av Emmeli | maj 2, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen
Idag är det fredag!
– härligt, va?
Och vi tog tidig, tidig morgon här. Så fort gruset är borta ur ögonen, så är det ju helt ljuvligt att vara uppe kring 06-tiden,tycker jag. Heeela dagen är kvar,liksom! Åh, han är som en solstråle vår lille pojke. Det är ooomöjligt att vara på dåligt humör med honom nära. Han snackar gojja och ler och ler.
En fredagsmorgon alltså.
Äggpannan stod på spisen tidigare är vanligt denna morgon. Hårda träningspass medför ännu större hunger. Så är det. Idag är det någon som tuggar på min kropp. Fett nice!
Frukostkiwi skärs upp av en älskad.
Och Liten, i sittt gym med tårna spretandes åt alla håll och kanter. Morgongympa när den är som bäst, säger han!
Jag gjorde städrycket igårkväll, något som då kändes huur jobbigt som helst. Städälskare, javisst. Men jag vaaar så trött. Lockbetet var att jag kunde se belöningen framför mig; en kall mangosmoothie innan läggdags och att idag, få vakna upp till en skinande, fredagsfin lya. Det doftar skurmedel och jag njuter av det. Nyagamla kuddar är framplockade. Mina favoriter! Och ja, det var helt klart värt gårdagens möda. Igår höll jag på med en massa saker. Både roliga, härliga, tråkiga och måstiga. Ja, det händer såklart en del bakom kulisserna…. så är det.
Men idag är det inga tråkiga och måstiga saker som ska göras. Idag är det bara Liten-mys som gäller. Han som även i natt sovit i sin säng. Alldeles själv. Han älskar det. Det syns. Och just precis nu, har han somnat på min arm. Jag passar på att skriva i dagboken och önska alla som läser den, en
Fin fredag!
Älskade, älskade Liten. Du gör mig och pappa till dom lyckligaste på jorden.
Nu ska jag slurpa kaffekopp i väntan på att lillprinsen ska vakna. Jag längtar efter honom.
Fridens!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 1, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen
Igårkväll firade vi valborg, på det där viset som vi bara älskar;
Vi. Tillsammans. Jag och mina två.
Lugnt och stillsamt. Mannen grillade en köttbit så god att vi satt tyst under första delen av middagen. Sedan vande man sig lite, liksom, och då kunde man börja prata igen. Bredvid oss hade vi det vackraste av sällskap. Den lilla prinsen som låg ombäddad av sina två favorittrasor. Dom luktar mysigt, påstår han och borrar in näsan i dom.
Mat är vackert. Och varje gång (nåja, jag kanske inte kommer ihåg det varje gång) jag får äta så känner jag tacksamhet. Det är sån lyx att få äta sig mätt. Varje dag.
…Det tycker Liten också.
Efter middagen drog vi ut på den årliga hitta-en-brasa-rundan… bara det att det i år var jag, M och en liten bäbis med. Så häftigt! Och i vaaanlig ordning gick vi åt det håll vi såg rök på himlen. Och i vaanlig ordning var det ett ooovinnande koncept. Men, det där har blivit lite av en tradition; att vi finner en brasa som bara efter-pyr lite och en som ligger på någons tomt och kaaanske en som brinner… men som är ute på en ö. Eller nåt. Nåja, vi såg en eld och kände oss nöjda. Mest nöjda var vi ändå med den magiska solnedgången vi lyckades pricka in.
Det var så vackert.
Och ungefär där slutade vår kväll. Ja, vi tog oss hem såklart. Och sen låg jag och mannen och tittade på vår prins när han somnade för natten. Och uppenbarligen smittade han av sig med sin trötthet, för jag vaknade tre i natt och hade fortfarande inte varit och borstat någon tand, mannen låg med armar och ben utsträckta och min första tanke var;Han måste ju ha lagt sig på Liten, jag ser honom inte!? Jag fick lite småpanik. Men förstod ganska snabbt att mannen måste ha lagt LIten i sin spjälsäng. Och visst var det så. Huu. Första natten som vi inte hade honom på näranära avstånd. En meter bort. Alllldeles för långt bort. Men prinsen, han sov lika gott där, i sin säng, som bredvid mamma. En härlig känsla, ändå.
Ja. Det var vårt valborgsfirande. Ja, så firade vi. Och en natt följde med en Liten, lite längre bort än vanligt. En jobbig men härlig känsla. På samma gång.
