av Emmeli | jan 8, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården
Tar lång sovmorgon. Morgonpysslar. Och diggar musik.
Klär på oss varma kläder, vissa börjar tidigare än dom två andra och väljer favoriter som tillhör hennes favorit.
Det blev aldrig ljust idag, men stjärtlappsåkande och friskluft satt gott i alla fall. Och ser ni! Äppelträdet står kvar och stormen verkar ha dragit sin kos.
…
För idag är det Jullovets sista dag.
Känner stor tacksamhet över att kunna se fram emot ännu en vår som HemmaMamma med mina små. Storebror pyser väl i väg på Förskolan ibland för att leka med småvännerna, men allra mest är han ju hemma.
Imorn tar alltså vardagen vid så mycket den kan och det känns himla fint, det också. Skönt med rutiner och sånt. Vi har njutit allihopa av långa sovmorgnar hela jullovet. Men nu börjar jag till och med känna mig mätt på det och längtar efter att känna oss pigga när vi brukar. Och trötta, likaså. Och för var dag vi tar, älskar jag att tänka att det är ännu ett steg närmare ljusare dagar och vårvinter.
Det har varit ett himla härligt lov också.
Vi tänker tillbaka. På massa julestök, pyssel och mys. Kristyränglar och pepparkaksbak. Den där Tillsammanstiden. Alla familjesammankomster. Sparkåkande efter lillvägen. Långpromenader och springturer längs oplogade älskade gammvägar. Biotittande med popcorn i massor. En dag av äventyr för Liten, på stora badet med sina Gudpäron. Kusinmys. Snölek. Alla ljuuuvliga sovmorgnar. Mörkret som gjort en förlamande trötta och inbjudit till vila. Som att läsa sagor bland vintertäckena mitt i dagen. Och äta långfrukost tills det nästan är lunchdags. Krama Vackerpappa precis när man vill. Och somna alla fyra tillsammans om kvällarna, i en enda jullovstrasslig hög.
Tack Jullovet för den här gången och Välkommen Vardag!
Lillafrun
av Emmeli | jan 6, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vad skönt med Lördag.
Efter frukost tog pojkarna tag i insamlingsstök och städade samtidigt bland allt pyssel. M mumlade något om att det fanns ohyggligt mycket pyssel av olika slag. Och två av oss tittade glatt på varandra och konstaterade att vi var väldigt nöjda över det.
Mamma och Juniflicka har varit på långrunda. Stannat på mitten och pratat långt samtal med älskad. Lillan sov och mamman huttrade lite av att svettig stå stilla.. men blev liksom ändå varm i hjärtat av samtalet.
Över gården är det massor av Rådjursspår. Trots att dom kanske pajar våra äppelträd (vilket jag skulle bli helt skogstokig utav) så tycker jag ändå att det är så mysigt att bo som vi gör. Titta ut genom köksfönstret om morgonen och där står tre nöjda rådjur och äter ur fågelbordet. Livet på landet är det bästa jag kan tänka mig. 
Till eftermiddagsfika stod en favokaka beredd som jag snodde ihop i ett nafs någon timme innan. Den behöver en stund med kalla grader för att bli som godast. Raw choklad- och kokoskaka. Så himla god. Särskilt till en kopp kaffe, tycker jag. Receptet finns HÄR!
Medan Storebror varit iväg med en Bundis i hans liv och ”jobbat”… charmat tanter och ringt i kyrkklockorna och sånt. Så har Skrållan röjt här hemma med sin mamma. Jag älskar att vara tillsammans med båda barnen, men det är också himla mysigt med någon stund då och då. Med bara en utav småttingarna. Som igår när Juni somnat toktidigt och vi hade mamma-Sixten-tid… gjorde varma mackor som vi åt inne i Salen. Sörplade crush och skålade för livet. Små stunder som värmer ett Mammahjärta så.
Nu väntar kvällen här. Trettondagen och allt.
Lördagsbestyr i mitt hjärta.
Ha en god lördagkväll alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jan 5, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Stora Lilla Familjen, Träning
Jo, ni må tro det var drömmiga timmar för en Liten igår.
Livets Första Bio.
Som han längtat (och undrat, vad egentligen bio är?).
Pappan ville inte missa den stunden, så efter att han jobbat klart, vi här hemma röjt och motionerat och gjort oss i ordning. Då drog vi mot staden. Mötte kusiner och Mormoster, köpte popcorn, baconchips och karameller och bänkade oss i salongen. 
Så spännande!
Jag och M var helt beredda på att måsta gå ut efter en liten stund, med tanke på att vi hade en 1,5-åring med oss. 
Men nähä då, hon satt koncentrerad första timmen, åt popcorn, chips och satt armkrok med mamman. Resterande tid… typ 45 minuter till, satt hon och skrattade åt oss, gänget, som gapflabbade. Och så roade hon sig med att mata mamman med ett och ett popcorn. Samt toppa hela alltet med att hälla ut stora bägaren, över mamman.
