av Emmeli | aug 21, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Pyret 0-3 månader, Träning
Igår förmiddag packade jag in en massa saker, storvagnen och kidsen i Rymdskeppet.
Och så drog vi iväg.
Mot lilla byn och något efterlängtat. Ja, jag hade också längtat, men det var någon som var omåttligt taggad. Sisten alltså. Han skulle få sova hos Mormor och Morfar och Torehunden. Hur festligt som helst! 
Så vi checkade in hos älskade MammaMormor och PappaMorfar. Och där hemma var det precis lika hemmafint, mysigt och blomsterprunkande som alltid.
Det lektes med morsans gamla leksaker, någon åt mormors kanelbullar, en liten docka sov. 
Jag fick lyxen att när båda barnen sov och Mormor hade ögon och öron på stjärnornaa, gå ut i hardcoregymmet och träna. Jag körde ett tabataintervallpass på gammcykeln och tog verkligen ut mig totalt. Absolut hårdaste träningspasset på månader. Tjoho på den!
Min Gullpappa drog iväg och spelade så vi var liksom bara en liten, liten skara. Det var rätt knepigt att bara vara jag och mamma. Och barnen förstås. Men, hur ofta händer det, liksom? Vi hade det så mysigt. Åt hur gott som helst; vad sägs om röding till varmrätt och vaniljglass i våffla, med varm hjortronsylt till efterrätt? Kära nån, alltså. 
Det somnades gott på kvällen och det var verkligen tvärlyxigt att få trippa ner för trappen till ett dukat frukostbord i morse. Storebror hade då redan varit nere med mormor och morfar och haft kvalitetstid en stund. 
Innan vi packade ihop, tusen-tackade och kramade älskade hejdå, så sprang jag min favoritrunda i byn. För första gången sedan Juniflickan kom. Grym känsla!
Sen drog vi alltså vidare.
Direkt till Hotel Mama, det vill säga till Mäjadalen, och Storan och gänget. Där Världens Bästa HemmaFrissa snyggade till en drös pojkar i familjen. Bland annat min lillpojke. Han satt som ett ljus och var så himla stolt efteråt.
Och hans morsa var sådär skitnöjd över att det inte behövdes lirkas minsta lilla.
Nu är vi hemma på drömgården igen efter ett otroligt mysigt bortadygn.
Sirapssega hela bunten och lite längtande efter den där vackerpappan. Vi ritar och ser på barnprogram och myser med lillasyster och så. Lilla Juniflickan, som är på pricken två månader idag. Åh <3
Nu ska vi äta lite middag och sen blir det lugn, lugn kväll här..
Ha en skön kväll!
Lillafrun
av Emmeli | aug 19, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Köket, Laga, Baka, Äta, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Mitt i dagen kom regnet. Och det med besked. 
Jag dukade och tände så många ljus jag orkade.
Väldans nöjd kände jag mig också över att ha krånglat tillbaka sofftyget. Rent och fräscht igen!
Minimannen och Juniflickan sov. Den ena ute på bron med regnet som sövande musik. Den andra, inomhus och i väntan på att ät- och sovklockan strax skulle ringa. Här hemma behövs ingen riktig klocka… vi lever med en levande liten tretimmarsklocka. Ja, förutom på natten då.. då sover den klockan längre. 
Sidärja! Vaken och hungrig Juniflicka i fredagsklänning.
Men inte så hungrig att hon hunnit bli sur på morsan ännu.
Så kom älskade Mormor och Morfar och Torehunden på mysigt fredagsbesök. Vi åt varma mackor med svampstuvning och melon- och fetaostsallad till. Sån där mysmat som passade ypperligt en regnig fredag i augusti.
Och så hade jag snott ihop en ny variant på kakan jag gjorde igår. Än mindre socker och nu både hallon och blåbär i. Jag måste ge er receptet, typ imorn eller så. Så lättgjord och god kaka som man kan variera med olika bär i. 
Och nu är det kväll. Jag och Minimannen sitter vid köksfönstret, tittar ut, bygger pussel och dagbokar. Allt på samma gång. 
Trevliga och mysiga fredagspåhitt, alltså. Just så.
Ha en god helg alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | aug 19, 2016 | Köket, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Att vakna tillsammans med liten bäbis. Huset nystädat och på köksbordet står sensommarrufsig blombukett. Vi nattfixade verkligen i natt, jag och mannen. Jag stod och strök när klockan var jagvetintevad, men det var så himla mysigt. Och vi somnade sannerligen gott efter att betat av städning och tvättvikande och allt det där.
Lilla Juniflickan, alltså. Vi hade mat- och morgonpratstund där i köket i morse. Det var bara vi vakna och vi hade en riktig kvalitetsstund. Så bäddade jag ner henne igen bland två sovande pojkar. Ja, Storebror sov med oss i storsängen i natt. Eftersom han brukar sova i egen säng, kändes det väldigt mysigt att ha honom nära oss…trots lite mindre sovplats en natt.
I alla fall;
Själv gav jag mig ut med snabbskorna på. En löptur i en nyvaken by, rent himmelskt.
Det var nog skönaste löpturen hittills, efter att Lillan kom till oss menar jag. Skönast på det sättet att jag nu börjar känna igen springorken. Det är ju kul! Skönaste stunden hade jag precis när jag var i mål och kunde pusta ut där ute på bron. Sen är det alltid lika roligt att gå in och mötas av någon som längtat efter en ungefär som om jag varit jorden runt och borta i en smärre evighet.
Så idag tog vi fredag med stil. Nu ska vi fortsätta dagen här. Önskar er en finfredag!
Lillafrun
av Emmeli | aug 17, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Precis så;
Efter en dag med mycket innetid. Bildfix, träningspass, linoljefärgsmålande, mysigt besök av Morbror, överraskningsmiddag för Farmor och Farfar.
Ja, då drog vi iväg. Jag, Juniflickan och pojkarna. En liten tur till skogs. Eller skog och skog. Mest längs efter lilla grusvägen. Visserligen den, där mitt i skogen. Lillasyster tyckte att hon sovit precis hela dagen, förutom någon liten, liten vakenstund. Så, hon myste i pappsens famn en stund och tittade på himlen lite, sen tog hon natt. Där, bredvid Bjossan som åt hallon på livet.
Efter skön stund bland dignande hallonris och en herrans massa småknort. Okej, knott heter det väl egentligen. Ja, då vandrade vi hemåt. Nöjda och kvällströtta.
Bättre sortens kvällsmys, alltså.
Lillafrun
av Emmeli | aug 16, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader
Igår kändes det som våran allra sista vanliga Sommarlovsmorgon och Sommarlovsdag. För mig och barnen, alltså. Mannen har ju smygbörjat lite med sånt där man tydligen också måste hålla på med ibland. Han åkte iväg på uppdrag, så det kändes alltså också som en dag i vår Nya Vardag.
All den där tiden vi i vintras och våras fantiserade om. Och tänk, i Sommar när bäbisen kommer… då kommer vi vara lediga tillsammans hur länge som helst. Och nu håller denna sagolika sommar på att se sina suddiga kanter..
På samma gång som sommaren känns som om den varit väldigt lång, så känns det.. ja ni fattar. Som vanligt; som om den sagt poff. Fast denna gång svischpoff, eftersom vi dessutom fått en liten bäbis och då vet ju tiden ingen hejd på hur fort den ska gå ,samtidigt som man ( vi i alla fall) har noll koll på tiden och bara är i allt det bäbisljuvliga, smådimmiga.
Jag vet, att jag njutit varje sekund. Att vi haft det precis hur underbart som helst. Att det bara gör lite ont i hjärtat nu för att det liksom hör till en sån där människa med nästan onödigt långa känslospröt. Nu ska sommarlovet avslutas, liksom…
Älskade coola kids. Lillan som ligger utslagen på hallgolvet och så Liten, mysklädd och beredd.
Jag känner att jag är lite yr och vimsig i tanken, har inte riktigt förstått ännu att en dag som igår, kommer vara en typisk HemmaMammadag. Har aldrig i mitt liv startat en höst såhär, ju. Alltid gått tillbaka till skola och förra hösten började jag mitt första år som Musikfröken. Senaste tre åren har ju varit smått maxade också. Gravid och 200 % plugg. ”Höst 1”. Ny-mamma och mot-examens-tagande. ”Höst 2”. Och så tredje hösten, förra, som innehöll en massa massa nytt. Nyhemflyttade, inskolning på dagis, nytt med jobb för mig. Och en bit in på höstterminen blev jag ju (hurra!) preggo också, och liksom traskade i trött-träsket under en drös veckor.
Nu? En höst där jag bara, bara ska få ägna mig åt vad som känns som det lyxigaste på jorden; Tid som HemmaMamma.
Som jag ska njuta.
Alla vardagliga småstunder tillsammans med dom vackraste små människorna jag känner. Som den där lilla hjärtevärmande stunden, där sovande bäbis och non-stop-pratande tvååring höll mig världsfint sällis runt långa rundan. Vi stannade till på mitten och plockade hallon i lilla hinken jag hade med. Och Liten var heelt överlycklig över att få sitta i vagnen och äta precis vartenda ett, sen när vi rullade vidare.
Eller den där stunden, på bilden. När J låg i lilla gymmet och S pysslade med sitt. Eller den där stunden när jag börjat bli lite kvällstrött, när middagen var lagad och vi precis satt oss vid matbordet och S sa mamma, de hä va jättegott. Tugga ett. Tugga två; mamma? de hä va jätte gott, faktiskt. Gulliga, gulliga människa. Som en liten finurlig, jättebusig, farbror i en tvåårings kropp.
Så, Sommaren 2016. Sommarlov. Bäbislängtan. Pirriga magar. En omvälvande, tidig junimorgon. En Juniflicka kom till jorden. Känslan av att vara i en dimma och bäbisbubbla. En pojke som blev Storebror och välkomnade familjens andra stjärna, med öppna småarmar. Mamma, få ja pussa? Mamma? Ja älska Juni.. Juni? ,Älska mig?
Massa sol. Bad. En Gotlandstur så maffig, då hela Stora Lilla Familjen drog iväg på första semestertrippen och allt bara flöt på och vi hade det hur bra som helst. Drömgården har gjort ännu flera steg mot att bli så fin som vi vet att den kan bli. Dagar i Sommarstugan. Påhälsningar av älskade vänner. Masssor av häng med våra fina familjer. Junivacker, Julivarm, Augustiklar.
Och alldeles, alldeles underbar.
Nu står dörren för hösten och väntar vi är redo, tror jag…
Ett första steg är att jag ska ta min stora lilla pojke i handen och följa honom, precis dit han vill just nu.
Och allt det där ovan. Det var ord om livet, helt enkelt.
Lillafrun
av Emmeli | aug 15, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret 0-3 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Där;
Mitt i fredagen. Just då vi fick en idé om att dra iväg på minitur med familjen. Både kabeldragning i hall och vikning av tvätt, ja det finns ju kvar liksom. Så vi packade ner barnen i syskonvagnen och drog ner på byn. Tog oss äntligen till det där gulliga lilla glasshaket som vi sa i början på sommaren, och så gjort alla år lilla Glassbaronen funnits, att vi skulle besöka men aldrig lyckats med. Plötsligt hände det och vi hade verkligen en så himla charmig stund. Liten valde såklart chokladboll istället för glass, det är hans favorit. Ni skulle sett den öerlycklige pojken då, som fick välja fika alldeles själv. 
Sen drog vi till lekparken, glassätande päronen åt och njöt och lilla pojken i familjen, han var såå glad, såklart. Både mamma, pappa och Juni, tillsammans, i lekparken. Lycka! Fredagens bästa stund.
Och lördagen?
Lite sånt. Älskade lillbäbis. Som vi är kära i henne alltså.
Och ja, lite sånt. Ursäkta världens största mjölkfläckar.. men sådär ser det ut liksom.
Vi har tränat på, både jag och mannen. Löpning, tabata (på bilden;Tabataintervaller med dips. Sketajobbigt) och till sist igår, provade jag på att yoga. Jag vill så gärna ge det en chans. 
Så har det bakats matbröd, jobbats vidare i hallen, småstädats typ hela tiden (sånt där fint, fint damm efter allt sågande, ni vet…),degats med play-doh och byggts en herrans massa pussel tillsammans med tvååringen. Han vi får såå goda skratt tillsammans med. Han som spexar, busar, surrar och gör miner likt sin mor… 
..lilla koncentrerade Bjossan..
Och på lördagkväll hade vi finfrämmande av Farmor och Farfar.Sommaren kom åter under eftermiddagen.
Det dukades fint och lagades god middag. Jag fejade i köket medan mannen stod vid grillen. 
Haha, så stereiotypiska vi är för det mesta alltså. Men vi lider inte av det, tvärtom!
Till köttet, ugnsrostade förskpotatisen och salladen, serverades vår Sommarsås som vi äter till det mesta av det grillade under sommaren. Creme Fraiche, citron, salt, peppar, en skvätt olivolja, färska örter och nu sedan Gotlandsturen, så hivade jag också i Persilada. Enkelt och så gott!
Liten njöt i soffan bredvid Farmor som läste Pettson för honom.
Hallon- och blåbärspaj till efterrätt. Aldrig provat tidigare, men s å gott!
Så blev det söndag och mannen jobbade ute i hallen medan jag hängde med barnen. Efter lunch rymde jag hemifrån, med hallonhinken. Drog helt sonika iväg utan att veta var jag skulle, tog mig turen runt våra egna marker och det var så jädrans mysigt. På mitten ringde mannen, Lillan hade börjat vakna. Så mannen tog traktorn (ja, vi råkade ha en sån på gården precis då..) och körde till hallonmamman, så satt jag i traktorn och ammade. Makalöst fin stund.
Kom lycklig hem med några väl ihopkämpade liter. Myycket gång blev det. Lägdor, alltså… ser ju inte såå stora ut….
Till sist hade jag och mannen riggat för finsoffandate, till och med köpt riesenkolor och laddat så för Ernstmarathon eftersom vi inte prickat ett endaste avsnitt på hela sommaren. Men, vi tog visst och tvärslockande i en hög i storsängen istället. Bredvid Juniflickan och Storebror. Efter sagoläsning och nattande. När mannen och jag vaknade mitt i natten konstaterade vi att vi nog behövde sömnen och att vi också var så stolta över Storebror som lämnat oss i storsängen, traskat till sin säng och somnat där själv… päronen sov ju, liksom så då tog han saken i egna händer. Vi brukar alltid sitta med honom vid sin säng. Trygga lilla pojke. <3
En sista Sommarlovshelg, alltså. Den var så fin.
Lillafrun
Senaste kommentarer