Systrar på rad!
Det var den allra första fredagen i november!
Det blåster smärre storm och snöade på tvären. Ena syrran från huvudstaden var hemma här i norr och vi syskon hade något ofantligt trevligt inbokat denna dag. Nämligen en systerdag. Storan, Lillan och så Syrran. Storaysyster M fattades oss.
Vi kom ut till det vackra huset vid havet, mötte havets brus. Elden sprakade och ljusen brann.
Storan bjöd på salsicciapasta. Aldrig ätit. Men det var så otroligt gott!
Mer än mätta, pustade och stånkade vi medan lager på lager ytterkläder drogs på.
Vi gav oss ut på tur.
Och det ni inte hör eller ser, inte ens anar här.. är att det blåser så otroligt. Träden vajade yvigt i kring. Och det var så mycket snö!
Till sist kom vi fram till målet..
Havet!
Det sagolika havet.
Djupa andetag. Höra och känna naturens krafter ta i.
Rotsidan är alltid så vackert! Sommar som vinter.
Vi tjavade vidare sedan. Pratade livet. Gick halvt vilse. Drattade ner i av snön gömda klippskrevor. Skrattade. Tog oss upp. Och hem igen.
Men mest bara för att pusta lite… och stoppa ner en älskad äventyrare i badrock, badpjucks och allt vad det var…
För nu skulle Storan ta sitt första novemberdopp för i år. Hon är så vansinnigt cool… på flera sätt, alltså. Jag och syrran stod och klockade och frös arslena av oss av att bara titta på den där människan som pustade ”å det är så sköööönt, jag ääälsar det här”.
… själv blir jag pist om det droppar några kalla droppar ur takduschen… men, jag börjar ändå bli lite nyfiken på det där påhittet, att kallbada. Kanske vågar jag prova en dag… när jag ännu inte längre ammar och riskerar mjölkstockning.
När vi kom tillbaka till huset ännu en gång, hade mörkret fallit totalt. Jag värmde zucchinikakan jag hade med mig, vispade grädde och värmde hallon. Kaffet smakade himmel. Och hela dagen var som balsam för själen.
Systrar på rad. En sådan ynnest.
Emmeli
Svar på FRÅGESTUND 2023. DEL 2.
Kompisar! Det är dags för svaren till frågestunden, Del 2. Häng på!
Sommaren 2009.
1.”Hur träffades ni?”
Svar: I år är det prick 20 år sedan vi träffades första gången. Det var våren 2003, M och jag kommer inte från samma småbyar, men skulle stuvas ihop, den då kommande hösten, när vi alltså skulle börja högstadiet. Den skäggige minns till och med det här tillfället, inte jag. Däremot minns jag kärleksvärken i magen, när jag i sjundeklassens start, plötsligt blivit så ofantligt kär. Några år senare var vi modiga och förnuftiga nog att förstå att den där kemin som funnits från start, var något att sluta blunda för. Sedan dess har vi suttit ihop, snudd på femton år nu.
2. ”Hur håller ni kärleken vid liv mitt i familjevardagen?”
Den där ”kärleken vid liv mitt i familjevardagen”?, den finns fortfarande så mycket, vad jag tror är tack vare den där otroligt bubbliga ungdomskärleken.. dom där pirriga åren när vi ”Bara var kompisar”.. känslan av ”tänk att vi fick varandra”, finns liksom fortfarande så starkt kvar. Jag är så glad att vi inte blev ett par med ens, tror kanske inte vi hade varit där vi är idag då.
Men okej, skärp mig nu lite, romantisera inte mig och er tokiga. SÅKLART! , behöver vi se till att komma ihåg vårat VI mitt i fyrbarnsfamiljelivet. Nummer ett, här suras och bråkas det aldrig, vi har stor respekt för varandra och PRATAR alltid, om allt. Jämt å jämt. Han är min stora kärlek i livet. Och min bästa vän.
Vi försöker pyssla om varandra, var dag, ni vet enkla småsaker som visar/strösslar mycket kärlek. Som att M alltid förbereder min havregrynsgröt om morgonen och alltid ställer fram tallrik och min favoritsked till.. han susar till jobbet långt före vi ens klivit upp, så det där lilla tecknet, var dag, att han tänkt på mig, gör mig så så gott. Eller kärlekshandlingen att jag har förberett för ett träningspass som M bara kan köra igenom när han kommer hem från jobbet, klar är han lagom till att jag har middagen färdig och vi därefter kan mötas med endorfinigt god energi, hela familjen. En kväll under helgen kan vi lura i barnen middag tidigare än oss och så parkerar vi småfolket framför en film eller dylikt sedan, så får vi äta middag på tumis och hinna prata till punkt. Det är himla mysigt! Och för att knyta ann till bilden ovan, så älskar vi fortfarande att spela tillsammans.. det var ju trots allt den där gitarrpojken med dom blå ögonen jag så starkt föll för. Vi har ordnat det för oss med en Sal som är mer en Musiksal än sitta fint- sal.. där dimper vi ner vid varsitt instrument och spelar tillsammans, ja jag hade tänkt hunnit skriva dessa ord lite tidigare ikväll men vi hade alldeles för trevligt och barnen var alldeles för nöjda med att mamman och pappan jammade, att ja nu blev det ett sent kvällsinlägg… så värt.
Ska vi lyxa till det oerhört, så ber vi om en stunds barnvakt någon gång om året, för vi älskar att få långprata, ute på lång ridtur eller i någon utav våra föräldrars bastus. Nej, vi står inte och hånglar upp varandra sådär som på film, ni vet. Men tusan alltså! Underskatta aldrig den där snabba kyssen mitt bland småttingtjiv och överfulla blöjhinkar. Och så vidare… små ting, som gör massor.
3.”Har du börjat tänka på julen? Hur går tankarna med julklappar till alla barn?”
Svar: Alltså… jo men litegrann, men jag är ”inte där”, än. Nu är början av november, tid för blyertsgråskalans färgpalett, tid för lite extra vila och betraktande, liten stund av bakåtlut i takt med naturens broms.. en lucka mellan sommartidens iver och julens tindrande. Där har ni mig nu. I en lucka av pustande. Men jag vet, att om någon vecka, då är jag igång.. mest troligt. Med pysselpepp och juleiver. Har däremot en plan klar för barnens julklappar.. en vän delade tanken med mig och jag föll direkt. Tre julklappar var. En julklapp, som barnet behöver. Kan vara nya byxor eller varma vinterhandskar. Typ sånt. Klapp nummer två; något barnet önskat sig. Som det där legot som det suktats efter. Klapp nummer tre, en upplevelse. Här har vi en idé där hela familjen susar iväg för bus och mys. Föll pladask för denna klapp-idé.
4. ”Jag är nyfiken på vilken bredd ni har på ert locktak från Klockestrand på över- och överbärdorna?”
Svar: 220 mm
5.”Om ni inte bodde på Höga kusten var hade ni verlat bo då?”
Svar: När vi studerade på högskolan så tänkte vi länge, ja ända till vi ”råkade hyra en gård hemma i höga kusten som visst stod öde och tom”, att Umeå skulle varit trevligt.. och förnämligt på arbetsvis. Men det var just det vi kom på; vi vägrar leva för att jobba, vi vill jobba för att leva. Här, hemma i älskade höga kusten, med största delarna av våra familjer nära.
6. ”Vill ni har flera barn?/ Kan ni tänka er en liten femma, eller är syskonskaran komplett nu?”
Svar: Oooh…. Vi älskar våran flock som den är nu, en komplett liten fyrklöver! Det är i vanlig ordning Livet, som får utvisa vad som sker. Det är så många fler parametrar än bara viljan….
7. ”Var bor ni?”
Svar: Här, ju! På gamla, stora lilla gamla gården… mitt i höga kusten.
