av Emmeli | mar 18, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
När en härlig helg får flätas samman med Tillsammansmåndag. Där vi från helgens avslut ser snöstormen öka och vi somnar i ett trassel, tidigt, huller om buller. Får vakna till en ljus och pigg måndagmorgon, på vår älskade gamla gård. Snön faller fortfarande, träden dignar. Sån evig tacksamhet.
Mamman kliver upp och rör ihop en deg som får stå på jäsning, medan familjen vaknar en efter en. Sängkläderna rycks bort och tvättmaskinen fylls. Dammsugaren susar och tvättkorgen fylld med ren tvätt, viks och läggs åter på sina ställen…. Bertilen är min lilla hjälpreda…
”Sådäärja…i lådan ska dom då iinte ligga…”.
Så bakas degen ut..
Och brödet gräddas. Det doftar så gott. Kring köksbordet är precis hela familjen. Vi äter nybakt, barnen dricker mjölk med sugrör och så sitter vi bara där, hela hopen tillsammans..
Nyp mig i armen, tänker jag.
Några få minuter senare är alla spridda i hemmet igen.
Lillebroren sussar vagnen, medan storasyskonen pysslar och påtar med sitt. Mannen susar ut genom dörren, och jag tar hand om diskberget, hänger tvätten och med den idogt fallande snön till trots, finulerar jag på vad jag ska fylla min Vårlista med…
Jag är en listmakare, ni vet. Känner mig så inspirerad denna måndagmorgon, fylld av härlig energi. Så jag tänkte slå mig ner med en kaffekopp någon lämplig stund under dagen, och skriva ner älskvärda pyssel som; att ”så”, ”städa skafferiet”, ”planera nya rabatten”…
…
Och den här veckan kommer ni att sändas hälsningar om allt möjligt, i vanlig ordning. Livet är min producent, som jag brukar säga. Utöver det, inlägg med något som är det bästa med norrland just nu, ett samarbete så prick och precis i min smak och ni ska också få ett recept som är ett utav mina S.. samt så ska ni få läsa om önskat inlägg om Barnens Lekrum. Typ så. Hoppas att ni ska tycka om alltsammans. Jag har antecknat ner era önskade ämnen också, förstås. Så himla roligt när ni önskar!
…
Å, nu kommer Brandismannen in genom dörren efter att ha varit på jourveckans första (i drömmarnas land, sista) bilolycka…
Nu ska hela familjen ut i friska luften, skottning står som dagens päronfys och barnens utelek! Win-win!
Kör försiktigt på vägarna, snälla ni. Och ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | mar 14, 2019 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi gjorde torsdag av den här dagen. Och jag delade den med de där tre små människorna. Det viktigaste för mig.
Extratidig morgon. Gäspar, kaffesörplande. Bråttom, precis ingenstans. Vi bygger legotorn. Det rasar. En gång. Tornet byggs upp igen. Det är starkare denna gång… Minstingen klappar händerna av förtjusning.
Fram med såpan och in med friskluft genom sovrumsdörren.
Vid lunchen är det ett helt litet gäng av ungar i sällskap. Med mätta magar tar vi oss ut. Jag ammar ute på bron, för att kunna snegla på storasyskonen samtidigt.
Så sover småsyskonen. Medan jag och min förstfödde åker stjärtlapp och jag blir påhejjad av min son att ”du måste vååga, för att veta, mamma!”. Varpå jag kastar mig utför den där höga snöhögen, precis som femåringen.. landar på svanskotan, oj och aj. Men det var det värt. För jag vågade. Och den känslan slår mycket.
Så sitter vi i finsoffan. Tar igen oss. Stryker på kattungen. Som kurrar. Som en traktor.
Till kvällen kommer pappan hem. Barnen kärleksanfaller honom i vanlig ordning och medan pappa-buset pågår, passar jag på att skura golven färdigt och snabbt ordna en ugnspannkaka till middag. Äppelmos, och vispad grädde till förstås. Likaså morotsstavar, små falukorvbitar, surdegsknäcke och iskall mjölk. Alla mm-ar.
Så blir det kväll. Hemmet är redo för helg. Vi kramas och gäspar. Jag njuter, av tvååringens små armar runt min hals. Med efterföljande orden” Mamma, jag älskar dej!”. Snart väntar John Blund.
Vi gjorde torsdag av den här dagen. Och jag delade den med dom. Det viktigaste för mig.
…
Ps. Jag är helt överväldigad av hur ni mött mig i orden om att vara både en stark och skör människa. KRAM till er. Och tack, igen och igen och igen! Ds.
Lillafrun
av Emmeli | mar 10, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Kalas i Drömgården!, Liten 5 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(Inlägget innehåller några reklamlänkar från Kalasmamman till er!)
Så äntligen blev det den efterlängtade fredagen i början av mars. Som vi längtat. Räknat ner. Planerat. Fantiserat. Bakat. Påtat. Och längtat lite till.
Den i syskonskaran som har härligt humör även som nyväckt, han fick följa med päronen upp för att ordna i köket. Så tågade vi in i sovrummet igen, med frukostbrickan, stora ballong-femman, paketen och ett härligt skräänade Jaa må han leeva för fullt.
Lyckliga små pliriga ögon slogs upp på direkten och ivern visste ingen hejd.
Det var hans dag…. ”tänk att jag fyller en hel hand!”.
…och hon som iiinte väcks med gott humör fick sova tills hon vaknade. Lugnast så.
Storebroren firade med att smaka på födelsedagsbrickan, den största chokladbollen han skådat bland annat. Sen ääntligen vaknade Skrållan och det sista paketet kunde öppnas.. nämligen en hälsning från föräldrarna, en slant och en skattjakt som skulle delas med sin syster…
Hurra, dom fann skatten! Roliga vinterleksaker!
Födelsedagsmorgon, alltså. Så mysigt! Följt av bus och lek med nya grejerna.. som det där 100-bitarspusslet som var först ut i ordningen.. 
Ballonger i taket, ett så tydligt tecken på födelsedagsfirande!
På toppen av allt hade Vackerpappan tagit ledigt hela dagen och vi kunde födelsedagsfira tillsammans hela familjen, hela dagen lång.
Och förstås, var det en lååång lista att beta av för Kalaspäronen!
Tårtmakeri!
..Dukande och piff.
Snöskottande förenat med friskluft och lek.
..att ordna storkalas med tre pluttar kräver sitt teamwork, puh alltså. Men high five, M. Min älskade dreamteamare!
Tullisarna som storan gav oss vid semmelfikat i tisdags, stod sig så himla vackra även på femårsdagen.
Utöver blommor, dukade jag med ett vitt lakan klätt med spetsgardin (både ock från ikea, tips tips!), en drös ljus och en rosa stump serpentin. Fint så!
Jag klädde mig i nya jeansbrallan (finns HÄR) och en finstickad vintervid favorittopp (finns HÄR).
Här hemma skålar vi för livet varje dag, med mjölk i glasen eller med kaffekopp för ett päron, går också lika bra. Men den här kvällen var det bubblor i allas glas och vi skulle klirra i glasen för Världens finaste femåring.
Så lycklig över vårt nya familjefoto!
Kalasmamman och bebben!
Blänkande femman i bakgrunden finns att köpa lite varstans. Bland annat HÄR.
Ett kalasredo hem fyllt av kalaslängtiga människor. En pirrig liten femåring stod vid dörren med sin lillasyster.
Till sist, så trillade gästerna in.
Storfamiljen!
Morfar, Mormor, Farmor, Farfar, Moster, Morbror, Farbror, Faster, Kusinerna… Nu, skulle det bli Födelsedagskalas!
Bertilen satt tryggt i sin älskade Morfars famn medan det var fullt av liv i precis hela hemmet, vilken ynnest hela alltet!
Önskade favoriträtten (näst efter palt, förstås!) bjöds. Tacos. I stora lass.
Massa lek och bus, roliga paket och vad han önskat sig;
-”pengar, så att jag kan spara till en elfyrhjuling”.
Något han pratat om sedan pluttig nypratande tvååring.
Med det guldhjärta han besitter så ville han först inte önska sig pengar, ”Men mamma, jag vill inte att alla ska behöva ta från sina pengar och ge mig”. Men vi har förklarat att istället för presenter så kunde han ju önska sig pengar. Och det gjorde han.
Överöstes med både kronor.. och fina presenter. Så himla kärleksfullt. 
Så blev det kalasfika!
(Födelsedagståget tändes. Det fick S av sin moster när han fyllde ett år. Så himla fint att tända vid alla barnens födelsedagar. Finns ett liknande HÄR.
Födelsedagstårta, fylld med vaniljkräm och chokladmousse. Chokladbakelser. Chokladsnittar. Och chokladbollar (ni anar det önskade fika-temat va?).
-Choklad till chokladälskaren. 
Hela tjoget med människor sjöng och hurrade och femmanljuset blåstes ut ännu en gång.
