av Emmeli | nov 25, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Juniflickan 2 år, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Åh. Helgnjuteri i slutet av november. På allra högsta nivå.
Dagen igår bär jag i mitt hjärta och berättar mer om en annan dag. Vi har liksom haft så mycket härligt.
Fridfullt påtande helgen lång. Ibland inte så lugnt, mest en enda villervalla, som när vi står och bakar saffransbbullar jag och mina två hjälpsamma sockerbagare. Då är det kanske inte så stillsamt, nej. Men alldeles ohyggligt mycket engagemang och förtjusning och jag nyper mig själv lite i armen, samtidigt som jag torkar svetten i pannan. Jag har drömt om det här. Och nu är jag där. Jag säger inte att dansen alltid är på rosor. Men jag älskar det. Och det är så vidunderligt, alltsammans.
Ett lussebak får liksom en nivå så hög, så hög tillsammans med småkottarna.
Nymortlad kardemumma. Känner ni doften?
Vi bakade och bakade.. Skrållan gjorde dom sötaste lussebullarna. En härlig knövlad boll fyllt med massa gott, liksom. Gjord av en tvååringshand. 
Dessa lussebullar må ta sin tid. Med dom är värda det. Många gånger om.
… att få provsmaka alldeles nygräddad lussebulle fylld med mandelmassa och vit choklad och toppad med både pärlsocker och hackad mandel. Jo, det såg rätt drömmigt ut. Och betyget blev; ”Du är världens bästa lussebullsbagare, mamma!”. Gullevännen min.
Pojkarna fixade julbelysningen ute på gården, det blev så fint med lite ljus i mörkret.
.. okej, den minsta lilla pojken. Han sov typ hela lussebakandet… vilket skvallrar en del om att han är en hejare på det där med att sova. Vid sista gräddningen var han min sidekick. En söt sådan, visst?
Receptet på Saffransbullarna hittar ni HÄR, i min Julerecept-kategori!
Nu är det söndagkväll.
Hemmet doftar alldeles underbart av saffran och magarna är fulla av bullar. Vi har dessutom varit på gulligt tvåårkalas för lilla kusinen, och ätit tårta och skådat gullig kusin iklädd sin nya Pippi-Långstrump-stass…. ni kan ju bara ana Junis min, när kusinen hade vad som ju är Pippi Långstrump själv, J alltså, drömoutfit. Skrållan saa ingenting, men jag riktigt såg hur mycket hon också skulle ha velat ha dom där flätorna och långa, långa skorna.
Nu väntar godnattsagan och alla-tillsammans-nattning. Mysigt! … det är dock frågan om jag och mannen övervinner melatoninhalten när tre barn ska somna.. då är det liksom gasat av sömnhormon i sovrummet, hah!
Hoppas, hoppas att ni haft en härlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | nov 23, 2018 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Köket, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Det är så skönt att vakna och veta att idag är det fredag.
Jag har inte sus i öronen av trötthet idag, likt förra fredagen. Trött i kropp, och knopp. Ni vet. Vi har haft en så himla fin vecka alltigenom, så tacksam. Men jag känner att jag ändå är lite låg stundvis, liksom. Mitt i allt smånjuter jag lite av skavande känslan. Den har sin mening och charm, tänker jag. Behövs, den med. Gör att jag stannar upp, gör mig än mer närvarande. Så har jag ju mina fyra happypills här hemma. Gott är det att veta att tillsammanstid väntar oss.
Vi tar fredagmorgonen långsamt här hemma.
Kurar under vintertäcket en extra stund, bland efter-natten-varma småungar. Alla njuter. En gammal amazon har storasyskonen önskat till frukostmusik. Självklart. Sämre start kan man ju få. Vi spisar musik, frukostäter, pysslar och äter halvt upp sina egna händer. Vem som gör vad får ni fundera på. Jag får också sörpla mitt kaffe i lugn och ro medan barnen roar sig runt mig. En utav härligaste sakerna jag vet. Känslan av att alla är samlade, alla är nöjda, alla har det gott.
Och har ni sett! Kökbordet fyllt av massa härligt.
Finaste lummerkranspysslet, gratis, med skogen som hjälp. Ett par nya hyacintlökar från söta blomsteraffären, en enkel vanlig och en dubbel som ska bli spännande att se när den blommar. Den här veckan har bjudit på inte mindre än två loppisturer, förstår ni. Med fina fynd. En gammal ram. Ett vackert örngott. Som kommer hålla i oändlighet. En julig löpare. En söt liten urna på fot.
Loppisturen igår, var så särskilt rar. Sovande små i vagnen och en tur till fots i älskad ordning, blomsteraffären, Röda korset-kupan och så havet-rundan efter det.. där Bertil blev tvärhungrig mitt på hållet liksom. Så vi slog oss ner där precis vid hamnen, och det blev en sån där ammestund jag tänker minnas. En kall novemberdag, med klara himlen, isen som höll på att lägga sig och mjuka solen mot min kind. Och mjölkklunkandet från njutande lillprins.
Och se så tjusig ljusstake som följde med oss hem!
Tänk er med röda Ingrid Marie-äpplen fastsatta på vassa pinnarna.
Black Friday ”till ära”, vill jag verkligen slå ett slag för återbruk, istället för att köpa nytt. Jag tycker liksom den där loppade röda ljusstaken är helt fantastisk och slår vilken ny dyrgrip som helst i vackerhet. Jag har fått sisådär en miljon sms och mail under veckan med alla de möjliga erbjudanden. För det första dödligt enerverande. Jag stänger av ljudet och raderar så fort jag orkar. För det andra, så himla lockande till köphets, att köpa mer än man någonsin egentligen behöver liksom. Blä.
Det ena behöver inte utesluta det andra, här heller. Man kan ju bara tänka att man gör lite av varje? Så mycket bättre på alla sätt så. Och himla charmigt, tycker jag. Lite nytt och lite gammalt.
…
Nu är det eftermiddag. Helgen närmar sig med stormsteg. Så glad för den där lilla stunden av påtande i köket i morse. Vintra stora pelargonen. Bädda om ny hyacintlök. Provtända vackerljusstaken. Skrota, helt enkelt. Nu ska vi klä oss varmt och ge oss ut i solskenet.
Önskar er en god start på helgen!
Lillafrun
av Emmeli | nov 21, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
(Inlägget innehåller reklamlänkar).
Bland det mysigaste just nu, tycker jag. Är att få klä både mig själv och småttingar i vackerstickat.
Så skönt och värmer så gott. Ser ni på stolen? Junis senaste ullbrallor från Farmor. Sticks inte ett dugg, är hur varma och sköna som helst bara. Och förskräckligt fina.
I fönstersmygen ligger mina älsklingsvantar. Stickade av kära grannen M, hemma på barndomsgatan.
Vi är väldigt bortskämda med både Norge-A, Farmor, Mormor och Grannen M som stickar fint åt oss. Önskar att jag gjorde ett ryck och lärde mig själv också. För er som har svårt att få tag på hemstickat, så har jag hittat en del fint i butik, också..spanade på sånt som värmer huvud och händer. Kika här!
Vintervitt, så fint.
Pannbandet, finns HÄR . // Vantarna, finns HÄR//Matchande mössan, HÄR
Dessa tre, finns även i den HÄR drömfina färgen!
Grått är alltid en favofärg!
Vackermönstrade tumvantarna, HÄR
Stickade vantar, med fleecefoder, HÄR
Det svarta bandet skulle vara så fint till julens festligheter, finns HÄR
Den grå mössan, HÄR, finns i massor av färger.
Och ännu ett så fint pannband, HÄR
Vi fyller dagarna med novemberhärligt.
Igår en så vacker dag, med mjuka solen. Långpromenaden. Loppisturen. Sovande Skrållan länge, länge på kökssoffan. Idoga kvällstimmar av arbete i vårt hus.
Idag, som ni ser, alldeles smärtsamt vackert, igen.
Vi matar småfåglarna och ser på Pippi Långstrump. Bygger torn, vänder oss i en grisblink från rygg till mage och rygg igen och blir proffs på färgerna. Mamman gympasvettas i hallen och när minstingarna sover mitt i dagen, traskar vi turen längs vattnet..
… dom sover gott. Och jag funderar på livet.
Tänk så bra allt blev.
….bara några minuter hemifrån och vi har vågornas sakta skvalp från havet. Så går vi vidare.
Så hämtar vi hem Storebror från Förskolan. En handfull timmar där igår, följt av drömmig Farfartid och så lektimmar idag igen… åhå, då längtar mamman smått ihjäl sig efter sin förstfödde. Njutit av eftermiddagen och ser fram emot kvällen, med pyssel och mys och lilla trion samlad, i vanlig ordning. Dom små guldstunderna ni vet, som känns i precis hela hjärtat. Som när vi försöker ordna till oss och våra tävlingsnerver, och spela spel tillsammans. Den enen kastar tärningar hejvilt och tycker att det är hennes tur mest hela tiden, den andre pratar likt en minimagister och försöker vara så pedagogisk så, tills han blir skooogstokig för han inser att det håller att barka åt ett annat håll än vinst.. och så den tredje som ofta bubblar av skratt åt spektaklet och menar att alltsammans är det bästa teveprogrammet han kan tänka sig. På toppen av dom där tre, en mor. Totalt lik en blöt fläck. Av kärlek.
Hoppas att ni mår gott, fina ni. <3
Lillafrun
av Emmeli | nov 20, 2018 | Emmeli funderar, Köket, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(Inlägget innehåller reklamlänkar för Ellos)
Hej tisdag och hej solen!
… och hej vinterkylan!
Nu är den här. Kom redan igår eftermiddag. Röken bolmade ur våra munnar där ute. Katten smiter bara ut på små snabba svängar och placerar sig sedan så strategiskt han bara kan här inne; på varma kökssoffan, i något hörn där solen skiner in eller på pysselbänken där det är varmt, varmt från elementet där under.. dessutom, med bästa utsikten till småfåglarna..
Själv njuter jag av barmark. Känns liksom lättsamt och härligt i mitt liv just nu. Fast vad sägs om liiite snö… på taken.. och lite lagom knarr under fötterna…hah
…eller för tusan; ös på bara! Det är ju härligt när den väl är här, snön! Vit och vacker och förvandlar världen till sagolik.
Vi har tisdag. Amaryllisen blommar helt fantastiskt vackert. Det är så mycket Farmor Gertrud för mig, med amaryllis. Och visst är det vackert, att bara ta lite grön mossa, eller vit för all del, och liksom bädda om alltsammans lite?
Jag loppar mestadels mina krukor. Men några är nyköpta, som den här. Fast den har hunnit bli några år, den med. Fann två så fina krukor inne hos Ellos.
Den HÄR, som man kan bädda om med mossa ännu mer, så fint. Fanns i större variant; HÄR.
Och den HÄR krukan,var bara precis hur tjusig som helst.
Älskar solstrålarna som skiner in!
Och så älskar jag varendaste röst som ni arbetade fram under förra veckan, i tävlingen om att bli Årets Babyblogg 2018. Ok. Inget ostigt smörartal här, bara sanningen; Ni gör mig såå glad och hjärtevarm! …det är verkligen den största peppboosten att bara få bli nominerad, att dessutom komma på plats 7… av massor.. TACK snälla, snälla ni.
Jag känner mig som en vinnare med er som min följarskara. <3
Önskar er en fin tisdag!
Vi började våran lugnt men småstruligt.
Den ena bilen, ”Gamla pärlan”, startade inte i morse… hej kylan… inte bara mysigt. Brandismannen, som ju har jour och absolut behöver en snabbstartande bil från jobbet mot stationen om det går larm, hade tagit Rymdskeppet. Det här visste vi (jag alltså), redan när jag och barnen vaknade i morse så det var lugn morgon med tända ljus och frukostmys.. men sen var darlingen M tvungen att komma hem från jobbet för att vi här hemma skulle kunna ta oss till förskolan…. puh. Heela familjen i bilen mot Föris. Festligt tyckte vissa! Jag klarade liksom inte av M´s ord; ”men jag köör Sixten! Det är lugnt..!” … om det går larm då?, undrade jag…ska fyraåringen börja med drömjobbet reda då, haha? Så turligt är, att Farfar och Minimannen har ytterligare en date inplanerad, idag. Så någon blir hämtad av sin bundis från Förskolan, vilket var typ tre år sedan det gick att ordna, så ni förstår ju peppen hos Storebroren…och tacksamheten hos modern här hemma!
Vi hörs snart igen, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 19, 2018 | Emmeli funderar, Jul på Drömgården, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Köket här på Drömgården, så som det såg ut vår allra första jul här på gården. Året var 2014.
Vi hade hyrt gården över sommaren. Blivit blixtförälskade. Och med känslan, här, är vår plats på jorden, så jobbade vi allt vi kunde för att köpa stället sommaren därpå, 2015. Lyckligtvis, så lyckades vi med det, och drömmen blev sann. Sedan dess, är det här vår gård. Vårt hemma. Som vi älskar av hela hjärtat.
Hela året 2014/2015 hade vi lyxig tillgång till vårt ”Sommarhemma”, som vi kallade det. Åkte hem från Norrnorr (Piteå) och firade jul. Det var jag, mannen och Minimannen. Lilla familjen. Vi stormade in på gården och gjorde oss hemmastadda.
Bjöd in familjen till adventsmys och jag vet att jag tyckte att det var så himla lyxigt att kunna bjuda hem våra älskade, som dom flesta av dom bor väldigt, väldigt nära oss. Den lyxkänslan hänger i än!
År 2014, ovan. Julen 2015, nedan!
.. och Drömgården hade varit vår i några månader. En rejäl veranda var bygd, en infart grävd, inomhus var heltäckningsmattor bortrivna och hemmet hade plötsligt vackra trägolv istället för dom. Men framförallt; vi var hemma!
Jag gjorde ett drömmigt samarbete med Nyblom Kollén
Vyn från gården var magisk.
Vi klädde vår allra första, egna julegran och i Mammamagen, bakades en liten Lillasyster. 
… och julen därpå, 2016, var hon ju här. Hos oss.
Det stora i att fira sin allra första jul. Kanske framförallt, det stora i att få vara med som mamma (och pappa) och skapa julefrid och värme, för dom små älskade liven. Att få vara med och dela lyckan i att för första gången se vackra julgranspumlan glimma i granen.
Baka lussebullar tillsammans!
Fika tillsammans.
Ha Jullov, tillsammans.
Och så Julen 2017, ovan.
När jag mått så illa och varit så trött senare delen utav hösten att känslan var så himmelsk, när det började lida mot jul och nypreggodimman lättade. Mamman. Med liten Lillebror i magen. 
Jag och barnen adventspyntade på vackraste vis. Enkelt.
Hyacinter och lite mossa. I loppad skål. Kan liksom inte bli bättre än så, tycker jag.
Isiga ljuslyktor och nyfallen snö.Dom magiskt goda lussebullarna. 
Doften av nejlikor i apelsin. 
Lusselelle…
Och nu är det 2018… och vi går ännu en advents- och juletid till mötes, i livet, här på den fortfarande så älskade gamla gården.
Bertils allra, allra första juletid. Jag blir nästan vimmelkantig när jag tänker på det. Att min flickedröm blev sann.. den om att få dela livet tillsammans med den där människan jag beundrar så. Och dessutom på toppen välsignas med tre små barn. Tripp Trapp Trull. Det är så stort att orden inte räcker till.
.. Och det allra, allra viktigaste för mig med Advents- och Juletiden. Är Den varma känslan. Barnens tindrande ögon. Dofterna. Tända ljusen. Mjuka musiken. Julepysslet. Pepparkakshuset. Julekaramellerna. Glimmande julgranen. Tillsammanstiden. Gemenskapen.
Med andra ord bara gratis- och nästintill-gratis-grejer. Ni vet, så tvärtemot black friday det bara kan bli. För visst är det så, att det där som är det allra innerligaste, det allra viktigaste och betydelsefulla… det kan inte vilket black friday-shoppingrace ordna hur det än vill….
Min önskan är att skapa julefrid och vackra minnen för mina barn (och samtidigt njuta själv av det) och bidra så mycket som möjligt, till att även barnens barnbarn kommer att ha en jord att fira jul på…
Med detta minnesinlägg förklarar jag härmed årets Advents- och Juletid startad! Åhåhå! Ser så fram emot allt pyssel och mys som väntar, och förstås får ni också ta del av det. <3
Lillafrun
av Emmeli | nov 19, 2018 | Drömgårdsrapporten!, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
En glimt från helgens postöppnande.
Å. Lyckan i att ha en Moffe och Norge-A, som skickar post. Med vackerskrivet kort och en så himmelens fin virkad filt till Bertil. Mina ögon var tårfyllda av hela alltet. Jag doftade i filten och fick sån Astridlängt. Hon är som en FarmorMormor för mig. 
Medan min fina Svärmor tog sitt flickebarnbarn i vagnen för härlig lördagspromenad, med solljus för den ena och sömn för den andra. Och medan Farfarns hade sin lille Miniman, storögd med sig på sina uppdrag för dagen. Såå var det bara jag och Bertil hemma. Vi spisade jazz, gjorde premiär för saffransbakandet och njöt lugnet i hemmets trygga vrå. 
Vila, tanka, ladda om. Helgens fokus. Löpning är bland det bästa jag vet. Och turen igår, var som magi.
Att sitta på köksbänken med mina två söner, där den ena fullkomligt bubblade över av skratt åt sin Storebror. Det, är också magi. På en alldeles obeskrivligt hög nivå.
Sparar den där långa läsestunden till kvällen i min hjärteask…den, med Astrid-Lindgren sagor en efter en tills dom låg där som Tripp, Trapp, Trull och sov så gott. En av dom, alldeles avdomnad av modersmjölk.
…
Glimtar från helgen. Som var en så välbalanserad sådan, mellan att göra saker, tom-glo, få chans till att sakta in, vara alla Tillsammans och lite var för sig. Känner mig varm i hjärtat.
Och nu är det måndag, igen!
Och här är veckans Måndagshälsning, ja! Jag har till och med gjort en ny kategori som heter precis så; Måndagshälsningen! Tycker om att samla ihop mig lite såhär på måndagmorgonen, tänka tillbaka på helgen, fundera lite, planera veckan och så. Samla alltsammans i en Måndagshälsning, liksom. Berätta lite vad som väntar och så. Den här veckan är ganska så blank, faktiskt. M jobbar bara (!) med två utav sina tre jobb och vi kommer ha varendaste kväll tillsammans. Förutom ikväll, då. Men då har vi ju istället hela dagen idag tillsammans. Och just i detta nu är arbete i full gång här på gården. Mannen hivar ut säckar med spån från övervåningen som Minimannen och Farfar kör iväg med traktorn. Lillebror slumrar vagnen men jag och Juniflickan ska susa iväg och se om vi också kan vara till någon hjälp… såklart vi kan! Mm..Det känns som att den här veckan har goda chanser att bli väldigt mysig.. både i älskade livet och här inne på bloggen! Senare idag kan ni förvänta er ett inlägg om något som i alla fall gjorde mig alldeles nipprig av längt..
Ps. En liten rundvandring i film, från vår övervåning, finns nu på instagram, instastories. Ni vet, när man trycker på min profilbild så får man ta del av små händelser. @lillafrunsdagbok heter jag där! Ds.
Önskar er en god veckostart!
Lillafrun
Senaste kommentarer