Jag kommer aldrig att glömma…

God morgon!

IMG_1236

Vackraste lilla ljusrosa rosen, står i ett glas på vårt nattduksbord just nu. En del utav morgonens blomsterleverans!

Igår var det verkligen på tok för varmt att springa i stekhettan. Det gick ju, såklart. Men idag gjorde vi på annat vis. Ställde väckaren på tidigt och möttes ute på gräsmattan, i skuggan om man så ville, och drog av ett härligt morgonpass med mycket fokus på axlar och core. Och dom där telefonstolparna till ben, såklart. Det var bara jag och syster idag. Och oj, oj, oj. Den här sommaren, alltså. Jag har aldrig varit så ledig och njutit så som jag får lov att göra nu. Varje dag.

Jag kommer aldrig att glömma…

 …sommaren vi bodde i huset vi kallade för vårt sommarhemma. Sommaren då Sixten var bäbis och jag och M hade förmånen att vara hemma med honom, tillsammans. Sommaren då Storan och jag gick under namnen PT:n och PT-klienten. Sommaren då jag fick morgonleveranser med vackra blombuketter ifrån trädgården, av Storan. Sommaren då det först var så kallt att man inte förstod någonting. Sommaren då det från den ena dagen till den andra slog om, och blev så utlandsvarmt och det enda man ville, var att dra till havet. 

IMG_1238IMG_1242

Jag kommer aldrig att glömma…

Bara minnas.

Men först, så är jag här och nu. Och det finns inget bättre.

Kram/lillafrun

Att ha kvällsfrid efter en dag vid havet.

Svalorna flyger lågt.

Det bara svischar om deras vingslag där jag ligger på sommartäcket, på gräsmattan. Det är drygt 26 grader i skuggan och klockan är över 20.

Det. Är. Så. Ljuvligt. Skönt.

Liten ligger och sover i vagnen. Nyäten, nybadad och med sommarpyjamas på. Jag känner kvällsfrid.

IMG_1130

Idag har vi varit ute på Rotsidan.Klippor långt ute vid havet. Inte jordens mest barnvagnsvänliga ställe. Men nu när vi är hela, hela klanen, 18  personer samlade. Så, finns det många bärhjälpare. Och det är så fantastiskt vackert där ute. Och som idag, när vädret varit något i sagoväg, så är det precis där ute, där det svalkar lite lagom, som man vill vara. Här, där jag är nu, på vår gård. Här hade vi nog kläckts idag.

Men. Vi tar det ifrån början. Min Rotsidan-dag började såhär

IMG_1134

Med svett och mitt livs varmaste löptur. Jag och Storan hoppade av 6-7 kilometer från mål och transportlöpte till resten av gänget. Ett väldigt fiffigt sätt att hinna med sin träning OCH hinna göra allt annat man vill; som att åka med hela la familia till havet. Det var en tuff tur, eftersom det redan på förmiddagen var utlandsvarmt och steksol. Och sen bor vi ju i Höga Kusten också… och det är ingen lek, springmässigt. Backar, backar, backar. Men vi kämpade på och tog oss ända fram till mål, och det enda vi tänkte på när vi kom fram var Baaada!!! så ni får fantisera om två tomatröda ansikten, med två för stora leenden, istället för att se bild på det. Och ja, årets första dopp i havet är gjort. Äntligen!!

IMG_1137_wmSedan kunde dagen ta fart på riktigt. Jag skyndade mig att hoppa i torr bikini och norpa åt mig Liten. Han, vår lille miniman, som idag fyller 4 månader. Hela gänget bredde vi ut oss likt ett scoutlägergäng som var ute på ”klipp-hike”. Barn, badringar, kylbagar, sommartäcken och fullt av semesterglada och semesteravslappnade typer. Överallt.

IMG_1135IMG_1131IMG_1158_wm
IMG_1203

En alldeles underbar dag. Som avslutas med en lugn kväll här hemma. Jag känner mig lite dingdong i huvudet, så bredvid mig står det en massa iskallt vatten.  Det behövs dagar som dessa.

Kära nån, det här vädret gör någonting med en. Som att man får mjuka kanter, lägre puls och andas ända ner i magen. Det gör gott. Sommar.

Kram/lillafrun

Ut, mot havet!

Och idag är det tisdag.IMG_1111

Mormors-pionerna står på köksbordet och är så vackra att ord ej finns. Jag, jag går som en gammal tant och ojjar mig högt. Alltså…träningsvärk. Vi packar fikakorgen och stora flaskor med vatten och filtar och allt som kan tänkas behövas för en dag ute på varma klippor, tillsammans med familjen. Där, ute vid havet. Det ska bli härligt!

IMG_1117IMG_1112

Igår hade vi en dag, bara vi. Låg på filten i solen. Jag blev överraskad utav M med 7 vackra, röda rosor. 7/7, ett magiskt datum. Och tydligen är siffran sju en kärlekssiffra? Vilken mitt-i-prick-grej! Utan att vi vetat om det.  IMG_1063Varvade med att ligga under äppelträdet, i skuggan. Liten njöt. Jag och mannen åt gott och pussades och njöt av synen av en njutande bäbis i shorts och linne. Sen pratade vi om hur himla härligt det är att vara gifta. Och när vi ätit middag drog vi iväg på en spontantripp, hem till lilla byn, mitt hemmahemma.

IMG_1068En kaffekopp i solgläntan, en tidning i hammocken och bara ett lugnt avslut på en fin dag. Jag somnade till och med en stund i hammocken, med fötterna i mannens knä och det var bara så himla skönt.

IMG_1102IMG_1072

Den här lille minimannen passade också på att softa i hammocken en stund. Alltså… han är fantastisk, den där lilla S. 

Och idag är det alltså tisdag. Vi är på väg. Ut, mot havet!

Kram/lillafrun

Vår bröllopsdag.

Vad är det för en dag? Jo, det är en vanlig dag! Nej, det är ingen vanlig dag för det är våran bröllopsdag- Hurra hurra hurraa, hurra hurra hurraa!

IMG_1056

Mannen kom in och sjöng i morse. Med bäbis och en god frukostbricka och pussar. För idag, är det vår bröllopsdag. Och den där mannen, han jag kallar för M och älskling och han som är pappa till min son. Han, han slutar aldrig att överraska mig med sitt vackra hjärta.

2 år. Och för precis ett år sedan, på vår allra första bröllopsdag, så fick vi tecken för det här

IMG_1058Bäbis. Ett plus på stickan, med andra ord. Kära nån vilken pirrig och omvälvande dag det var. Känslorna var så stora att vi hade svårt att förstå. Det var både helt underbart och helt makalöst läskigt, på samma gång. Men nu, ett år senare och med bäbis i famn, finns det inga som helst tvivel på att det är det bästa som hänt oss. Liten är livet för oss.

IMG_0828_wm

Älskade M. Tack för att jag får vara din fru och njuta livets alla dagar med just dig. Det finns ingen, ingen som Du. Vad vore livet utan dig? Det törs jag inte ens tänka på. Du är allt för mig.

IMG_0883 IMG_0892

Love you.

IMG_4280mindre

Tänk, vilken tur att det blev vi. En gåva jag kommer tacka för, varje dag, livet ut. Att han är så mycket min att jag får kalla honom för min. Att jag är hans fru och den han ler sådär ögonglimmande mot. Den han är kär i. Det är jag. Tänk att vi vågade satsa och släppa det vi stod och höll i för stunden. Att vi lät hjärtat bestämma och kanske inte göra det som verkade mest logiskt eller som var det allra schystaste mot dom vi hade nära då. Men vi tog steget, vågade släppa det som inte kändes rätt och satsa på vad hjärtat sa. Det blev vi och kommer för alltid att vara så. Tills döden skiljer oss åt.

Han är den jag vill dela livet med. IMG_4591

IMG_4029

Idag firar vi. 2 år som gifta.

Kram/lillafrun

Oerhört gott. Och allt vi kan önska.

Jag sitter här i eftermiddagssolen.

IMG_0996

På den där slitna, mörkt turkosa trästolen. Det vinglar lite, marken är inte plan. Det är den på väldigt få ställen här. Det lutar lite hit och lite dit. Men jag älskar det. Jag är så stormande förtjust i det här stället att jag får nypa mig i armen och en och tre gånger om dagen. Tänk, att vi får ha det här som vårt. Hela sommaren. Jag vandrar längs med lägdan. Går barfota och känner hur gräset kittlar mellan tårna. Tänker att där, där ska min häst stå, och där, där ska jag ha en massa rosenbuskar och pinoer ifrån farmors trädgård. 

Jag drömmer.

Ibland blir jag avbruten. Som när älskade, gullvännerna kommer på besök och det dukas fram god sommarlunch; ljummen potatissallad med varmrökt lax och frästa sparrissjälkar. Vi sörplar rabarbersaft och pratar i kapp.

IMG_1000IMG_1006

Äter jordgubbar med grädde och vaniljbullar. Njuter av sällskapet som efter en stund tyvärr är tvunget att åka iväg. Men vi fick några timmar. I solen, sittandes på dom här stolarna. Dom som vinglar lite och snart inte har någon färg kvar.

IMG_1017IMG_1019

Och vi hade det gott. Oerhört gott.

Och nu sitter jag alltså här. Tack vare att mannen har fixat en sån där 4G-grunka så kan jag blogga var än jag är. Det är kärlek, det där. Att fixa för någon annan, på det där viset som han gör. Och nu är han och återigen snor plats i svärföräldrarnas frys, 15 liter jordgubbar har köpts, idag igen. Det kommer inte gå någon jordgubbsnöd på oss, det är som är säkert. Ja, förresten, så går det ingen nöd på oss över huvudtaget. Just nu, har vi allt vi kan önska.

Och Liten?

Han sover i vagnen. Barbent och med sitt livs första gräs mellan tårna.

IMG_1026

Kram/lillafrun

Sommardagar.

Dessa sommardagar, alltså.

Igår var det fredag och vi njöt i solen, i timtals. Bara jag, S och M. Låg på gräset och spretade med tårna och konstaterade att det var en himla tur att sommaren bestämde sig för att komma till oss. Bättre sent än aldrig, liksom. En stund där på eftermiddagen fick vi finfrämmande också. Och sen avslutade vi dagen i Mäjadalen, såhär

IMG_0611

Med nära och kära.  Bland spetsgardiner, trehjulingar och sommarpartymusik, där njöt vi.Med makalöst god mat som åts ute i sommarkvällen.

IMG_0617IMG_0618 IMG_0620

IMG_0631

IMG_0630

IMG_0624

IMG_0639_wmIMG_0640_wm

Mot natten inlindade i filtar och såna där varma värmare runtomkting oss. En sommardag och en sommarkväll, i världsklass.

Och idag är det en ny sommardag. På förmiddagen sprang jag och Storan den där grusgropssvängen. Svängen som slutade på en mil. Det gick som hejsan. Likaså dom där tabtablocken för axlar, mage, rygg efteråt. Och nu är vi ute vid havet.IMG_0670 I sommarstugan.IMG_0669

Stora klanen; systrar, syskonbarn och ja, hela gänget. Förutom en syrra med familj, men dom godingarna hoppas vi få se inom kort! IMG_0668Mannen rensar jordgubbar på livet, samtidigt som det dricks kaffe och knapras skurna pepparkakor och solen värmer oss.

IMG_0678 IMG_0679

Jag har precis varit ute och vandrat efter grusvägen. Barfota, med sommarfötter. Såna där skitiga som inte går att få rena förrän månaden heter typ september och man har slutat gå barfota. Liten var med mig, såklart. Han ligger nu i vagnen, i sin shortsdress och mår som han förtjänar; som en prins. Och så småningom ska vi dra oss ännu längre ut mot havet. Pappa-morfar giggar ikväll. Dans på bryggan väntar och det är något jag absolut inte missar om jag absolut inte måste. Dels var det där, i Berghamn som det heter, lååångt ute vid havet på en klippa, som min älskade M friade till mig för 4 år sedan. Och just idag, denna lördag, är det vår giftaslördag. Inte bröllopsdag. Men rätt lördag. Hjärtat gör  hoppsaskutt  när jag tänker på oss och att vi har det så bra tillsammans. Detta Vi, som är det bästa jag har.

Sommardagar. Nu sparar jag. I asken. I hjärtat.

Kram/lillafrun

G-VMBJT57ZE4