När vi mumsat kalasfika och kvällen började närma sig natt för småttingarna, strösslades kramar härs och tvärs och vi vinkade hejdå till den där hopen av människor vi är så evigt tacksamma över att ha i våra liv.
Det var inte prick alla i hela Storfamiljen som kunde komma, vi är ju lite spridda i landet också.. meen då ringdes det och födelsedagssång sjöngs i telefonluren gång efter annan.
Det var en otroligt nöjd och lycklig liten pojke som somnade till kvällen. Så tacksam, från morgon till kväll. Rödblommig och alldeles nyss fyllda. Fem år.
Så, så gick det till när Drömgården fick sin första femåring och vi firade dagen lång. Hujedamig, så fint alltsammans.
Lillafrun
av Emmeli | mar 7, 2019 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi fyller dagarna med Sportlovsmys.
Äter långfrukost och stökar vid köksbänken. Småttingar dräller i pyjamas kanske ända fram tills det är dags att gå ut för utelek. Vi bakar och grejar, fixar och donar. Susar till staden och uträttar ärenden. Mamman tränar mitt på köksgolvet med hela tre små pt:s kring och på sig. Puh. Så somnar vi extratidigt, alla fem i ett hjärtans trassel. Någon vill krypa i sömnen. Och två turas om att drömma olika mardrömmar. Små människor i utveckling, ja. Sömnen gör alla gott.
Ute andas vi friskluft. Snusar i vagnen, gungar i gungan och längs lillvägen görs små äventyr. Frihetskänsla för ungarna att kunna traska där själv, inte behöva vara rädd för någon räserförare alls. Mamman slog sig ner vid gårdshusväggen, sneglade på lekande och sovande barn med ena ögat. Och blundade med det andra.
Vår gamla gård. Med alla skavanker och alla önskan om tid och kärlek. Med allt vad gården innebär, både underbart och arbetsamt. Så är den våran Drömgård.
Steg för steg återställs och formas den också, till så som vi önskar den och tycker att den är värd.
Idag har snön fallit med iver och hela gården är åter inbäddad i snö. Det är som det ska vara, ju. Det ska inte vara vår här i norr ännu. Sådetså. Perfekt dag att beta av en lång, lång att-göra-lista. Allt från att skura hemmet och piffa för födelsedag och kalas. Vädra, bädda rent och vika tvätt i massor. Till att slå in paket, susa på utvecklingssamtal, gympa-svettas och mitt i allt bara tvär-pausa för att pussa gullebarns ljuvligt doftande små nackar.. där den ena varit här ute i stora vida världen i prick nio månader idag.
Sportlov och Födelsedagsfix och bara Liiivet, i en salig blandning, alltså. Är så tacksam över hela alltet. Livet, som är både skavigt, ljuvligt, jobbigt, basiluskigt och alldeles underbart. Att få dela det alltsammans, med dom där människorna jag får kalla för min alldeles egna familj. Det, är minst största lycka på jorden.
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | mar 5, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Köket, Liten 4 år., Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården
En tisdag i början på mars. Det är semmeldagen. Fettisdag. Sportlov. Och här hemma på gamla gården i norr huserar en drös mycket engagerade bagare. I åldrarna noll, två, fyra och tjugoåtta år. Vilket gäng, va!
Nymortlade kardemummakärnor spred doft ni kan ana. Storasyskonen delade på sysslorna hejvilt där vid mormor-ärvda köksassistenten. Egentligen skulle det ju bara vara ett ägg i degen, men att knäcka ägg är alldeles för roligt så lilla radarparet hivade i ett till och ni vet väl hur bra det är med ett ägg i vetedegen? Rumsvarmt smör förstås. Och ja, stött kardemumma är så mycket godare än färdigmald.
Mandelmassan tillverkades i ett nafs..
..runda bullarna rullades och medan bullarna och Juniflickans ”bullekoojv” (bullekorv) jäste, klädde vi oss varmt hela gänget och gick ut. Där jag småpustade mitt i påklädandet gav Lillan sin mor såna där ord i precis rätt tillfälle; ”Du äj en stajk hjälte, mamma!”. Den meningen… rakt in i hjärtat.
Happy Mami!
Plötsligt var vi ute. På soliga gården.
Minsting sov. 
Juniflickan kikade in i lekstugan. 
Minimannen gjorde en utav sina utefavoritsysslor.. skotta, gräva, greja med snön.. eller grus och sand för den delen. Så tjavade vi längs vår lilla väg innan vid gick in. Lunchfix och bullegräddande i en salig blandning.
Fram med gammalt kärt uddaporslin sedan..
..sånt som fanns här när vi flyttade in, sånt jag loppat och lite nytt. Vi dukade för Semmelkalas, jag och barnen, förstår ni!
Och nu ska ni få se hur semmelmakeriet går till i Drömgårdens semmelbageri..
1. Ett litet lock skärs bort från semlan och en del av semlans innanmäte tas ur bullen och läggs i en skål. 
2. Innanmätet, blandas med den hemgjorda mandelmassan samt en skvätt grädde. Alltsammans fördelas sedan i bullarna. 
3. Grädden spritsas. Så roligt med sprits och det blir så himla fint, visst? Ett mycket stort plus, ju. Gott och fint. 
4. Lockets duttas på och florsocker pudras över hela ljuvliga lilla bakelsen. Redo för njuteri!
…
När allt var fixat och klart, då anlände darlingar.
Hemmet fylldes med liv och vi njöt semlor kors och tvärs. Bakade med så mycket kärlek. Och lycka. 
Så satt vi där i solbadande köket, mumsade gräddig bakelse och sörplade kaffe, pratade livet, kattpojkar och konstaterade att fönsterna här i hemmet är makalöst vackra om än inte alls sådär superlättsamma att putsa… jag försökte säga att ”nu har vi fikat klart, nu tänkte jag att vi skulle putsa varsitt fönster”. Meeen… precis iiinget låtsades höra dom orden.. jag förstår inte..?
Som toppen av kalaset, fick jag chansen att följa med Storan på hennes prommis i dagens sista sol, då mannen precis kom hem från jobbet när vi här hemma kalasat färdigt. Vilken tajming! När jag knatade in på gården efter turen, kände jag sån lycka. Det här är min plats på jorden. Jag älskar våran gamla gård.
Och jag som senaste veckorna liksom känt att det blir sådär ööövermäktigt vackert när solen skiner och jag nästan, nä inte bara nästan, får ont i hjärtat av hela alltet. Idag, bara njöt jag. Åhå, kanske är jag på bättring. Dagarna fylls av så mycket härligt tillsammans med småttingarna, att även den deppigaste dagen, är fin, för att jag får dela den med dom jag älskar mest. Men nä, på topp har jag inte varit senaste tiden och är ej ännu. Jag vilar i det skavande och tänker att var sak har sin tid…. sinom tid.. och så vidare..
Den här dagen. Jag har känt mig så själaglad, gjort sånt jag mår gott utav och träffat människor jag älskar. En drömfin semmeldag.
Hoppas att ni har haft en god dag och fått miiinst en semla i magen!
Lillafrun
av Emmeli | feb 27, 2019 | Emmeli funderar, Emmeli pysslar, Juniflickan 2 år, Laga, Baka, Äta
Ett utav senaste veckornas pyssel, har varit att förälska oss i den väldigt enkla lilla odlingen av ärtskott.
Juniflickan är nu ärskottsodlarproffs! Nedan får ni den lilla enkla beskrivningen.
Odla ärtskott!
-Blötlägg en näve ekologiska gula ärtor och låt ligga i blöt i 24 timmar
-Välj ut en skål/kruka/glasburk du vill odla i, och fyll den med jord
-Strössla ut ärtorna. Alldeles perfekt syssla för en pysslig tvååring
-Stänk på lite vatten och ställ alltsammans ljust, i en fönstersmyg eller så. För extra växthuseffekt, drar du lite plastfolie ovan odlingen, första dagarna. Glöm inte att picka hål i plasten bara, så syre kan komma in.
-Se till att skvätta på vatten så ärtorna håller sig fuktiga
-Efter några dagar börjar ärtorna få små, små gröna livsnippriga skott
-Efter cirka fjorton dagar har du så söta, krispiga ärtskott att skörda och knapra på. Som en försmak av sommar och dom solvarma sockerärterna.
-Klipp ner ärtskotten så du har några centimeter kvar, då kommer det nya söta ärtskott och du kan skörda i alla fall minst en gång till på samma skörd. 
Så himla enkelt. Så ohyggligt trevligt! Dessutom, så gott.
Mina barn sitter där uppe på köksbänken och tuggar i sig ärtskotten som dom är. Också så gott att stoppa i en sallad. Eller kanske lägga på en bit fröknäcke med en skiva god ost och några krispiga ärtskott? HÄR finns mitt recept på Fröknäcke.
Odla ärtskott!
-Det är Juniflickans och min uppmaning till er såhär i vårvintertider!
Lillafrun
Senaste kommentarer