Ja, det var fest i luften och alla var så glada över stunden. Tjuren Ferdinand, rekommenderas! Var lite orolig att den skulle vara för svår för S, men det gick finfint.
Det där gör vi gärna om, sa vi!
När vi kom hem gick ögonen i kors på oss alla och vi hann mest få i oss middag och bädda in nya sängkläder i tomma Storsängen. Och sen somnade vi visst i en trasslig nattvarm hög, allihopa.
Vaknade i morse. Till Trettondag. Och alla hemma. En stund i alla fall. Så pass att vi hann med sovmorgon och långfrukost. Därefter pussade vi pappan hejdå när han åkte norrut på uppdrag. Min älskade allkonstnär och trygghet i livet.
Jag och barnen har haft fredag. Jag har svårt att tänka att jag tränade tabata igår eftermiddag, för idag låter jag som en jagvetintevad. Dunderförkyld. Vi har roat oss med att leka ute i snön och mysa inne i värmen.
Just nu sitter jag och pustar en stund medan barnen donar med sitt. Golven skurades precis klart och vinterkalla mattor har lagts på. Julen är ännu kvar och jag mår gott mitt i allt det extra ombonande. Kanske slår vi till med pannkakasmiddag jag och mina två stjärnor.. bara inte grädden är sur… Vispad grädde bara måste man ju ha till pannkisar. Det är sen skitgammalt.
Allt gott till er!
Lillafrun
av Emmeli | jan 4, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården
Det är alldeles i början av Januari.
Ganska grått vinterväder. Fortfarande väldigt många mörka timmar varje dygn. En pojke får åka iväg med sina Gudpäron för en dag han med garanti, sparat i sin lilla hjärteask och nu pratar så varmt om. Den dagen var mamman och lilla flickan hemma, bara dom. En fin dag. Mamman tränade, medan lillungen degade med lera vid köksbordet. Vi pysslade vid pysselbänken och någon var alldeles lyrisk, över att få sitta på den där röda, höga pallen. Vi gick långpromenad och Lillan sov, i timtals. Mamman hann fundera. På livet och allt och lite till. Till kvällen kröp vi nybadade ner bland vintervarma täcken för många timmar av sömn.
Det är plötsligt isgata. Både ute och inne i hjärtat. Min treåring vet inte till sig, hur han ska ordna upp. Att hans mamma plötsligt ser så ledsen ut. Mamman vill ej heller berätta rakt ut för honom vad det är, bara att Mamma är ledsen, det är ingen fara. En vuxengrej, bara. Att vara ledsen och känna sig besviken… det tillhör livet. Det med. 
Så fortsätter dagen och mamman försöker hålla ihop. Den mjuka januarisolen lockar oss ut. Storebror drar Lillasyster på räserkälke. Vi leker med kusinerna som är på väg söderut igen, vilken dag som helst.
Idag vaknar vi. Till ännu en ny januaridag. Jag och dom två små, sov-varma, människorna. Dom som är så förbenat glada att se varandra när dom vaknar. Som om dom varit ifrån varandra i tid och evighet. Fastän dom ju lyckobusade det sista dom gjorde innan dom somnade. Sådär så att föräldrarna på ett sätt, gäspande, tänkte men soov nu julebusiga barnen!! fast dom kunde förstås ändå inte låta bli att le åt dom och bara älska stunden.
Dom sitter bredvid varandra och äter frukost. Ägg och tunnbrödmackor, fil och äppeljuice. Nora Jones spisas och ljusen brinner. Någon har precis fått reda på att det är överraskningsdag idag.. där eftermiddagen kommer innehålla något en liten pojke drömt om länge. Han skyndar sig att klä på sig. För att göra sig redo, liksom. Lillan står med filfläckar på plyschkläderna och levererar strumpa efter strumpa till Storebror.
Hon väntar. På att han ska ta hennes hand och dom ska börja dagen tillsammans, i vanlig ordning. Så till sist är Han färdigpåklädd, alldeles lycklig, nöjd och stolt. Och Hon, lyser hon också.
Och Syskonkärleken. Gör mamman, som skådar alltsammans, till en blöt fläck. Ingen har svaret, hur deras liv kommer att se ut i en framtid. Jag ber, från djupet av mitt Mammahjärta, att den förevigt. Förevigt. Ska fortsätta lysa.
Syskonkärleken.
Ta hand om er vänner!
Lillafrun
av Emmeli | jan 2, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Gott Nytt År, alla ni!
Vi firade vår Nyårsafton så alldeles lagom för en storliten småttingfamilj. Under dagen var päron ute och sprang, småttingar lekte i lugnan ro, förrätten som tilldelats oss lagades och ute skottades det snö i massor. Vi klädde oss festfina, tände tomtebloss, traskade lilla vägen hem till Svärisarna där Svägerskan med familj också var. Hade Nyårsaftonskväll, åt gott, njöt synen av treåringar som sprang runt och hade skattjakt och var hur nippriga som helst. Så fiffigt av Faster K! Och dom där två ettåringarna var inte mindre gulliga dom! Så skålade vi in det nya året. 2018. Lillan sov i vagnen, men Minimannen kämpade tappert för att se vad i hela friden som skulle hända där mitt i natten, egentligen. Typ ingenting, konstaterade han lättat. Mer än att himlen var ett enda fyrverkeri och att mamman åter och åter sa vaad peppigt med ett nytt år!! och så pussades hans päron. Massor. För kära hjärtanes, som dom älskar varandra.
Det blev Den Första Januari 2018. Nyårsdagen.
Kolaseg dag. Med ännu en låång sovmorgon för hela familjen, massor av sköna gäspar och långa stunder av bara-vara-tid. Vi såg Pettson & Findus-film allihopa, tittade på vackra granen och en liten, liten sväng var vi ute för friskluft.. i spöregnet. Mannen och jag skrev Våren 2018-lista för våra projekt här hemma och känner hur peppen (helt oförståerligt på ett sätt då det är så förbenat tråkigt… tycker jag) över att måla resterande fönster börjar komma. Måla nya, sätta in nya och förhoppningsvis ha huset fönsterbytt och brädfodrat klart till hösten. Kanske tar vi bara en sida till sommaren, kanske två. Livet får utvisa! Till kvällen somnade jag med barnen, sådär jättejättetidigt. Hur skönt som helst.
Och idag är det visst tisdag. På ett sätt en alldeles vanlig sådan. Mannen har börjat jobba igen och jag hade värsta å-nej-nu-är-lovet-slut-ångest i morse när jag vaknade. Det har varit så himmelens fint jullov.. och den där tiden när vi är alla tillsammans, är ju bara så fantastisk. Men morgonen, med nyvakna småkroppar med friska tickande hjärtan och busiga leenden, kan göra vilken deppmamma som helst glad. Vi tre, fortsätter ju faktiskt Jullovsmyset. Vi har hunnit äta två frukostar, sortera bort pyttebäbisleksaker, sortera och städa upp i lekrummet bland vad som kändes som en miljon leksaker som inte var på sin plats en endaste en. Nu sörplar jag kaffe, Lillasyster napar i soffan så sött och Storebror går runt och prov-bär sin badpåse som är så färdigpackad att det inte är klokt… S ska på äventyr till stora badhuset idag, tillsammans med sina Gudpäron. Ni förstår ju själva, lyckan!
Så. Nu kör vi, va? 2018. Häpp, häpp!
Lillafrun
av Emmeli | dec 28, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
För igår firade vi Tredjedag Jul här hemma på gården!
Prick hur mysigt som helst, tyckte vi. Vi hade donat och grejat i massor innan. Bara jag har mina listor, så går det som hejsan! Vi trollade fram plats, bar in extrabord och gammstolar från Gårdshuset. Strösslade med granris, småpumlor och ljus i dukningen.
Granen stod (och står!) så grön och grann i stugan.
Till kvällen var hemmet och dom där människorna som bor där i, mer än redo för att hälsa familjen välkommen. Någon gjorde allt hon kunde, typ, för att sno åt sig vindruvor och dom där chokladkaramellerna hon visst tjuvsmakat.
Julehem!
Marschaller tändes. 
Det piffades i finkläder. Och kinder rosades.
Plötsligt började älskade människorna strömma in..Liten hälsade mer än entusiastiskt V Ä L K O M M E N!!!
Och så skålades det välkommen. Jag njöt den stunden, där jag stod bredvid mannen och vi hade alla darlingar framför oss. Kändes mig så rik.
Därefter åts kantarell- och västerbottensostpaj. Och skink- och ostpaj. Jag var så omåttligt nöjd över att ha lagat paj i långpanna. Så smidigt! Och älskade Storan hade hjälpt Lillan och gjort en krabbpaj också, så det fanns något för alla tror jag visst. Till det, Tunnbrödgubbens goda tunnbröd och ännu mer västerbottensost. Och sallad till förstås.
Hjortronparfait och varm hjortronsylt sedan. Med dom där minimarängerna jag och barnen pysslade med häromdagen.
När jag var ute en sväng under kvällen kikade jag in i huset och blev alldeles varm i hjärtat. Så glad över våra familjer. Och älskar dom. Precis som dom är.
…
Så joho, det gick visst alldeles utmärkt att uppfinna ännu en juledag i julhelgen. Tredjedag Jul. Fint så det förslog, faktiskt.
Idag, en alldeles underbart skön Jullovsdag. Vi har plockat, diskat och städat. Barnen att drällt runt, lekt med varandra och sett film. Vi har myst, promenerat i snöyra på oplogade vägar med sovande små och bara-vara-varit. Så omåttligt skönt alltihop.
Hoppas att ni har det gott, alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer