av Emmeli | feb 25, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Pyret i magen, Träning
Vilken himla härlig dag det var igår!
Frukost i solbadande kök. Takdropp och fågelkvitter och en värmande sol där ute. Ja, det kan inte bli mycket annat än himla härligt en sån dag.
Jag och Liten var ute under förmiddagen. Det var längesedan han var vaken under en vagnspromenad, men igår tog vi en sån långrunda. Morsan fick motion i massor och Liten var överlycklig så fort han såg en lastbil eller traktor och så babblade vi på konstant. Liten gillar att babbla, lika mycket som sin mamma. På vägen hem handlade vi och när vi gick genom byn mötte vi en efterlängtad i Rymdskepp- pappa h-mma! (pappa hemma!).
Efter lek och lunch inne bäddades Liten ner i vagnen, slumrade direkt och jag och M satte oss på var sitt fårskinn i solen. Med en kaffekopp i handen. Precis som det låter.. fantastiskt.
Sen drog den skäggige iväg ut i skogen och jobbade och jag gick in och satte en stor bulldeg. Dom två som är fullt medvetna om hur otroligt stereotypiska dom kan vara, fast trivs med det… det är vi, det!
När Liten vaknade bakade vi bullar till hans 2-årskalas tillsammans.
”Uurtråkigt med jäsning, mamma….jag vilar en stund”
.. till slut kunde vi börja baka. Och det bakades som i en bullfabrik.
När mörkret började falla kom M hem, trött i kroppen och helt lyrisk efter att ha varit ute i sin alldeles egna skog och huggit ved. Ja, den är ju såklart lika mycket min den där skogen, men.. äh, nä det där är M´s dröm som jag är så glad att han fått uppfylla. 
Älskar att se den där mannen lycklig!
Jag och Sisse var inte färdiga på långa vägar… men till slut så, låg där närmare 100 snurrbullar med chokladfyllning gräddade och klara. Och då tog vi kväll. Åt Karl-Alfred-mat (panerad torsk och spenatstuvning!). Lekte kurragömma så liten tjöt av skratt och så tränade jag ett överkroppspass medan pojkarna var över till Farmor&Farfar med några nygräddade bullar.
En bulle i ugnen genom gammal knappt spegelbar spegel. Pyret i Magen i randig klädsel. Älskade Bäbis. <3
Så låtsades vi sedan att vi minsann hade världens största badrum och klämde in oss alla tre för att duscha och bada balja, samtidigt. Finns det hjärterum… väldigt mycket så. Sen skulle jag och M absoluuuut inte somna när Liten nattades… vilket vi såklart gjorde i alla fall.
Fast vi vaknade i ganska-god tid och klev upp och nattafikade; provsmakade bulle och sörplade kall mjölk innan vi kröp ner bredvid vackerungen igen.
En sån där dag, är mer än guld värd.
Lillafrun
av Emmeli | feb 24, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Sovrummet
Nånstans där bland alla täcken och kuddar ligger en sovande Liten.
Jag vaknade före min lilla skatt och låg och bara tittade på honom. Han är den vackraste Minimänniska jag vet. Med sötaste tårna, lenaste kinderna och det varmaste hjärtat. 
Denna beundran över sin unge, alltså. Något helt magiskt. En beundran som bara bara växer. Från Störst av Allt, till ännu större. Och så vidare..
Pappan känner precis likadant.
Nu skiner solen in i huset och vi är vakna båda två. Liten har ringt sin pappa och snicksnackat.
”Heeij! Pappa koka ääi! (hej! pappa koka ägg!)”
Ja, det tyckte han att pappan skulle komma hem och göra. Mamman föreslog att hon skulle koka samma gröt som igår, då jag ju tyckte den var übergod (russingröt. havregrynsgröt som kokats med russin. och så äppelmos till)… fast då fick jag till svar; ”nej mamma, de var ju blä!”
Jo, jo.
Sisse och papps pratar i högtalartelefonen. Schysst, så får mamman också vara med på ett hörn…
Pappan är på väg hem så om ett par timmar eller så, så börjar tillsammans-onsdag. Bästa. Tills dess fortsätter vi mysigt Mamma-och-Liten-mys här; kokar ägg och slevar jordgubbar i filen, väcker oss i den takt vi känner för och bara har det lugnt och skönt.
Åh. Jag är så himla tacksam över all tid tillsammans med Liten. Pappan jobbar en del uppdrag långt hemifrån, med en natt eller två borta. Men kompenserar alltid med mycket hemmatid också. Älskade liv!
Nu ringer äggklockan.
Mamma, ääi kjlar! ropar lillvän.
God morgon, onsdag! säger vi här hemifrån Drömgården.
Lillafrun
-och Liten.
av Emmeli | feb 23, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Hej på er i havet av köksbilder denna tisdag!
Jag är så himla lycklig över vårt gammkök med mormormönstrigt golv och sköna kökssoffan och just nu, mest av allt, det ljuvliga ljuset som köket bara badar i.
Vad vi har för oss i veckan?
Ptjaa… Igår var pojkarna hemma och kurerade, tvättade, tvättade lite till, vädrade, myste framför film och sånt. Jag jobbade och var uppenbarligen mycket, mycket slut när jag kom hem. 18.15 checkade jag ut (!?). Helt galet. Flyttade mig från kökssoffan till stora, renbäddade sängen när Liten skulle göra natt, och så sov jag runt liksom. Det var inga problem att kliva upp kring 06 i morse, om jag säger så.
Jag åkte i väg i morse och undervisade ett par timmar, för att sen checka ut från jobbet och åka hemåt för att ta vid Sjukstugestafettpinnen. Väldigt passande med Sjukstugedag idag då mina elever, som jag skulle haft efter morgontimmarna, hade skiddag. Jag hade liksom redan tänkt kompa ut den här dagen. Hurra för sånt klaffande säger den här Musikfröken!
Innan mannen drog iväg på uppdrag hann vi träna ett tabata-pass tillsammans. Roligt och trevligt med sällskap. Och jobbigt. Sen vinkade vi pappan hejdå och gick ut för att åka Snowracer. Sisse är liksom inte sjuk längre, så att det behövs baddas panna på ynklig minimänniska. Men det har ännu inte riktigt gått 48 timmar sedan Herr Äckelsjuka började (och slutade? Det blev liksom inget mer än i söndags..) härja. Så, det är klart vi är hemma. Idag har vi alltså kunnat vara ute tillsammans och njutit av finvädret. Nästan som en smygstart av Sportlovet som är inom ganska-kort. Vi åkte Snowracer tillsammans utför lillbacken och både stora Morsan och lilla Liten tyckte det var fasligt roligt.
Nu sover Liten ute i vagnen. Jag sitter och pustar ut och har skön stund efter att ha varit ute och dragit honom på långrunda, samt ställt huset till rätta igen; städat lite till, matat på ännu mer i tvättstugan och så. Så nu doftar det Ajax och tvättmedel i en salig blandning. Åh så fräscht det känns!
Jag och mannen har inte ropat hej ännu, men det vore ju för himla härligt att slippa…
Nu ska jag slå i kull mig på sängen en stund, njuta av Pyret-sparkar och läsa Mama innan Minimannen vaknar!
Hoppas att ni har det fint, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | feb 21, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret i magen
Så åkte vi iväg.
Tog snowracern till Farmor&Farfar och vinkade sedan där av en unge som slog sig för knäna och gapskrattade som en farbror när vi sa att mamma och pappa skulle gå…
Jag och mannen rullade söderut och stannade i en mysig stad, ypperlig för vårt Hjärtedygn. Och så himla, himla fint vi har haft det. Igår åt vi lunch på mysigt eko-ställe, strosade hand-i-hand på stan, minishoppade första klädplagget till Pyret i Magen, stannade på mysigt fik och sörplade mera kaffe. Och bara det där fina i att sitta och prata länge, länge och bara ha ögonen för varandra. Så gjorde vi igår något vi toksällan gör (ännu mer megasällan nu när vi har en nyfiken-på-allt-vi-äter-minimänniska här hemma); gick till Hemmakväll och köpte smågodis i botten av en jättestor burk med rosa lock och checkade sedan in på fint Hotell på högsta våningen. 
På kvällen gick vi på date.
Tillpiffade åt vi på Världens Bästa Restaurang. Jag har aldrig ätit såå gott (i hjärtat finns det inget som slår mormor-palt, men ni hajjar).
Oxfilé, potatiskaka och en himmmelsk bearnaisesås. Maj gadd. Mätta lommade vi sedan tillbaka till vårt rum.
Läste mama, åt godis och hade mysigaste kvällen jag kunnat tänka mig. Jad skulle ljuga om jag inte sa att jag stundvis hade graaaav Sisselängtan och bara ville åka hem till honom. Fast innan jag hunnit reagera så hade jag somnat i famnen på min M.
Med M´s hjärtslag mot örat kände jag sån enorm tacksamhet, lycka och sån känsla av att vara så himla rädd om någon. Han är ju mitt Alltochlitetill, den där mannen.
Plötsligt var det Hotellfrukostdags,
Mage i hiss.
Jordgubbsmarmeladshjärta på mackan och så.
Och så lite present- och påskpysselshopping, blom- och mathandling, sen ilade vi hem. Mot efterlängtad unge!
Den där människan, alltså. Vackraste jag vet.
Den här helgen, -Finaste av Världar;
-Att få en dag av Alla-tre-tid, då vi var på Rudolf-äventyr och badade och sportade småbarnsliv deluxe. Och så ett dygn av Han-och-Jag-tid, för första gången sedan vi blev föräldrar. Och så till sist få komma hem, till vårt älskade Norra Drömgården och ha söndag tillsammans.
Jag och mannen kilade direkt för att träffa Liten. Han berättade vad han lekt med under senaste dygnet och så svarade han Neeij på frågan Har du saknat mamma och pappa något då? . Fint så. Det är gott i hjärtat med en trygg unge.
Vi bäddade ner Liten i vagnen och han somnade i princip innan vi var hemma på gården igen… och det är inte många metrar att gå. Jag och mannen gick in och packade upp, åt lunch i godan ro och jag beskådade lilla, lilla bebbeoverallen till Pyret i Magen.
..och så passade jag på att baka lite inför en älskads Tvåårsdag och gå promenad.
Bästa, bästa, bästa helgen.
Slutligen alla hemma igen.
Som ni vet så är ju mannen sällan ledig en hel helg, men nu har han varit det två helger i rad och vi har sannerligen maxat dessa två. Så varm i hjärtat. <3
.. och det kattpissiga? Jo, han som vi nu för andra gången i livet trott ”matvägrat” … har ikväll åkt på Äckelsjukan, den här ”matvägrangången” också. Så.. här tröstas det, tvättas, kokas blåbärssoppa och levs Äckelsjukeliv, helt enkelt. Jag och M känner oss lika dumma som senast när vi sa att nu har nog S sitt första matkrångel i livet… nåväl.
Finaste av Världar…. och lite skit på slutet. Precis så! <3
Lillafrun
av Emmeli | feb 20, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Lördag!
Vi vaknar i storsängen tillsammans. Säger god morgon till varandra. Jag och mannen godmorgonkramas varpå Minimannen, även kallad Lillchefen, ryter till och säger Nääj, Sliiutta Mamma o sliiutta Pappa!. Jo, jo, han har finslipat på det ordet sedan igår. Så nu är det ju nästintill klockers. ”Yeah”….
Så packar Liten en hög av nödvändigheter, som ett par kalsongdressar från Polarn och favoritböckerna.
Välling och leksaker i massor och blöjor och sånt behöver han inte packa med. Han ska till Farmor och Farfar på lyxweekend, nämligen. Och där finns allt det där andra.
Det laddas med brakfrukost och pratas om dagen, för både stora och små.
Som ni ser blev det lyxmackor till frukost istället för igår kväll…. päronen var visst helt toktrötta efter gårdagen, så vi somnade både två tillsammans med Liten. Klev upp mitt i natten för att äta en filtallrik till fredagmiddag och sova vidare igen.
-ha ha, Taikons på tre personer. Det fixar vi i Lilla Familjen!
Pojkarna hjälps åt att stoppa disk i diskmaskinen. Fortfarande ett happening det där med diskmaskin!
Jag är så tudelad i hjärtat idag.
Jag och mannen har ett dygn framför oss. Bara, bara Vi. Tid att bara vara E och M. Hålla handen, prata längelänge och bara bry oss om varandra lite extra. Vi ska ha ett Hjärtedygn av Han-och-Jag-tid, helt enkelt. Känns himla, himla fint.
Men… jag har ju bara varit länge-ifrån Liten en endaste gång (i somras när älskade vännerna gifte sig och det var för taskigt att ha lillvännen med i 35-gradiga stekvärmen, 80 mil i bil, bara för ett drygt dygn bara..).
Jag tror att vi kommer att ha det fasligt fint, alla tre på var vårt håll. Ja, det bi ja! ( ja, det vill jag!) säger Liten när man frågar honom om han ska sova med Farmor och Farfar i natt… så det blir nog bra!
Nu ska här tränas ett morgonpass tillsammans med träningsvärken Allan. Sen ska jag rosa kinderna och ladda för allas vår weekend. Håhå, så festligt!
Han-och-Jag-dygn coming up! Hur fin kan en lördag bli?
Ta hand om er. <3
Lillafrun
av Emmeli | feb 19, 2016 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Vi började förbereda oss redan tidigt i morse.
Men av någon anledning så blev det Världens Snurrigaste Morgon. Jag sportade Pappa-Rudolf-humör och ville KOMMA IVÄG NÅGON GÅNG! och vi liksom stöp i varann jag och mannen, vilket inte är likt oss. Och matglada ungen som tyckte han fått sova för lite, vägrade äta och ja, ett tag höll vi på att sluta ut allt.
Men, vi kom iväg till slut.
Pojkarna.
Matsäcken.
Och jag. Rudolf-Morsan i världens absoluuut skönaste mammabralla. Ett par baggyjeans jag köpte från Lindex i veckan. Jag gör som med Liten i magen, kör på mycket vanliga överdelar och köper någon mammaklänning och ett par morsa-brallor. Känns lagom. Just den här blusen är dock en gammal mammablus jag fått ärva av min Storan.
Nåväl!
Liten somnade på en gång i bilen trots att det var långt innan hans sovtid. Så han var trött, helt enkelt.
Vi landade i staden norr om oss. Liten sov och sov och jag och mannen satt som två muppar och väntade och väntade… ville låta honom sova en stund om det nu var trött han var. Sen tyckte mannen att det nu kommit att bli lunchtid och det smartaste draget nog var att äta först innan vi gick in… fast det ville inte den där frun som har noll hum om verklighet ibland, utan liksom romantiserar läget och vill ha det så myyysigt det bara går.
Så, vi gick in.
Och inne på badet, där dukades det upp med god kycklingsallad och morotsbrödsmackor och frukt och äppeldryck för fyramånadersungar, och ja, det var bara ätandet kvar.
Och Liten satt i ro och åt? Näpp.
Sluutta mamma!! SISSE SIMMA! , gastade han och avgrundsvrålade samtidigt. Jag och mannen ville bara sjunka genom jorden och önskade ha en liten av-och-på-knapp av volymen där och då…
Mannen fick feträtt, med andra ord. Inte alls ovanligt. Så han och jag satt där och slafsade i oss sallad i raketfart, med en unge som tyckte att han minsann kunde dra iväg till stora rutschkanorna alldeles själv. Mamma och Pappa, gå tyckte han. Självförtroendet är det inget fel på där, inte..!
Så landade vi i lilla bassängen och då blev vi världens bästa päron igen. Ungen helt överlycklig och bara åkte och åkte och åkte i den där lilla rutschkanan. Solen sken, Rudolfhumöret borta och allt var så himla härligt bara.
Ja, så då hade vi badtimmar i världsklass. Så bra det blev till slut ändå. <3
Mot slutet gick jag iväg och simmade en herrans massa längder och blev sådär skönt slut i kroppen efteråt. Jag mötte upp pojkarna sedan, vi fikade lite mellis och sen drog vi mot badevarelset.
Jag fick lyxen att gå iväg och duscha själv och ha i hårinpackning i håret och sitta i bastun och filosofera, medan mannen tog Minimannen och den lite mindre softare duschen. Han är så fin, min M. Vi möttes ute i foajén. Jag med världens lugnaste känsla i kroppen och M med sin coola lock fast med brallan bortglömd att knäppas och håret på lite härs-och-tvärs (haha)
Till sist lommade vi ut från Äventyrsbadet och drog mot Pappas brumbrum. Russinskrövliga om fingrarna, rosiga om kinderna och trötta i precis hela kropparna. Liten somnade på en gång, även på vägen hem och har ikväll ätit i kapp hans matkenpiga dag med hans favoriträtt, makaon o kov (makaroner och korv). Päronen ska ha räkfrossa, och jag längtar.
Lite Pappa-Rudolf-snurrig dag med en himla massa leenden, bubblande skratt och Sluutta Mamma/Pappa! från en Miniman. En dag tillsammans med finaste pojkarna jag vet. Bättre blir det liksom inte!
Trevlig helg alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer