Att ha haft onsdag.

02032016-IMG_0399 På mitt nattduksbord idag.

Efter långpromenad med sovande Liten i vagnen. Och handling på hemväg. Och ett sista ryck där jag satte en deg. Det gick i ett rasande tempo… trots att jag inte hade någon hjälpreda….

Då,  slängde jag mig raklång på storsängen och sörplade iskall juice och läste bok och klappade mage. Det var en skön stund.

Tittade jag rakt fram såg det ut såhär;02032016-IMG_0401

Tydligt tecken på att Liten sov; brumbrum stod ensam och alldeles stilla.

Och i eftermiddag har här bakats småfrallor, såna som Mamma brukar baka. 
02032016-IMG_0405

Liten vaknade nånstans efter tre timmar, typ  i mitten av min utbakning. Och jag höll tusan aldrig på att bli klar, alltså. Sprang som en vante genom huset, kors och tvärs. Allt för att serva en liten sjukling som kände sig milt sagt ynklig.
02032016-IMG_0404
Till slut var hela hopen frallor klara och vi provsmakade till mellis. Gott!

Onsdag alltså. En dag av ompysslande av Liten sjukling, en drös tvättar tvättade och hängda. En grådassig långpromenad och en herrans massa småfrallor på toppen. Nu tar vi kväll. Jag sörplar en vansinnigt god kaffekopp efter att ha stökat undan middag och dessutom lyckats (med bara liite våld) få plats med allt bröd i frysarna. Kaffekoppen? Den är från morgonen, nu rejsigt uppvärmd till en fesig temp. Man får inte va´ knusslig!

Nu pustar vi ut och hoppas på en lite friskare dag för lillvännen imorn.

Tack för alla krya på, fina ni. <3

Lillafrun

Att sucka lite…

02032016-IMG_0382 02032016-IMG_0384 02032016-IMG_0386 02032016-IMG_0389Så, vad har vi där då?

-Två frukostätare, en onsdagmorgon i början på mars. Eller, den ene av dom två agerade ju i stunden fotograf, men ni hajjar. Det knarkades kaffekopp efter kaffekopp och den andra sörplade kall jordgubbssmoothie för att kyla lillkroppen.

Suck alltså.

Efter långa arbetsdagen igår åkte jag hem till mamma och pappa där goda, goda firandet av Storasyster M skulle äga rum. Mötte en urgullig Minimänniska gjorde jag också, han som är så himla hemma där hos sin morsas päron. Han hade alltså blivit hämtad på Föris av Offa, Mor-or, Foffa och Pia (Morfar, Mormor, Torehunden och Moster M).

Vi åt god middag, förrätt och varmrätt i mammaklass. En klass för sig. Så går Moster M och kramar på Sisse och känner att han plötsligt fått feber. Och den steg, fort. På en liten stund var ungen helt galet rödblommig och ville bara-

-”Sisse åka hem. Mamma åka hem. Mamma åka brumbrum. Sisse shova, mamma shova…. ”.. så vi lämnade kalasgänget innan tårtan och kaffesörplande i fina småkoppar. Och det var väl en sak, att missa mammas goda tårta. Men fy fararao vad min lillvän varit pjal i natt. Inte kul.

På år och dar har jag och M inte varit sjuka (så tacksamt!!). Och Litens första ett och halvt år var väldigt förskonat det också. Men så i höstas så var vi förstås beredda, när vi liksom gav oss in i bacilluskvärlden. Vi klarade oss tack och lov vansinnigt bra där i höstas, med tanke på första terminen för mig som Fröken i Skolan och som första termin för Liten på Förskolan. Någon liten febertopp för Liten, där precis i början. Och så Äckelsjukan innan jul. Men nu efter jul verkar vi ju pricka in det ena och det andra… Jag var tvärförkyld efter jul, Liten åkte på Äckelsjukan förra veckan, jag och M blev småfebriga i lördags. Det sista gick visserligen över lika fort som det kom. Och det verkar Sisse sväng göra nu också. Tvärfebrig i natt och nu full fart. Fördelen med barn och feber; fort hög och fort borta. Men nu kan det få vara nog tycker den här mamman!

Hade såklart önskat att M varit hemma i natt och vi hade kunnat finula ihop… istället för att jag själv skulle ligga och läsa om feberkramper och sånt. Men jag lyckades behålla lugnet och lillvännen sov tätt, tätt intill sin mamma. Hon som låg vaken och tittade på småflåsande vacker febertopp.

Så, onsdag!

Positiva tankar! -Vi har klarat natten, Sisse mår bättre och jag hoppas att han ska få fortsätta så, lillvännen. Jordgubbssmoothien var himla god och vi ska ha onsdag nu, för hela slanten. Vädret ute är raggsocksgrått och inte alls så peppigt. Så vi myser här inne, tvättar och plockar och pratar med pappan i telefonen. Sämre hade vi kunnat ha det, sannerligen.

På återseende!

Lillafrun

En helt fantastisk dag!

28022016-IMG_0283Igår var det verkligen en helt fantastisk dag.

– Det känns så tydligt nu, att det snart är härliga månaden mars. Litens månad. <3 Solen värmer mer och mer. Det droppar från taken, fågelkvitter börjar höras igen. Och igår var det precis en sån dag, när Vårvintern här i Norr, var som allra, allra bäst.

Efter morgonbestyr här inne. Som lite tvättfix och påtande i köket tillsammans med liten hjälpreda, då gick pojkarna ut. Åkte Bop! (bob/snowracer) medan jag tränade ett lagomjobbigt träningspass och sedan ordnade med god bricka att bära ut till vårt härliga hak.

28022016-IMG_0316

Solsidan!28022016-IMG_0315

Där tillbringade vi tiiimmar.

28022016-IMG_0285

Åt grillade mackor och provsmakade kalaskakorna som gräddats under morgonen. Sörplade kaffe och äppeljuice och bara hade det så himla, himla härligt.

28022016-IMG_0331

28022016-IMG_0345 28022016-IMG_0332 28022016-IMG_029628022016-IMG_0292 När Liten sov i vagnen så bäddade jag och mannen en skön bädd i snön till oss också. Och där somnade jag.

28022016-IMG_0351Obeskrivligt skönt.

Och dom där timmarna, tillsammans med dom finaste pojkarna jag vet, sparar jag i hjärteasken. <3

Lillafrun

Att öppna dörren.

28022016-IMG_0215

 

Där;

En Miniman som öppnar dörren, mot en ny dag.

Söndag. Jag vaknade en bra stund före tuppen, umgicks med sprattligt Pyre. Innan pojkarna till slut vaknade och vi nu är vakna alla tre. Solen skiner även denna morgon. Hela familjen är hemma. Och vi har mysigheter på agendan för dagen.

Kan inte önska mig något mer. <3 

Och! Liten säger nu plötsligt Ajjavo mamma och Ajjavo pappa!. Hjärtat sprängs liksom. We love youuu, Sisse!!

Ha en fin söndag alla ni!

Lillafrun

Bland lycka och sorg.

27022016-IMG_0153
Älskade Liten. Livet självt. <3 

Idag har jag haft en dag med så blandade känslor.

Å ena sidan så tacksam och lycklig. Över min lilla Familj. Mitt lilla gäng. Jag och finaste pojkarna jag vet. Och så Pyret i Magen som sprattlar och hickar och har sig och är så efterlängtad att vi får dåndimpen. Lycklig över hur bra vi har det här på vår Drömgård. Gården som fortfarande är som ännu en saga som blivit sann.
Å andra sidan har jag gråtit hav av tårar och haft så ont, så ont i hjärtat. Känt frustration för att jag inte är någon Superhjälte eller Gud som  kan rädda en människa ur något som gör människan så ont och illa. Hur mycket jag än försökt och försöker, så kan inte jag göra mer. Men det är nesligt, som Pettson-hönorna säger. Att jag inte bara kan knäppa med fingarna, skapa älskat liv och lycka även hos denne.

 Som ni förstår är det här något jag inte vill skriva mer ingående om, men något jag ändå vill ska få låtas komma ut i känsliga ord här i min dagbok. Livet alltså, inte alltid helt lätt att förstå.

Nåväl. Bland lycka och sorg hade vi innemorgon här hemma denna lördag. Svassade runt i pyjamas, sörplade jordgubbssmoothie och lekte på Litens rum. 27022016-IMG_0144 27022016-IMG_0150 27022016-IMG_017427022016-IMG_0182Sen gick vi ut på långpromenad.

Både jag mannen kände oss väldigt trötta i kropparna. Dels träningsvärk från gårdagen men också lite smygkrypande febervärk, typ. Liten somnade i vagnen, trots förmiddagstid och verkade även han lite loj. Jag och M lunchade tillsammans medan lillvännen sov vidare ute på bron, i den snöby som då drog över oss.

27022016-IMG_0191Så det har varit lugn hemmalördag idag.

Skönt att, efter helger av glammiga bortaäventyr, få en hemmahelg. Jag har skrotat runt i mitt rosa, alldeles för randiga underställ som jag älskar. Tvättat. Vilat på storsängen och pratat med efterlängtad Syster som varit i Thailand på äventyr men som nu kommit hem till Huvudstaden, och snart även hit, hemhem. Älskar att det vankas sportlov och familjehäng i massor inom kort.

Och solen kom tillbaka i eftermiddags också!

27022016-IMG_0196

Och här har rullats en herrans massa chokladbollar och tänkts på Litens ena kusse som är helt galen i dessa. På Litens 2-årskalas tänker jag att även lillvännen ska få bli varse om att hans morsas chokladbollar faktiskt är himla goda.

27022016-IMG_0211

Jag väckte Liten efter tre-fyra timmars sömn och serverade honom för en stund sedan hemmahamburgare till någon slags senlunch/tidigmiddag. Nam nam! tyckte han och verkar ha sovit ruset av sig. Skönt. Jag känner mig faktiskt också piggare efter en dag i lugnt tempo.

27022016-IMG_0203

Nu ska jag och Sisse strax försöka kamma till frisyrerna lite och sedan traska lilla vägen till Farmor&Farfar. Dom pysslar om oss ikväll med middag och det är vi så tacksamma för.

Ha en skön lördagkväll alla ni!

Lillafrun

Att ha haft torsdagsbestyr.

25022016-IMG_0062Idag när jag kom hem från jobbet, promenerade jag till Förskolan och hämtade hem min lillvän som varit på Föris för första gången den här veckan. Han ville inte hem, om jag säger så. Leka med kompisarna var ju himla, himla roligt. Men det var rätt mysigt att följa med Mamma också, kom han på. Sitta i vagnen och somna medan snön föll från himlen. Jag rullade in på gården efter en drös kilometrar. Idag var det betydligt tyngre att gå, än igår.

Jag passade på och la mig på Storsängen en stund medan Liten sov vidare i vagnen. Hade tänkt städa under tiden men iddes verkligen inte.

Mysig hjälp fick jag sedan istället.25022016-IMG_0081

Här har sorterats i tidningarhögar. 25022016-IMG_0084Och ritats täckning och skrivits brev, för att skicka till någon vi tänker på, massor, massor.

25022016-IMG_0090Och så slog vi till med pannkaksmiddag efter det.25022016-IMG_0094Grahamspannkisar, gott!

Och nu är det kväll och vi har haft det så vansinnigt trevligt jag om min Miniman. 25022016-IMG_0095Det är så häftigt, det här Minimänniskolivet.

Vi pratar och skrattar, tillsammans. Så har vi städat huset och dansat till Zwampen (Litens absoluta favvolåt!) och ska nu dyka ner under täcket och läsa Alfons och göra kväll. Det är inte alls ovanligt att Morsan somnar före Liten…jag somnar på minuten, liksom. Som tur är så rymmer han inte utan ligger och klappar på sin mamma och trycker sin trasa mot min kind och tycker att mamma ska få ha Oppa Ossa (napp och trasa). Hans dyrbaraste ting, liksom. Det är kärlek, det.

Imorn är det fredag. <3

Natti!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4