Och idag vaknar vi alltså till en ny månad. Första maj. Det låter fint, tycker jag. Jag, med min tofs kvar ifrån igår, på huvudet. Version lite ostyrigare. Och mannen, med kaffedoften och vackerögonen. Vi ska njuta av solen som skiner utanför fönstret. En promenad väntar. Liten är sovsugen.
Glad första maj, Vänner!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 21, 2014 | Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Okategoriserat
Påskdagen, då.
Ja, var ska jag börja?
Jag startade dagen med ett intervallpass på cykel. Höll fullkomligt på att ta kol på mig själv, då jag började tänka Den här intervallen är för Liten. Snabbare kan du!!!. Lite lätt skakis drog vi sedan till svärpäronen. Liten fick träffa sin yngste kusin, vi ickebäbisar fick god lunch, en mysig minprommis och årets första kaffekopp i lusthuset. Så mysigt, och det där var bara en del av dagen.
Sedan återvände jag och mina två älskade till mina päron igen och där väntade heeela, hela la familia. Ungar överallt, dörrarna stod vidöppna och in och ut kutade små livfyllda små. Gardinerna flängde, gungstolen vajjade och godiskålarna som stod uppradade på kö, blev välbesökta.
Vi vuxna hade det härligt i bastun. Växelvis herr- och dambastu… för ja, annars rymdes vi inte. Vi är ju några stycken. Om man säger så. Vad som hänt med stol nummer två ifrån vänster? Ptja.. den brakade. Helt enkelt. Vad den gröna presenningen gör på backen? … jamen, då gick det liksom så himlarns lätt att springa barfota emellan bastun och stora huset. Därför.
Det blev kväll. Det dukades för alla ute på altanen, grillen tändes och efter ett tag satt vi där med en världsgod middag i magen. Regnet började smattra mot altantaket. Ljus tändes högt och lågt och vi njöt. Tänk att kunna sitta ute en kväll. I april, liksom. Okej, nosen blev röd framåt natten.. .men då satt vi ihopkurade i soffor, hammock och med filtar lindade om oss.
Till slut tog gäsparna över och vi skulle gå och lägga oss. Liiiiite dålig koll kanske vi hade haft på ett par små… övervåningen såg väl inte riiktigt ut som när vi lämnade den. Men dom små, som Lekt lite, kände sig mycket nöjda. Lilla N satt där, mitt i kaoset och njöt.
Alltså. Vilken röra vi är. Kan man göra annat än att älska?
Tror inte det.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 20, 2014 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Vi firar påsk här.
Ja, det gör vi. Sannerligen.
Liten, med påskoutfiten som vinner över allt. Den med kycklingar i fallskärmar. Gula och rosa och röda. Så söta att man smäller av. Han, Liten, som bär dom- ger tummen upp!
Men ja. Vi firar. Det är till och med sån full rulle på umgåsmarathonet, att jag inte ens tar mig en liten ministund för dagboken. Men. Nu fick jag abstinens. Ja det fick jag.
Vi hade påskafton igår. Och dagen var solig och varm, gänget gick långpromenad, proppade grillad korv och smågodis ute på altanen, bäbisgosade….
…och piffade inför en kväll i Mäjadalen. En kväll hos Storan och gänget.
Om det var så god mat att man small av? Om jag saknade mannen som var och jobbade? Om jag återigen tänkte Shit pommes, är hela den här högen människor, dom som sitter ihopträngda i en soffa och klappar händerna åt min ena gudson, som har danshow för oss alla…är den älskade högen, min familj?
Om?
Ja.
Det var vackert dukat. En massa ljus, vitt, rosa tullisar och videkissar i den finaste blandningen.
Kvällens vy utanför middagsbordet. Inte så pjåkig. Om man säger så.
Och när kvällen blev natt och Liten ätit kvällsfika så åkte vi hemåt igen. Det var inte bara en liten, liten som var trött…
…Vi har fler än en miniman i familjen. Det är lyx. Och söta som socker är dom allihopa.
När vi kom hem, somnade jag i samma sekund som Liten sa godnatt. Idag, ja idag har vi haft påskdag; varit happypeppy och umgåtts lite till. Men vi tar idag, en annan dag. Igår. Ja då hade vi påskafton.
Och nu är det så sen natt att jag, återigen, inte borde sitta här och skriva. Men. Ja, du vet. Jag kunde helt enkelt inte hålla mig.
