av Emmeli | dec 24, 2017 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
God Jul, från oss alla här på Drömgården!
Vill bara kika in och tacka. För att Ni gör just det; kikar in här i lilla dagboken.
Lämnar spår och ord som alltid värmer hjärtat. Tack för precis alla er… från lilla Mor till Du jag inte känner alls. Är så glada för var och en.
Här inne läser ni om livet på en Drömgård. Mycket är drömmigt och härligt.. det är precis så jag ser på livet… med dom där oändligt tacksamma ögonen som gör mig till en lycklig själ.
Men ni vet ju, det är inte alltid drömmigt. Jag är inte alltid glad. Dagarna går inte alltid lätt. Ibland känner jag mig så skör och liten på jorden. Ibland händer det saker. Ibland är jag ledsen, orolig och har fladderhjärta för någon i min närhet, men skriver kanske just då, när det handlar om någon annan, att ”det stormar” eller att ”något skaver”.. som för att skydda den hjärtenära, som inte valt att skriva här. Ibland har hjärtat sorg. Och. Så. Vidare.
Livet.
Och det är så fint att både få dela det med människorna jag har precis här, i det verkliga livet. Med att ha sin alldeles egna guldtrupp här inne, som den bästa av hejaklackar.
Vill från hela mitt hjärta, önska er en God Fröjdefull Jul!
(Smånissarna och den skäggige, hälsar också!)
Må så gott ni bara kan, alla ni!
K R A M
Lillafrun
av Emmeli | dec 22, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Salen, Stora Lilla Familjen, Träning
Nu står granen, så grön och grann i stugan!
Som en dröm alltihop. Som jag fantiserat om småttingar, gammalt hus, livet, härliga jular.. allt tillsammans med M. Och nu är vi verkligen mitt i allt det där. Jag får nypa mig i armen. Det är ju på riktigt. Liksom. 
Förra julen var Juniflickan pytte och tittade storögt på röda pumlorna. Men var ju såklart inte så mycket mer julpepp än så. I år är hon stortjej, ju. Kastar pumlor, river glitter och hjälper Storebror med langning av pynt. 
Han, som efter typ 100 pumlor, kristyränglar, smällkarameller, polkagrisar och glitter.. fortfarande tjoade och älskade stunden vi hade där inne alla tillsammans. Pojken som ena sekunden kan vara prick hur busig som helst och nästa kan pyssla, julstöka och tålmodigt klä julgranen i stillsam ro.
Älskade småttingar. Ni är Livet.
….
Nu är Jullovet här, på riktigt. Kanske mysigaste starten idag; mannen kom hem, med juleblommor från blomsteraffären till sin fru. Här hemma var vi omåttligt pepp när han steg in genom dörren. Ettåringen hade nog stått typ en kvart i hallen och matat på med ”paaappa??, paaa-ppp-aaaa??”, efter att jag sagt att han snart skulle vara hemma. Hemmet hade jag nästan, nästan hunnit helt klart med och få minuter senare hade vi Julestädat klart. Till eftermiddagen fick jag och M något så konstigt (och härligt!!) som en löptur, bara han och jag. Date! Det ena barnet sov och det andra lekte i snön. Alltsammans med Farmor, Faster och kusiner. Den sistnämnda som S sedan bjöd på treårings-drömmig middag; pannkakor, av-dom-själva-vispad grädde och nykokt jordgubbssylt. Och så avslutet av dagen sedan, med Stor-lilla familjen och julegranen som fick komma in. Och liksom göra pricken på hela alltet. 
Nu är det mitt i natten, barnen sover och jag och deras pappa sitter i köket i ljusets sken och prasslar med papper och slår in julklappar.
Nu står granen, så grön och grann i stugan! Och Jullovet, har precis, precis börjat! Jo, jag måste nypa mig i armen i alla fall..
Lillafrun
av Emmeli | dec 21, 2017 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Det är midvintertid. Och bara några få dagar kvar till Jul.
Dagarna är korta och mörka. Idag, årets allra kortaste och mörkaste.
Älskade, älskade lilla Juniflickan är också på pricken 1,5 år idag.. som den lilla, busiga, coola, sanna Junidröm hon är (med röd tuschpenna målad typ överallt och någon självpåklädd mössa på sned, på sig…). 
Efter idag, vänder det! Ljuset. Sådetså.
Fast jag tror ändå i alla gäspar, att det är gott för oss det här. På sommaren kan vi vara så uppskruvade av ljuset att det känns lönlöst att försöka sova någon timme på dygnet. Man orkar ju då också på ett annat sätt. Nu tar vi igen det där, ganska så bra i alla fall. Och det behövs. Lite, lite jobb kvar för en älskad, sen checkar vi in för det där härliga, efterlängade som gör att avslutet på det här året känns så himmelens lugnt, skönt och härligt.
Här hemma fyller vi dagarna med massa mys, såklart.
Livet på vår gård är som en karamell för mig. Uteluften njuter vi massor. Leker med kusinerna som är hemma för Jullov. Åker spark- och snökälkerace, motionerar och andas. Det är fantastiskt med vinterlandskapet vi glatts med i år.
Här inne är det ganska så stökigt.. mest överallt.
Det påtas, pyntas, pysslas och donas. 
I ena hörnet sitter någon och skriver kort till älskade. 
I nästa hörn klappas det med krusiga snören och söta etiketter. 
I Familjesovrummet byts det sängkläder.
I ett tredje hörn försöks tvättberg bestigas. 
Några få små tomtar har fått komma fram. 
Och i köksfönstret står vita julstjärnan och är så vacker. 
Kak- , karamell- och brödförrådet är fyllt. Det Julestädas.
Och snart är vi alldeles redo för att lugna ner oss alldeles, njuta Julhelg och tillsammanstid med dom älskade vi har runtomkring oss.
Det är Midvintertid. Och bara några få dagar kvar till Jul.
Önskar er allt gott.
Lillafrun
av Emmeli | dec 16, 2017 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
För mig är det livets lyx att få vakna bredvid dom där tre människorna jag älskar till månen och tillbaka. Smida planer tillsammans. Idag bara såna där alldeles förfärligt gemytliga.
Liten sa spontant vid frukosten; ”.. hörrni..? kommer ni ihåg när vi hade korv-fest förra veckan? … det var ju skittrevligt!”. Det där med tid är ju klurigt, alltså. Men vi förstod att lillvännen ju menade den där kanske sista gången, i somras när vi grillade korv och bjöd hit några älskade samtidigt som vi spikade och målade på huset. Så, vi bestämde att Korvfest det skulle bli! Och så var mamman i huset smällkaramellpysselsugen och fick såklart minst en (Pysselkungen nummer ett) på kroken på direkten.
Vi lämnade hemmet och gav oss ut och ner på byn.
Till fots, någon i vagn, någon skjutsandes på sparken. Vacker decemberlördag. En tur till lilla pappers- och färghandeln för att köpa silkespapper. Och en liten sväng in på Blomsteraffären, för liten inhandling av juleblomster. Till sist en runda genom mataffären för en herrans massa söta och gräddiga ingredienser. Guldiga hjärtan. Och korv, förstås!
Väl hemma igen uppfylldes Minimannens önskan.
Det kändes lite som att vi var i fjällen för en stund. Vi typ låtsades det. Precis som Pettson och Findus skulle ha kunna gjort.
Elden sprakade, skotrarna var som galna och traktorerna lät härs och tvärs där dom skottade snön. S ringde Farmor och Farfar och bjöd in till sin ”Korvfest”. Då blev det liksom genast lite mer på riktigt. Så åt vi och mådde så himla gott.
Efter att vi haft våra ”ute-på-fjället”-timmar.. ute på gården… och fullkomligt stank rök och morsan trodde hon glömt tårna nere på byn eller så, gick vi in. 
Timmar av pyssel tog vid.. med hela familjen med!
Två sorters karameller tillverkades. Smällkarameller likaså, på löpande band. 
Och något jag tycker var så himmelens trevligt och så barndoms- och farmornipprigt; kristyränglar.
Till kvällen har vi mest gäspat, provsmakat karameller, tränat trx-pass, tvagat bort röklukt och nu småfnissat åt Sune i Fjällen- filmen. S är Storebrorsvaken, Lillasyster sover sedan länge… i mitten av storsängen, som en riktig liten prinsessa. Längtar efter att göra henne sällis.
Skönaste tröttheten, alltså. Efter en decemberlördag med Pettson-hyss och herrans massa pyssel.
Hoppas att ni har en fin helg!
Lillafrun
av Emmeli | dec 15, 2017 | Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Snön som faller. Små älskade trasselsuddar. En drös julekort på hög, som päronen satt i Tomteverkstaden och tillverkade till sena timman i natt. Precis-utslagna hyacinter. Fredagsstädat hem. En liten minipromenad, för att posta julehälsningar till våra älskade.
Och fredag! Och till sist en samlad familj för helg. Långhelg, dessutom.
Ord från fredagsköket alldeles nyss;
”Pappa, jag och Du. Hela gänget lagar mat, Guud vad mysigt!”. ”Men inte lilla skruuttan!”, säger han nöjt och menar sin lilla syrra som fnular med annat.
Jag och mannen står bara och småler och tittar på varandra då och då. Dom är livet, dom där två. Minimannen och Juniflickan.
…
Nu ser vi fram emot ännu en adventshelg som vi ska fylla med massa mys. Så efterlängtad fredag idag. Som alltid!
Önskar er alla en fin helg!
Lillafrun
av Emmeli | dec 13, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Luciamorgon hos oss.
Med änglaspel, luciasånger i bakgrund och såklart lussebullar… som en del av frukosten. Busigt och gott så det förslog, tyckte samtliga.
Kring bordet satt mina två nissar jag älskar till månen och tillbaka… vi var lite grusiga i ögonen några av oss, då natten varit lite som en cirkus under en stund. Barnen är som minigrisar när det kommer till sömn, väldigt tacksamt. Brukar aldrig vakna fastän det går larm mitt i natten och den där mackapären tjuter livet ur en (mig). Men i natt, då vaknade vi minsann. Den ena av oss var det förstås bra att han vaknade och kunde susa iväg för att vara någon Räddare i Nöden.. men nä, inget att föredra med nattcirkus kring 03.
Barnen somnade såklart om. Eller det var bara S som vaknat förresten. Men jag, Jordens Räddaste Människa.. låg som på nålar och bara kände mig så vansinnigt rädd för att det skulle hända mannen något. Tack och lov gjorde det ju inte det, allt blev lyckat och bra och ja, Lussefrukost var kanske bästa starten på denna Luciadag.
Nissan och TärnaNissen. På väg mot föris för Lussemysdag.
Vi som återvände hem igen försökte samla oss på allra bästa sätt för dagen. Övade pianospel. Busade. Plockade fram den bundna lingonkransen. Tränade lite. Och klädde oss så fint vi kunde.
Innan vi, då hela familjen samlad, gav oss ut i vackra dagen och svischade iväg.
Och så har vi nu varmt, tårtrillande, kärleksfullt, musikfyllt och så Han, det bara kan bli, sagt Hejdå. Till vår älskade Morbror S. En stund så otroligt fin och sorglig.
Vi har så funderat hit och dit inför idag, om barnen skulle vara med eller inte.. Juni sov ute i vagnen som vi förstod. Men med S, sim förmodligen skulle vara vaken, har vi fått fin rådgivning och orden ”han är så medveten, att jag tycker det för hans bearbetning”. Och dom orden tog vi. Jag och M är måna om att inte, fastän det såklart vore härligt, visa att livet bara är glatt. Livet är så mycket mer än så. Sorg är en del.
Och Sixten var helt fantastisk. Lingonkransen lämnade han från han och sin Lillasyster bland annat. Och tände ljus med sin Morfar.
Vi har avslutat dagen med att hoppa i pyjamas tidigt. Värma såna där färska ica-pizzor till middag, sörpla iskall cola zero (något nytt för mig som typ blivit ett begär..) och norpa juleskum på toppen av allt. Så busigt det kan bli!
Ett alldeles perfekt avslut på denna Luciadag, som varit så vacker och sorglig. På samma gång. Livet.
Lillafrun
Senaste kommentarer