av Emmeli | okt 17, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten ett år, Mammalivet, Träning
När man är liten behöver man inte så mycket för att äventyret ska vara fasligt festligt.
Och faktum är, att jag är lite likadan. Vi kompar rätt bra alltså, min Miniman och jag. Den här lördagen har innehållit flera äventyr för stora och små.
Efter morgonbestyren inne så klädde vi på oss och gick ut. Vandrade lilla biten till Farmor och Farfar och ungefär där, behöver S inte mer för att lyckan ska vara total. Att få ”hjälpa” Farfar att skruva i bilar och hänga i garaget är bland det coolaste som finns. 
Dom är en fröjd att se på, dom där två.
Sen slet vi oss från bilmekandet och gick hem för lunch. Och som för att späda på dagens lycka, så packade vi in oss i den återigen-lånade Farfarsbilen och åkte iväg till Litens Mormor och Morfar. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen;
Det är så fantastiskt att bo nära vår Familj såhär.
Att bara över dagen kunna åka till min hemby och få MammaMormor-bakad pizza och kaka och sörpla kaffe. 
Spela på pianot och hjälpa Morfar att göra upp eld i kaminen. Se Liten bli skitglad över att få träffa vov-vov (Torehunden) och bara känna att vi är på en liten lagom utflykt, helt enkelt.
Och när Liten sov i vagnen passade jag på att sticka ut på en långrunda i vacker-hösten. Jag var otroligt speedad i början, hade nämligen för ovanlighetens skull musik i öronen och sprang som en ko på grönbete. Så, när jag hade sprungit några kilometer var jag så slut att jag funderade på att lägga mig i diket och sova en stund, typ. För då dog dessutom telefonen….Men, jag kände ändå att kroppen orkade mer än vad knoppen trodde. Det är en bättre känsla, än tvärtom. Så, jag bet enkelt i och fortsatte springa på så snabbt jag bara orkade. Lite komiskt var att när jag sista kilometern var så trött att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, då började telefonen att leva igen? Vilket resulterade i en galenrunda på 7-8 kilometer med maxpuls sista delen och småvitt ansikte vid mål. 
Nu njuter vi kvällen här i lill byn. Elden jobbar på i den nya och vackra täljstenskaminen. Gör mig längtig till att våra gamling där hemma också ska vara duglig att elda i. 
Nu ska få lyxa med MammaMormorlagad middag och sedan rulla hemåt för att möta en älskad som är så efterlängtad att det inte är klokt.
En så himla, himla fin lördag.
Lillafrun
av Emmeli | okt 16, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Köket, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling, Träning
Det var ju bara som att vifta med en påse full av karameller framför någon som älskar godis, det där;
Att han kom hem i natt och sov och sen bara hann äta frukost innan han skulle dra igen. Okej, vi hann också ut på en sån där långpromenad i vackra, vackra hösten. Det var fint. Men sen, då var det bara att kramas hejdå igen. Kändes faktiskt fasligt tungt idag. Det brukar gå bra, vi har det så bra liksom, på båda håll. Jag tycker det är jättemysigt att vara själv med Liten och M har verkligen fått fart på sitt uppdragande och gillar det han gör. Men nä, det sög hästpung att han drog iväg idag igen, helt enkelt… Det tyckte vi alla tre..
Någon ville helst följa med, såklart.
Och ni vet ju hur jag är vid här laget; en obotlig optimist som ibland nästan blir less på mig själv över att jag så sällan tillåter mig själv att klaga, tycka saker är dåliga. Eller grinar över att det tar emot eller så. Det är så mycket skönare att försöka se saker från den ljusa sidan. Jag är tjurig som en gammal get och gör alltid ett och tretton försök till att göra varje dag till den bästa. Ibland går det lättare, ibland är det trögare. Ni vet, livet. Sen kommer det dagar som idag, när jag inte har den minsta lust att göra ens ett försök. Och då får det vara så. Punkt slut.
Så idag har jag mest gått runt och varit melankolisk och Ferdinandsuckat. Dels tyckt lite småsynd om mig själv och sen gått runt och bara vacker-suckat åt allt och inget. Det äär ju så makalöst fint ute nu att det tusiken gör ont i kroppen. Och den där solen tar sig in i huset också på ett sätt som gör att allt är lite gyllene, på något vis.
Efter en morgon ute i friska luften och efter att M åkt, så gick vi in i huset igen. Deppmorsan och den lilla Solstrålen som jag tackar för, varje, varje dag. Slängde kläderna och napp och trasan på köksstolen, satte igång och bakade limpa (HÄR finns ett inlägg med mina bästa brödrecept. Idag blev det Trishas Sirapslimpa). 
… och så röjde vi bort en liten bit slagbord som ni ser, så att S kunde rejsa mer än helt fritt genom huset..
”Å, min trasa, mamma!”
Så åt vi lunch och sen var det sovdags för S. Han somnade på några minuter där ute i sköna luften. Jag satte mig med en kaffekopp på järntrappen till Gårdshuset. Det är prima solläge där. Och så Ferdinandsuckade jag lite till, såklart. Sen blev jag snorless på mig själv och väntade bara en liten stund, till limporna var färdiggräddade..
..och sen körde jag igång ett träningspass som både innehöll hög puls och svidiga muskler. Det gick så jädra bra och jag tog ut mig till max. Finns intresse kan jag dela med mig av det! Svetten rann och känslan efteråt åt var grym,
Endorfinhög så känns det lite bättre nu. Vi ses ju imorn natt, säger jag till mig själv. Och sen är det söndag och då är vi hemma alla tre igen..
Jo. jo. Träning är bra på så många vis. Jag mår så himla bra av att det. Älskar att känna mig stark och svettas och få den där energin. Träningen gör att jag känner mig stark under hela vardagen. Stark i både kropp och knopp, alltså. För mig har träningen blivit en naturlig del i vardagen, den glöms inte bort liksom. Den prioriteras och koms ihåg på samma sätt som veckohandlingen ska bli gjord… Idag fungerade passet lite som ett lyckopiller! Väldigt skönt.
Liten sover fortfarande ute och går snart i mål på sin tredje snusande timme. 
Jag fullkomligt älskar hösten. Så nu ska jag ut och sätta mig på trappen och försöka njuta en stund och vänta på att min lillfis ska vakna så att jag kan få bjuda honom på lite nybakt limpa till mellis.
Melankoli, Ferdinandsuckar, Träning och Vacker-Höst.
Hoppas att ni får en mysig fredagkväll! -och trevlig helg till er, också! <3
Lillafrun
av Emmeli | okt 13, 2015 | Emmeli funderar, Mammalivet, Sovrummet, Träning
Någon ligger och sover fortfarande.
Sådär efternatten varm och så himla, himla gosig. Minimänniskan som oftast sover sina nätter i sin säng men som också gärna hoppar över till päronen då och då. Inte oss emot, det finns liksom inget mysigare. Särskilt, när den där lilla pojken ligger och snällklappar på sin mamma i sömnen. 
Det är tisdag idag och veckan är igång på riktigt.
Igårkväll passade jag och M på att ta fram träningskläder för kallare gradtal och kallare grader, så igår kväll lockade jag mig själv genom att tänka att
Denna morgon var även den sådär frostig och vacker och det är magiskt att kilometer för kilometer möta dagens ljus och se solen gå upp. Man möter inte så många, bara den där farbrorn med lillhunden. Det är tyst och jag hör mina steg i den lövprassliga vägkanten.
Och att komma hem, vaken och garanterat på ett strålande humör, än hur rundan har gått, är fasligt skönt. Det spelar liksom inte så stor roll, den där tiden. Idag gick det rätt snabbt, en annan morgon går det långsammare. Och att hinna hem och dessutom få vara där när han vaknar, den där lilla Minimänniskan. Det är lyxigt. Så blev det idag. Jag ska nämligen gå och väcka honom nu, bara jag satt punkt här.
Nu kör vi tisdag!
Lillafrun
av Emmeli | okt 12, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Träning
Så var det måndagkväll, plötsligt.
Och ljusen fladdrar och doftar yoga (har egentligen ingen aning… men det doftar gott och man blir sådär andas-in-och-ut-genom-näsan-cool, liksom) och kvällen är så lugn att det är löjligt.
Japp, det här är min nya stiiiil….gårdagen gav mig mersmak.
Okejdå; jag var uppe aptidigt i morse och morgontränade innan jobbet. Landade hemma efter arbetsdagen och att ha hämtat hem en gladunge från Förskolan. Fortsatte att leka ute med honom i ett par timmar. Så skönt med friskluft och ljus. Vi bunkrar så mycket det bara går. Sen ordnades det med lite tvätt och lagades middag. Och än om jag ibland tycker att det är smådrygt att laga middag och gärna överlåter det till mannen, så älskar jag att ropa nu är det middag! till mina pojkar.
Nu har jag precis nattat Minimannen. Han som var sådär toktrött ikväll efter en dag full av lek, och nästan somnade innan jag hann lägga honom. Mannen diskar undan det sista från middagen och snart möts vi nog i finsoffan och finular vidare på det där med val av ytterligare utebelysning och val av ytterdörr och val och val och val och sånt.
Typisk höstig vardagkväll här på gården.
Lillafrun
av Emmeli | okt 10, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling, Träning
Precis så;
Pyssel- och Friskislördag.
På förmiddagen drog vi ut på långpromenad med vagnen, hela lilla familjen. Morsan blev akutsugen på palt men isåg sin begränsning att på en timme hinna få ihop palt (det tar ju typ en timme att bara koka den..) så vi köpte med oss palt från affären på vägen hem. Stekte den med massa smör, åt till lingonsylt och iskall mjölk. Vi satt ute och åt, väldigt kladdigt och väldigt mysigt.
Sen drog den där älskade mannen iväg på veckans sista uppdrag (oktober är en crazymånad..men det är ju faktiskt väldigt positivt att ha många uppdrag! <3) och Liten sövdes ner i vagnen och jag hade en världsmysig stund ute.
Läste så noga jag kunde.
Och så körde jag igång.
Grävde och stoppade ner lökarna och vattnade och hade mig. Det kan bli bra. Kan också bli skitdåligt. Jag har ingen aning, är en typiskt första-lökerska.. och mitt i mitt trädgårdspyssel muttrade jag otåligt för mig själv; det här är ju som att slå in en julklapp till sig själv, redan i maj…
Men, det känns fasligt fint att få vänta på det där också. Dom blommande tullisarna i maj. Var sak har sin tid. Nu är det höst och det är så himla härligt, det också.
Min nya grej; att använda staketet som stativ. Funkar skitbra.
Efter utepysslet gick jag in och grejade lite och dessutom hann jag också köra en intrevallbaserat styrkepass som fick svetten att rinna. Nu är Minimannen vaken och vi ska snart traska iväg till Mäjadalen och Storan, Storsvågge och Kussarna. Lyxigt att kunna hälsa på såhär, en vanlig lördag.
Så, lite så har vi det denna lördag. Inte så mycket glamour, men fasligt mycket friskluft och motion, Minimannen-tid, mysigt utepyssel och lyxigt familjehäng på toppen. Sånt vi gillar, helt enkelt.
Önskar er en skön lördagkväll. <3
Lillafrun
av Emmeli | okt 9, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Där;
Världens Finaste Miniman. Full av bilar, fredagen till ära.
Vi började ju städa och dona redan från morgonen, som ni ser.
Vädrade och bäddade rent i alla sängar.
Och sen fick vi fint, fint besök av Litens Faster och hans lilla gulliga kusin som är, så när som på dygnet, lika gammal som honom. Det är smått fantastiskt , det där. Hur M och hans Syster blev päron så himla samtidigt (S föddes en dag tidigare bara..). Det är otroligt mysigt!
Efter innelek, discodans till ”Tänk om jag hade en liten, liten Apa” och sånt. Och förmiddagsmellis. Då gick vi på långpromenad med vagnarna. 
Riktigt kyligt idag. Men skönt bara man var klädd. Ungarna somnade, trots att dom inte ätit någon lunch. Det var helt sonika för skönt där ute i varma vagnen och friska luften.
Så skiljdes vi åt, fmailjevis och jag och mannen passade på att tumanhand-äta lunch. Sen bad jag M hjälpa mig lite med städningen…
Han avskyr att städa och slipper alltid. Han gör så mycket annat och jag älskar ju att städa. Men idag hade jag så mycket tvätt att ta hand om också att allt skulle ta sån tid… och hand hjälpte mig, ju. Som ni ser. Och det där är så mycket M. Med en kaffekopp i handen.. 
Efter hans hjälpinsats drog han iväg på ett möte och jag städade färdigt resten. Liten sov och sov och vips var hela huset nystädat.
M hade matkassar och nejlikor med sig när han kom hem i morse. Så nu står det nejlikor härs och tvärs.
Efter en drös timmar vaknade S. Åt senlunch/tidigmiddag och sen tränade vi, hela familjen tillsammans. Maj gadd vilket cirkuspass. Det är så vansinnigt jobbigt att hoppa runt med en ettochetthalvtåring. Men bra träning!
Sen piffade vi till oss och rusade iväg på god middag hos Svärisarna, där vi bjöd på efterrätten jag mixtrade ihop i eftermiddags. Mörk- och vitcchokladmousse med syrliga skogshallon.
Älskade fredag.
Önskar er en trevlig helg!
Lillafrun
Senaste kommentarer