Påsk alltså. Fina grejer. Helt klart värt att sitta med lite grus i ögonen och nattdagboka.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 18, 2014 | Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Träning
Det är natt och jag borde sova.
Men jag bara måste skriva om dagen, dagboken. Det är bara så.
Morgonen var strålande. Jag och mannen hann till och med köra ett snuskigt jobbigt träningspass ute i pappsens hardcoregym, innan långfredagsgudstjänsten. Det var en sorglig och vacker gudstjänst, precis som vanligt. Liten njöt, förrutom när han tyckte att orgeln spelade liiite för höga toner. Han är mest van vid låga, tryggt, mullrande toner, ifrån sin far menar jag.
Efter en stund av eftertänksamhet så återvände vi hemåt byn igen. Min älskade I kom och hälsade på. Vi fikade och surrade som galningar, i vanlig ordning. Så hiiimla mysigt att ses. Ja, precis som vanligt. Liten fick världens sötaste kläder av henne, som han hoppade högt över.
Sen blev det blev kväll och middagstid. Mamma dukade upp en buffébord som inte var av denna värld. Solen sken in genom fönstrena, efter att dagen i övrigt varit grå,grå, grå. Och det var helt ljuvligt.
Men så sa det poff och någon väldigt liten och gränslöst älskad, blev ledsen. Ledsen på ett vis som inte vi, jag och M, sett ett spår av tidigare. Ja, det är sant; om några timmar är det lilla knytet sex veckor och nä precis, han har inte gråtit sådär på riktigt, en endaste gång. När morsan är seg att servera mat och så, ja då kan han ju såklart säga till. Men ikväll var det annorlunda. Det hördes att han hade ont.
Om jag fick ont i mammahjärtat?
Ja, om man säger såhär. Till slut var det inte bara en som hade trillande tårar på kinderna. Jag veeet. Vi är galet bortskämda som inte hört vårt barn vara ledset förrän efter en och en halv månad i livet, men det spelar ingen roll. Han hade ont. I magen. Och jag höll på att smälla av.
Det var ingen lång stund. Men det räckte för att både jag och mannen skulle bli helt matta. När Liten blivit lugn och nöjd igen, gick hela Lilla familjen ut på en långpromenad i sena kvällen. Fåglarna kvittrade som i en sensommarnatt. Det var så vackert. Och jag och mannen njöt så oerhört av att se våran älskade där i vagnen, sovandes så gott. Att se det lilla livet må bra igen. Vilken känsla.
Men usch och fy.
Första storgråten är avcheckad och vi klarade oss, alla tre. Men mamma- och pappahjärtat gjorde minsann ont. Liten prickade in rätt dag kan man säga….. jag menar, långfredagen är ju en deppens dag.
Nu ska det bli så oerhört skönt att sova. Kropp och knopp är trött, trött,trött. Musklerna värker skönt och ögonen går i kors. Bredvid mig ligger två män. Dom jag älskar så mycket att det värker i bröstet. Dom sover. Och det finns ingen vackrare syn.
Långfredagen. Mestadels fin, men till viss del, alldeles huvaligen-jobbig.
GODNATT!
-Tack dagboken, för att du lyssnade. Återigen.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 17, 2014 | Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Träning
Det blev en fin skärtorsdag, det här.
Altanhäng. En tommelmorunda med barnvagnen, fylld av en älskad. Påskkärringar som plingat på dörren, åkandes på kvast och med överfylld kaffepanna. Korvgrillning, Torehunden gjorde aaaallt han kunde för att få sig en korvsnärt. Ett överkroppspass utomhus, tillsammans med M som sa ignorera, det är ingen mening du ligger där och grinar! . Första mötet mellan Liten och mostrar och kusiner, så vackra möten att jag blev alldeles fladdrig i hjärtat. Och nu, är mysbrallan på och Liten är pyjamasklädd och redo för natten. Morsan säger det inte högt, men känner också sig rätt så redo för natten och kudden. Men innan kudden och det där, så ska jag äta en hög med hallon som jag har här, precis bredvid mig. Jag ligger uppe på mitt rum, på min säng. Bara jag. Hör röster surra sådär på ett alldeles lagom avstånd. Huset är fullt av familj. Liten är omringad av kärlek. Här mår jag bra. Det gör jag.
Ja. Det blev en fin skärtorsdag, det här.
Allt gott!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer