av Emmeli | feb 14, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Minsting i magen, Träning
En Storebror som hjälper sin Lillasyster med krångliga paketsnören denna Hjärtemorgon.
Den ena härliga stunden efter den andra.
Precis så har den här dagen varit. Känner mig så uppfylld och glad. Och framförallt förbenat tacksam. Mysmorgon med barnen först. Vi var alla tre sedan lika taggade på vad som väntade. Att packa lilla packningen och knövla oss in i gamla Pärlan för att åka till Mormor och Morfar.
Enda kruxet idag var bara det att den där (jädra) gammbilen (som nej, inte alls står högt i kurs hos undertecknad) inte ville starta. Mannen vill alltid att jag ska ha Rymdskeppet. Darlingen vi ju hämtade hem alldeles splitterny och som är ljuvlig på alla sätt. Men idag när M skulle åka på långt-borta-jobb (som S säger när pappan åker och jobbar med TV) så propsade hans fru på att det såklart var vi som skulle åka mycket kortare som skulle ta ”gammbilen”.
När vi klättrat in genom framdörren, eftersom inte dörrarna gick att öppna, och vagnen plockats i tusen delar, eftersom bagaget är minimalt. Ja, då startade alltså inte bilen. Mannen kunde komma från jobbet (han hade inte hunnit åka därifrån och till nästa anhalt, tur) och hjälpa oss. Jag hade tyvärr då redan hunnit avfyra en sjuhelsickes massa fula ord. Det finns ingen hejd när det kommer till den där bilen.
Barnen började bli otåliga och Storebror undrade; ”men mamma ska vi inte åka snart? ”. Jag svarar/fräser ”Tycker du att det verkar gå så himla bra, då!?”….varpå han svarade med fräscht, nyinlärt, tydligen väldigt användbart ord; ”nää.. det verkar gå så jävla dåligt”. Suck. Allt och lite till snappas upp, mao.
Nåväl. När vi väl kom iväg. Då fortsatte dagen helt magnifikt. Och vi hamnade till sist i älskade Lilla byn, och Hemmahemma, som ni ser ovan. Hos älskade Mamma och Pappa. Där röda rosorna stod vackert i vasen på matrumsbordet. Från honom. Till henne. <3
Sedan en dag där vi skämts bort med så mycket kärlek att det inte är klokt.
Svettigt cyklande i hardcoregymmet för Preggomamman på direkten. Överförtjust i mina svettiga cykelpass där.
Himlagod, Mammalagad lunch sedan. Där Storan också anslutit.
Följt av höjden av lyx. Att få hoppa in i Pappsens vedeldade bastu med en älskad syster (som hade feber och ju kanske egentligen inte alls borde ha bastat..)
Låna Storans lyxschampo och kleta håret i inpackning. Prata livet en stund i lugn och ro. Drömmigt(!).
Komma in bastuvarma och mer än möra. Sörpla kaffe och äta semlor som gjorde mig till liten igen. Så goda.
Vilande sedan när Lillan vilande. Höra mysiga samtal en Miniman och sina morföräldrar emellan. ”Mormor, vad vackert ni har det här!” sa treåringen. Som toppen av allt fick vi god middag och massa pussar och kramar innan vi packade oss in i Pärlan igen och susade hemåt. Pappa hade fixat med bilen under dagen så lyxigt nog inga psykbryt på hemvägen.
Hjärtedagen!
Så fin. Nu väntar bara timmar av längt efter den där mannen jag älskar så. Som liksom älskar mig också, massor och precis för den jag är, jämt och alltid. Och som alltid får mig att känna mig som den prinsessigaste och finaste på jorden…. trots sliten HemmaMammabralla och tofsen alldeles för mycket på sned.
Lillafrun
av Emmeli | feb 14, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Köket, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Hjärtedagen idag, alltså.
(Idag, också!)
Vi hade egen hjärtedagsstund i söndags, när alla var hemma. Storebror ville baka Kärleksmums och så fick det bli. 
Såklart, ju. Har man dessutom en alldeles egen receptbok och fullkomligt älskar att baka och nu liksom är lite utav ett proffs på det med tanke på allt köksbestyr i sina dar, så är det liksom (knappt) någon minisvettning överhuvudtaget för mamman heller. Så fräsigt (och lite hjärtklappande) att Liten håller på att blir så stooor. Liten, fast liksom StorLiten.
Och Kärleksmums, är ju alltid hur gott som helst. Hjärteströssel på toppen också!
Ni vet väl varför det heter Kärleksmums också?
-”Kärlek. För att man äter det tillsammans. Det är ju kärlek. Och mums. Det är ju för att det är så mumsigt”. Om han bara förstod hur fantastisk han är med sina utlåtanden och kloka funderingar, lilla Minimannen.
….
Alla Hjärtans Dag… en alldeles vanlig onsdag mitt i livet, ju. Här hemma tycker vi att alla dagar är kärleksdagar. Tillsammans. Det är ju verkligen det största. Och jag önskar alla att få ha någon att krama om, eller kramas om av, varje dag. Jag önskar att precis ingen ska behöva känna sig ensam. Kikar man in här, så skickar jag en kram, till prick alla av er! <3
Mitt i denna hittepådag, så är jag ju en kärlekstoka och tycker denna dag är så smyghärlig.. och passar på att strössla lite extra kärlek, helt enkelt. Det är ju en himla fin sak att göra, ju.
Jag älskar att köpa presenter, slå in och ge. Så mitt i orden ”en vanlig sketen onsdag”, så kan jag ändå inte låta bli det, utöver pussregn och extramånga kärleksförklaringar denna dag. Barnen har fått en liten hjärtegåva av sina päron till morgonen. Mannen och jag möttes i köket i morse, där jag dukat och gjort i ordning till honom i natt.. sådär med kärleksord, choklad och paket. Och han, då.. plockade fram en så himmelens vacker blombukett som han måste gömt någonstans här hemma sedan igår. Finurliga M. En drös snabba pussar och sen susade han iväg.
Sötaste av allt är ändå dom hemmapysslade korten från barnen, som dom strösslat här och där och som också borde dimpa ner i postlådorna härs och tvärs i landet under dagen.
Vackerpappan dubbeljobbar idag… åker från den arbetsdagen till uppdragskväll och kommer hem förfärligt sent i natt. Så, vi andra tre här hemma ska ha mysdag med andra älskade. Det ser vi så mycket fram emot. Och jag tror det blir en god och härlig dag! Det känner jag på mig redan nu.
KRAM på hjärtedan!
Lillafrun
av Emmeli | feb 13, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Pyssel med kärlek. Något av det vi roat oss med veckans första dagar, jag och barnen. För någon dag sedan målade vi med porslinsfärg. Så himla roligt. Mamman kunde knappt sluta, som ni ser på omåttliga pennburken ovan. Annars fortsätter jag att hylla Rustas Pyssellådor. Vi älskar dom här hemma. Galet prisvärda. Fyllda av pyssel som gör pysselmonster som vi så, så nöjda!
Vi tog oss ut i snömodden och gick en sväng ner på byn efter lunchen. En tur till Blomsteraffären och Affären. Vilken shoppingrunda, va! Jag smygshoppade ditt och datt att slå in i små paket sedan. Älskar sånt.
I övrigt har jag typ varit på väg en sväng eller två, till Hawaii sedan.
Jag blev bara plötsligt En Så Sur, Trött, Less och Så Trrråkig Mamma. Jag fullkomligt äälskar ju HemmaMammaLivet, men även det man älskar allra mest måste det få ruttnas ur på ibland. Glad att det är sällan. För jag avskyr känslan. Kan kanske ha att göra med att jag knappt varit ifrån gården (förutom prommisar och sånt) på vad som känns som evighet, särskilt nu i Sjukstugetider. Vi har liksom isolerat oss, för allas skull. Förutom att det är tråkigt, så känns det helt rätt.
Men det verkar inte bara vara mamman som klättrar på väggarna nu snart. Vi är tre som behöver litet miljöombyte, tror jag. Den enen kan svänga från underbart jag-älskar-dig-mamma-tillstånd, till att nästa sekund bli prick skogstokig på sin mor (hej, vad vi har lika humör han och jag) och den andre verkar ha ett litet pärlband av gnälldagar.. stora bumliga tänder på g och också, vad vi tror, en stor önskan om att det ska trilla fram fler ord… det vills väldigt mycket, och förstås mycket också..så det vore tipptopp med litet regn av prat nu också.
Jaa, mitt i allt ett väldigt lyxigt ”klagande”. Ungarna är friska och det är det bästa. Dessutom superkära i varandra och det gör mamman lyckligast på jorden.
Haha, istället för att bli skogstokig och skitarg en gång idag, så tog jag till gråten istället. Den ligger mycket nära till hands denna graviditet. Funkar bättre också. Höll dock på att kolavippa av skratt (för skrattet och gråten är lika nära till hands) mitt i, när Minimannen på lite stressat farbrorvis sa ”oj, oj, oj Juni. Det här GÅR ju inte. Vi måste ringa pappa!!!”… där jag storgrät och gråtskrattade om vartannat.
Å. Ser såå fram emot morgondagen, den blir härlig för både mig och småttingarna. Äventyr och myys väntar oss!
Ok. Mannen kollade just på mig, log sådär på-M-vis och plutade med munnen och gjorde sur-min… han härmade mig. Jaaa, SurMamma. Imorn är en bättre dag. Det bara vet jag. Bjöd i alla fall precis familjen på en för oss ny gryta som var så himla god. Den måste jag nog tipsa er om!
Önskar er en god kväll!
-Själv ska jag på spa! Stänga in mig i sovrummet och vika tvätt och sura ifred.
Lillafrun
av Emmeli | feb 12, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet
Det är måndagmorgon här på Drömgården.
Jag och Juni har ätit frukost tillsammans. Hon kröp in i min morgonrock sedan, så vi har suttit och gungat långsamt, från höger till vänster. Sittandes på pinnstolen i det så tysta köket. Med ljusen brinnande och snön som faller utanför.
Storebror sover så gott än, som en prins mitt i Storsängen.
Igår innan han somnade sa han ”mamma. jag är så glad att jag har dig och pappa. föräldrar liksom. och det bästa är att jag har en lillasyster Juni”. Ni vet jag med mitt känslohjärta? Å. Det var bland de absolut finaste orden jag någonsin hört. Älskar hur han uttrycker sig. När barnen somnat låg jag och skrev i barnens dagböcker. Det är så fantastiskt att ha och läsa i, både precis nu och sedan.
Måndag allesammans;
Känns härligt att vi är friska. Lite nysstartkänsla nästan! Viss längt och tomrum efter den där vackerpappan dock. Mitt i sjukstuga har vi ändå fått väldigt mycket lyxig tillsammanstid.
Annars? Det är mitten av februari och ganska gråtråkig känsla känner jag. Jag tror på allvar att jag börjar längta bort snön och det känns ganska osmart med tanke på den mängd vi har. Alltså, den behöver inte försvinna nu. Bara sluta fyllas på. Och så önskas istället takdropp och solsken.
Men kära hjärtanes. Vi har ett varmt hus att leva livet i, roligt sparkföre på lillvägen. För varje dag blir dagarna längre och på ett sätt är det ju himla charmigt med den krypande längtan och vetskapen av att ha precis allt det där framför oss.
Önskar er en god måndag!
Lillafrun
av Emmeli | feb 11, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
En drös bilder med den allra, allra njutigaste helgglimten.
Vårvinterviskande så det sjöng om det!
Å, ja det var så härliga ute-på-drömgården-timmar igår alltså. Mer sånt, tack! Att sedan till kvällen skrubba familjen ren från röklukt, krypa ner bland sköna lakanen i Storsängen och somna alla fyra tillsammans. Fullpott.
Idag har vi söndag. M målar och snickrar. Jag och barnen har bakat limpor. Och kaka, enligt önskning från Storebror. Den smakade mycket gott till söndagskaffet! Och så toppas veckan med en skön promenad med Lilla i vagn. När jag gick iväg med Juniflickan i vagnen surade jag lite på mig själv för att missade att motionera i den där strålande Lördagssolen. Men kom snabbt på att det ju fanns goda anledningar till att jag inte gick då. Trots att jag varit frisk i flera dagar har denna preggomamma ändå varit helt slut och jag ville helt enkelt vara schyst mot kroppen och vila den en extra dag.. är helt klart extra rädd om mig nu med liten Minsting i magen. Istället satt jag ju på sparken, i solskenet och sörplade på ännu en kopp nyponsoppa med grädde och biskvier, medan J sov… mm! .. det var en härlig stund, det med. Och nu när vi kommit hem från den snöfallande rundan är kroppen sådär skönt mör och apelsinen smakade himmel.
Känner mig redo för en vanlig vardagsvecka nu. Känns alldeles exotiskt i tanken. HemmaMammande, Mysiga planer med barnen, Jobbande, Brandisjourande och Uppdragande för en älskad (å, heja på älskade M), hemmafix och så bara den där stora, stora tacksamheten över att få ha Livet tillsammans.
Hoppas att ni har haft en härlig helg och får en skön söndagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | feb 8, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Alltså, vad i hela friden hände?
Det var först superpigg måndag, följt av förfärlig dimma och imorn är det tydligen fredag?
Den här veckan har varit ett endaste virrvarr av sjukliga familjemedlemmar som så gott det bara gott försökt hjälpa varandra. Elakaste Baseluskan som någonsin härjat hemma hos oss. Och det där jag bara hört talas om… jobbigt att åka på Äckelsjuka som preggo. Holy macaronie, nooo shitting, på den. Verkligen bland det drygaste och ohärligaste jag varit med om.
Kommer sent glömma Lillans lycka när hon äntligen såg sin mor ”på benen” igen (vill tillägga att jag kröp då. det var vad ork fanns till).. hon började springa runt, klappa händerna och tjuta ”håhåh, daaansaa!!”. Så glad.
En pysslig glimt ur Sjukstugan. Energinivåerna har varit ojämna oss fyra emellan, lite kruxigt ibland. 
Älskade pojkarna.
Alldeles underbart när livet börjar återvända. Det är så det känns! Vi firade med rejält tvagande och målade naglarna röda. Junis allra första nagellack. En trudelutt vid pianot tog vi oss också.
Och där, Preggomamman med liten sprattlig Minsting i magen. Det bästa med att ha varit sjuk, är känslan av att få vara frisk igen.
Idag har det städats. Helt galet vad det har städats. Jag tror typ att jag torkat av varenda leksak i barnens Lekrum. Ännu en sväng till linneskåpet togs för att bädda rent för jag vet inte vilken gång i ordning under senaste veckan. Tvättmaskin och tumlare har nog nästan blivit utbrända på deras chef idag… sorry, imorn får ni en lugnare dag.
Nu är det torsdag kväll. Minimannen sa ikväll, där han satt och mumsade apelsinklyftor på köksbänken med benen i kors; Mamma? Du är en riktig städare du! Du torkar och torkar. Och det blir liksom så glänsigt.
Den pojken, alltså. Med alla sina uttalanden, frågor, förklaringar, kommentarer och funderar.
Dags att krypa ner i renbäddad säng med såpadoften i kring från nyskurade golven. Tillsammans med småttingar och den där skäggige jag är så evigt tacksam över. Trots blä-vecka har vi ändå haft fina dagar tillsammans.
Hoppas ni haft en fin vecka! Nu ser vi fram emot fredag, visst?. Jag fantiserar om en härlig sådan.
Lillafrun
Senaste kommentarer