av Emmeli | jan 14, 2016 | Lilla familjen, Pyret i magen
…Det känns otroligt välsignat, roligt, spännande och bara så himla, himla fint och mysigt. Den där fredagsmorgonen i höstas, när jag satt i mannens famn på lilltoagolvet, hjärtat bultade extrahårt på oss båda och det där digitala gravtestet tänkte och tänkte. Plötsligt stod det GRAVID och kära nån vilken lycka. Den fredagen kommer jag alltid minnas. Sån ynnest att få vara med om detta, igen!
Och Jag mår så oförskämt bra. Just nu, i alla fall. Glad för varje dag som är så.
Till en början var jag, här hemma, jädrigt lättirriterad. Låt oss säga, lätt flyförbannad… sådär så att M skrattade rakt ut åt mig och jag med, åt mig själv, till slut. Inte arg hela tiden, såklart. Men liksom, inte sååå långsam på att explodera. Då har ni kanske förstått vid det här laget att jag aldrig är någon med långt mellan känslorna…. Och nu var det alltså ännu lite mer kryddat!
Och till skillnad mot Preggotet nummer 1, då jag bara sommarjobbade på det där lilla cafét nere vid ån, åt, tränade och sooooov… så har jag denna gång inte kunnat vara lika trött. Det har liksom inte gått, då jag ju nu haft en Miniman att ta hand om också. Fastän jag kanske varit trött, så har jag inte bara kunnat gå och lägga mig när jag kommer hem från jobbet eller så. Det var ett par månader i höstas som var riktigt tuffa, då var M borta jättemycket, jag roddade allt här hemma och på det var jag då Nypreggo.. och alla vet att man ju inte är världspigg då. Men det gick ju det också, jag var lite fransig i kanten där ett tag som ni ju vet. Men jag ville liksom inte säga allt rakt ut då, som ni säkert förstår.
Småilla har jag mått också. I en liten drös veckor. Från morgon till kväll. Det har varit en gåta varje dag, att komma på något jag kunnat tänka mig att äta. Ja, om jag nu inte skulle ordnat mig en kost som endast innefattade surdegsknäcke med skivbar leverpastej samt iiiskall apelsinjuice. Åhåå så gott!! Men nä, såhär mycket småkyvensilla som jag mått denna gång, det kommer jag inte ihåg att jag gjorde med S, bara yttepytte med han, och då bara när jag jobbade i köket på sommarjobbet och stod i mat-os. Så man kan väl säga att trötthet och illamånende har bytt plats denna gång. Mer illamående, mindre trött Preggotet nummer 2. Fast ändå förbenat trött, när jag väl fått, som om kvällarna när Sisse lagt sig…. då har någon annan också somnat, ofta före honom, där i Storsängen.
Men nu är den där första tröttiden över och jag känner mig sådär pepp och pigg ( piggare i alla fall!), precis som med Liten i magen. Jag bara hoppas att det får hålla i sig så, ett bra tag. Något jag är rädd för är den där Foglossningen från Avgrunden, som jag ju hade under ett par månader med Liten. Det var det enda som var något jobbigt med den preggoteten, jag mådde bara så himla bra hela tiden. Nu försöker jag tänka smart och till exempel nu inte hoppa utfallshopp under träningspassen, har redan en kudde mellan knäna när jag sover (himmmelskt) och tänker liksom att jag kanske kan försöka mota den där avgrundsvärken på så vis, med små knep. Om det nu gör någon skillnad, det vet jag inte.
Nu mår jag ju bra på alla sätt och är tacksam för det, kommer det något oroligt och knackar på dörren, då tar jag hand om det då!
Putar jag som bara den så har jag ju nu en mage också. Men jag tror att, som med Liten i magen, min mage hålls tillbaka av mina (inteinteinte för att skryta!!!) magmuskler. Så jag vet att en vacker dag, så ger dom med sig och vips har jag en mage. Längtar!
Så nu kör vi, liksom! Liten ska bli Storebror och jag och mannen; Mamma och Pappa till ännu en stjärna. Igår pussade Liten på min mage och sa Sena! (tjena!) och mitt hjärta svämmade över.
En Mini i magen, alltså.
-Svindlande!
Lillafrun
av Emmeli | jan 13, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Träning
Hujedamig vad det har blåst idag.
Och som sagt har graderna börjat krypa neråt och det har sannerligen varit helt och hållet skitkallt ute. Men vi trotsade det, i alla fall. Pojkarna gick ut först, medan jag fick lyxig stund här inne. Jag tränade ett svettigt och svidigt pass, innan jag också klädde på mig och gick ut.
Och när vi kom ut hade vi en så rolig stund, ja tycker jag och mannen i alla fall. Liten var ytterst skeptisk. Vi lånade helt sonika Farfars skoter och drog en sväng på vår egen mark. Partyparty! Jag blir som en galning när jag kör själv, och jättefeg när jag inte själv har kontrollen. Liten var i Farfars famn och hade inga planer alls på att provåka. Jag, jag började på en gång att drömma om Lilla familjen i fjällen. Jag har alltid varit med min familj till fjälls om vintrarna. Och mannen har varit med oss han också. Varje gång, sådär kring påsk, när man kan slänga sig i pappsens grävda grop och lapa sol, sticka iväg och åka skidor ute på vackra, tysta fjället och sedan bli matad med den största matsäcken man kan tänka sig. Nu skulle jag sååå vilja uppleva samma med min egna lilla familj, men tänker att det ju inte skulle skada med en skoter och pulka att pula ner ungar och sånt i… nåväl. Bara drömmar än så länge. Kanske får mina kids gå samma väg som sin morsa; skida upp på fjället varje dag, med packning på rygg och släp i liten pulka precis som övriga i familjen. Alla hjälper till. Något som säkert varit en del i min tjurighet idag och absolut inget jag tagit skada utav, snarare tvärtom! Målet var ju att till slut få dra pappas storpulka, och det fick jag också nån gång. Coolt.
Vart var jag?
Svinkallt var det ute, men löjligt roligt att åka och köra lite brum brum som Sisse sa. Liten sov sin vanliga lur i vagnen efter lunch, och då vandrade jag och mannen promenad under tiden. På sina ställen hade det drivit igen alldeles och det var tungt, tungt att dra vagnen. Så mysigt att komma hem igen och krypa upp på kökssoffan, kura in sig i filten och sörpla den nykokta fruktsoppan jag kokat på min-Mormor-vis.
Så lite sånt kan man göra en snålblåsig Januarionsdag; träna, åka skoter, drömma om fjäll, sörpla varm fruktsoppa och vandra i djupsnö som om vi vore Barna i frostmofjällen. Och krama på en Liten tills han är alldeles less på sin morsa. Så himla lyxig dag!
Nu ska jag natta en Liten! God kväll!
Lillafrun
av Emmeli | jan 13, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården, Sovrummet
Just så. Det är precis det vi gör idag; mellanlandar lite.
Ohyggligt skönt. Det kom ju tusan som en chock, både för knopp och knopp, det här med vardagståg och allt vad det innebär. Så börjar vi dessutom med en vecka som är en typisk sån vi kallar för småcrazy men som vi vet bara dyker upp ibland. Nu valde mannen att komma hem och vara hemma idag, fastän det innebar mil i bil han hade kunnat slippa. Men han är ju sån, det där M.
Så idag har vi lugnare tempo. Och som vi njuter. Fast vi ställde väckarklockan på tidigt så att inte den lilla rutin vi (tänker mest på Liten) kommit in i, suddas ut på en gång. Men vi har legat i storsängen och läst favoritböckerna och kramats och lurat lite på vad vi ska hitta på idag. 
Där ute börjar graderna krypa neråt igen, efter ett par dagar av alldeles perfa vinterkyla. Vi tussar runt i ullställ, äter god frukost och har ledig-onsdag. 
Att mellanlanda lite, vilket himla bra påfund!
Lillafrun
av Emmeli | jan 11, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen
Lilla bagarkockmyssen hänger på kroken och viskar om en så himla fin helg.
Åh.
Jag har gruvat mig i dagar för denna måndag.
Kombinationen Första riktigt tiiidiga morgonen på typ en liten evighet, Rikligt med snö, Mannen är borta, Liten kommer vara en svårväckt björn- Ja och så lite mer snö på det….. den kombinationen, kändes bara lite halvbra, helt enkelt. Men igår förberedde vi så gott vi kunde, bilen packades med vagn och allt redan igårkväll. Mannen skottade det sista han gjorde innan han la sig på kudden och det första han gjorde i morse (04.30. Det är Kärlek) innan han åkte iväg på ett utav veckans långuppdrag.
Och jag klev upp svintidigt och gjorde mig själv klar innan jag gick in på operation Väcka Liten. Han gäspade och vände sig om, gång på gång. Men, så lyckades jag locka honom med alla traktorer som cirkulerade kring Gården och plogade för fullt. Och Jordgubbs- och mangosmooothie och varm tekaka.
På med vintermundering och in i bilen och väg. Första lättnadssucken drog jag när vi inte körde fast, utan faktiskt tog oss ut på storvägen. Och väl på Förskolan så visste jag att jag var i hamn. Liten hade inte ens tid att krama mamma hejdå utan drog på sig sina snygga mockasiner och började leka.
Första Riktiga Arbetsdagen? Ptja, den har gått fint alltså. Men vojne vad trött jag var innan dagen var över och jag åkte hemåt och hämtade hem min lilla snögubbe. Han som då först inte skulle hem, han var ju mitt uppe i nån världsrolig lek. Sen visade han morsan det coola skötbordet med knappar att trycka på för att åka upp och ner. Sen kunde vi gå hem.
Väl hemma är det en ängel som skottat vår gård, och ingen blev gladare än Morsan och Sisse. Vi gick in och åt mellis och ritade lite. Och kastade av mig frökenkläderna, drog på mig dubbla långkallingar och snörade ihop håret i en knut. Sen klädde vi på oss igen. Liten hoppade i vagnen och jag styrde oss runt med mina apostlahästar. Otroligt jobbigt på sina ställen, men så himla skönt med motion och friskluft efter en dag inomhus. Dessutom tycker jag alltid att det är lite smygcharmigt att vara ute i busväder, Liten myste i vagnen och gosade med trasan- dessutom är det extra skönt att komma in igen när man varit ute i lite fräsigare väder. Och snöyran som är nu, den är faktiskt väldigt fräsig!
Nu väntar kväll. Och det med lättnad. Liten ska få sig ett bad. Han har en ljuuuv doft av messmör och härliga kluttar med trolldeg i håret. Allt talar för en strålande måndag på bästaste Förskolan!
Lillafrun
av Emmeli | jan 10, 2016 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Recept, Tips på träningspass, Träning
Idag är vi alla hemma. Bästa som finns.
Efter god frukost med dom där tekakorna bakta från igår och med massa nytt och gott pålägg som mannen shoppat med sig från storaffären igår efter jobbet. Efter det där, så passade jag på att jobba ett par timmar. Planering är A och O, jag älskar att känna mig förberedd inför jobbet. Det blir liksom allra roligast då!
Sen visade jag Sisse mammas och pappas stora boll. Den hade vi glömt att vi hade, alla tre. Lite ny luft fick den och sen var den oooerhört rolig att karusella med.
Vi klev upp tidigt i morse för att någotsånär försöka preppa för morgondagen och tidig, tidig morgon. Vi tänkte mest på den lille i familjen, som så gäärna sover länge om morgonen. Sisse var därför uurtrött snabbt denna dag och somnade på två röda i vagnen. Vi var ute och friskluftade oss. Och när mannen vunnit snöbollskriget mot sin fru och mulat henne så glajjorna immade och näsan isade (han ska få igen. när han minst anar det.) då gick vi in. Och körde ett Cirkelpass tillsammans! Tänkte dela med mig av det!
Vintercirkel
Varv 1 , 60 sekunder per övning med 15 sekunder vila emellan övningarna.
Varv 2, 45 sekunder per övning med 15 sekunder vila emellan övningarna.
Varv 3, 30 sekunder per övning med 15 sekunder vila emellan övningarna.
Mellan dina varv, väljer du själv hur lång/kort vila du vill ha.
Övningarna (görs i Cirkel enligt ovan bestämda tider och varv, och nedan bestämd ordning):
Övning 1. Flies i TRX (se bild HÄR)
Övning 2. Knäböjshopp
Övning 3. Lårcurl på boll (se bild HÄR)
Övning 4. Axelpressar
Övning 5. Dips (Använd en stol eller så)
Övning 6. Släpcykling i TRX (se bild HÄR på denna ta-kol-på-rumpan-övning)
Övning 7. Fällkniv med boll (Se bild HÄR)
Övning 8. Burpees
Hejja!
Och så fotades magen, det är mannens fotouppdrag som han tar på största allvar. Och ja, den där magen kanske ni också vill se, tänker jag. Jag är så rädd att det inte bor någon där inne, fast jag vet ju. Men ja, nu förstår ni nog vad jag menar med den där vaaaaansinnigt omtalade klänningsbilden från Nyårsafton… det var klänningen som ramlade fram. För magen är inte mycket för världen ännu. Jag längtar efter ett fladder och en första puff, så mycket att jag kolavippar lite!
Världsgott mellis efter sovning och träning; Jordgubbssmoothie!
Och sen har vi hjälpts åt att laga middag. Det är så himla roligt, för Liten vill verkligen vara med. Och jag låter honom. Söligt blir det, oooh ja. Men det är det värt. Han påtar på, och är så koncentrerad. Med storstövlar och förkläde på!
Resultatet, när vi alla tre hjälpts åt med söndagmiddagen;
En himla god risotto med massa parmesan ovanpå och fräsch sallad till.
Medan pappan hade huvudansvaret över Risotton så snodde Jag och Sisse ihop en Ananaspaj som vi nu ska kila över till Farmor&Farfar med. Det blir en lämplig kvällsutflykt innan vi ska sova och vara redo för morgondagen! (Recept på Ananaspajen har jag länkat till HÄR).
Tips på både Träningspass och Ananaspaj i samma inlägg. Jag gillart!
Ha en fin söndagkväll alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jan 9, 2016 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Matbröd!, Norra Drömgården, Recept
Förmiddagen tog jag och Sisse här inne. Grejade lite och såg på just-nu-favoriten; Alfons Åberg. Och så öppnade vi dörren ibland och stack ut näsan, Litenskakade på huvudet och sa Brrr!! . Gullungen!
Mannen matade fågelstackarna och skottade. Och såg skitnöjd ut, rent ut sagt. Han njuter han också. Har längtat i år efter att ha eget hus och få göra precis som man vill.
Ja, sen åkte den där nöjda mannen iväg på veckans sista uppdrag. Jag och S laddade med lunch och så klädde vi på oss lager, på lager, på lager.
Liten hoppade ner i vagnen och höll på att somna på direkten. Gården badade i sol och gnistrande snö;
Det har varit så otroligt vackert idag.
Dock inte lika skönt som vackert. Men lite småläckert är det ändå, med det här kylan som är. Bara den inte tänker stanna i evigheter, liksom. Dagens promenad var nog veckans kyligaste. S sov gott i vagnen, bara lite röd om nosen. Heja det där dyrköpet (Voksipåsen) som verkligen varit och är värd varendaste öre. Själv gick jag med isiga snortappar ur näsan och med frostiga ögon och tantgrått hår. Fast jag frös inte om kroppen, det var ju bra. Skönt var det ändå att landa på affären och handla lite innan vi tog sista biten hem.
Eftermiddagen har vi ägnat i köket. En dubbelsats tekakor har bakats och en poatis- och purjolökssoppa har puttrat länge på spisen. Till min hjälp har jag haft sötaste Bagaren i stan!
Medan plåt för plåt gräddades så satte vi oss och sörplade varm soppa och åt nygräddade, grova tekakor. mm, Nam Nam! som Sisse säger.
Nu är all disk puts veck, en omgång tvätt är viken och borttrollad och nu är den här Preggomamman ungefär hur trött som helst. Jag och Sisse har inte tänkt göra någonting mer ikväll, mer än att trula i oss kalla vindruvor, göra det senaste och roligaste (”Sisse hoppa, Mamma hoppa” …. hoppa jämfotahopp alltså..) och sitta i soffan och vicka på ullstrumpstårna och vänta in pappan som kommer hem om ett par timmar. Fint så!
En alldeles särskilt fin lördag, alltså.
Hoppas ni haft och har det gott, ni med!
Receptet på tekakorna har ni HÄR!
Lillafrun
Senaste kommentarer