lycklig över pappan som är hemma också, bara det att hon inte kan uttrycka det i ord ännu… men visar det med att strössla pussar och kramar i massor. Tillsammanstid som vi alla uppskattar.
Och så alla dessa dagar där vi möter upp våra familjer för att umgås, prata, äta och bara vara tillsammans. Det är verkligen det bästa med julen.
Om en liten stund svischar vi iväg till MammaMormor och PappaMorfar, och möter upp Storfamiljen där för en kväll jag redan nu vet kommer bli så mysig och god. Det är liksom alltid så där hemmahemma. Jag känner mig så bortskämd.
Allt gott till er!
Lillafrun
av Emmeli | dec 25, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Juldagen.
Med Julotta så vacker att klockorna stannar. Svärfar som tänt marschaller i massor kring kyrkan och en massa levande ljus i kyrkan. Gulliga kyrkokören som sjöng så fint. Dom juliga psalmerna. Rara Prällens predikande. Och Storans sällis bredvid mig. Iskalla grader och knarrande snö. Så himmelens vackert.
Att få komma hem till dom där tre sovvarma människorna, som sovit prick hur gott som helst hela natten och inte alls vaknat när morsan smugit iväg i ottan.
Juldagen. Med lugna känslan. Nerskruvade tempot. Alla nya leksaker som barnen leker med.
Juldagen. Barnen som myser i sina nya pyjamasar. Och föräldrarna som tänkt så lika och gett varandra bland annat varma ulliga eller fleeciga tröjor dom är sådär löjligt nöjda över.
Juldagen. Med sköna gäsparna. Långa promenaden i ymnigt snöfall. Syskon som snusar gott i vagn.
Juldagen, som för mig och på senare år mig och min alldeles egna stor-lilla familj, alltid inneburit en afton hos Morbror S och Moster G. Men inte i år. För nu kan Morbror S springa igen. Han har inte ont någonstans. Men han saknar sin G. Ja, allt det där har någon väldigt klok, dock bara tre år gammal, berättat för mig.
Juldagen. Som i år inte varit prick som förut från klockan 16…men som istället innehållit litet traskande till Svärisarna, för himmelens god middag och julefirande med klappar och kramar och busiga kusiner. Väldigt, väldigt mysigt och fint, det med.
Alla ni där ute; hoppas ni har det hjärtevarmt och gott!
Lillafrun
av Emmeli | dec 25, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Så blev det ääntligen Julafton.
Små nissarna vaknade, det önskades God Jul! och den ene lille nissen, var helt lyrisk över att äääntligen få ”ja!” på frågan ”Är det julafton nu??”. Det kikades i Julestrumpan och öppnades morgonjuleklapp….. ”YEEES!! HAN HANN HIIT!”, sa någon och var sådär rysligt nöjd över sitt alldeles egna skrivblock och skrivpenna. 
Så trippade vi ut i köket för att njuta god Julefrukost. Tomtegröten som kokats under natten, skinkmackan.. och så tändes såklart alla fyra adventsljusen. ”Åh vilket fint hem vi har, sa lilla pojken”…Hemmet, där det ju var fullt kaos när han somnade och nu såg det så juligt och härligt ut. 
Mysig morgon inne. Följt av härlig tid ute. 
Fåglarna fick sin Juletjärve.
Farmor och Farfar kikade förbi och till Minimannens stora lycka fick han svischa med dom på sparken hem, precis som önskat. En liten sparktur togs då för Lillan och Vackerpappan där självaste Tomtemor och Tomtefar kom sparkandes. 
Timmar i köket därefter, för att ordna en hop med goda ägg, olivknyten á la Ernst och så vidare. 
Jag och mannen Julaftonstabatade också.. innan hela familjen kläddes julefina.
Därefter; sus iväg mot Mäjadalen! För en så himmelens fin Julafton. 
Kalle Anka, karameller i massor.
Kusiner, Mostrar, småttingars mor- och farföräldrar. 
Skratt, bus och herrans massa god julmat.
Hemstöpta ljus, julmusik, förväntansfulla barn med tindrande ögon. 
Spejande i fönsterna… och plötsligt..
..kom Tomten farandes på skoter och hela huset fylldes av tjo och ståhej, paketpapper och nippriga barn. 
Kärlek, kärlek, kärlek.
Följt av ännu mer julegotta…
..och härligt hetsig paketlek.
Och en känsla av stor, stor tacksamhet. Över hela alltet. 
En stor-liten familj. Det allra finaste jag har. Som den bästa julklapp, varje dag.
Kring midnatt kramades vi hejdå och susade hemåt i vinterkalla Julaftonsnatten. Varma i hjärtana efter en så fin Julafton.
Hoppas, hoppas att ni också hade det gott! <3
Lillafrun
Senaste kommentarer