8. ”Ja, när sa vi ses? <3 <3 <3 <3 <3 ”
Svar: Darling! Vilken himla tur att vi fick ses under höstlovet.. nu dröjer det några veckor, sen kör vi full ös, jullovsmys. Systeryster <3
9. ”Hur länge har ni tänkt att du ska vara hemma med barnen?”
Svar: Vi tar en tid i taget. Som det är nu har vi ingen plan på att bryta denna ljuvliga bubbla av Hemmaliv. Plötsligt kanske ett annat upplägg dyker upp av vårt vardagsliv, något som känns lockande att prova, jamen då gör vi det. Men nej, just nu kan vi inte komma på något som skulle vara härligare än vi har det nu. Enligt oss, alltså.
10. ”Tack för ditt mys du bjuder på. Har du jobbat något mellan era barn/skyddat din SGI.. Jag är också hemmaförälder. <3”
Svar: Tack <3 Och vad fint att höra, att du också är det! Jag har inte jobbat borta sedan vår första bäbis… snabbt kan du räkna ut att jag då också offrat min SGI. Men ”det finns fler än ett sätt att göra rätt”, som Mamma Mu, säger… = fler vägar att gå för att känna att ekonomin inte är en superosäker boll. Jag är trots allt en trygghetsknarkare.
11. ”Är du troende?”
Svar: Ja, det är jag!
12. ”Vilka blommor suktar du efter att odla 2024?”
Svar: Ooh, vilken hoppfull fråga! Jag blev kär i lejongapen från i somras, så det blir det mer utav. Ringblommor och luktärt känner jag mig lite snuvad på och har en plan att FROSSA i det till sommaren. Risp blev också en ny kärlek som kommer återkomma, likaså harört. Tänker också för första gången försöka så brudslöja.. sen ska vi inte glömma att lilla B samlat en MÄNGD med solrosfrön från våra solrosor… han hoppas på ett eget litet solrosfält. Spännande, va!
13. ”Hur tänker du kring miljövänlighet och hållbarhet? Tycker det är svårt att få till i vardagspusslet”
Svar: I allt vi gör försöker vi självklart tänka hållbart och värnar om miljön. I stort som smått… och just det sistnämnda, smått, tror jag mycket på. Orden ”en kan inte göra allt men alla kan vi göra något”, ni vet. Vi köper svenskt i mataffären, vi tar gärna valet att göra handlingen på vägen hem från promenaden/springturen istället för att alltid ta bilen. Vi shoppar andrahand i första hand. Köper vi nytt, är det av god kvalitet som håller länge, länge. Vi sopsorterar, säger nej till reklam i brevlådan, odlar mer och mer för varje år, hemestrar, tvättar alltid fulla tvättmaskiner, använder alltid bara mild såpa vid städning, lappar och lagar i första hand innan vi köper ”nytt”/nytt . Och så vidare. Barnen är så med på det här tåget också, fint. Och som ni märker, det handlar om många småsaker som gör mycket i slutändan.
14. ”Alltså ni har det mest trivsamma kök jag sett här på Instagram. Säg mig, har ni planer på att renovera bort detta kök, eller trivs ni lika bra i det som jag gör?”
Svar: Vad himla gullig du är! Vi älskar också vårat stora bondkök, det är himla gemytligt! Dock är vi ju så otroligt sugna på att kunna sätta in järnspisen i köket igen, samma spis som en gång varit där i kökets hjärta.. järnspisen, som snällt står ute i lagården och väntar… och för att vi ska kunna ordna våran befintliga eldstad (kakelugnen i salen) och sätta in järnspisen i köket, så behövs en liten rockad…. men dit dröjer det. Tills dess njuter vi att gamla köket som det är.
15. Vilket är nästa projektet när badrummet är klart?
Svar: Just nu försöker vi ha ett litet ”uppsamlingsheat”.. samtidigt som vi pustar lite, NJUUUTER av detta badrum så hejdlöst. Byggtimmar går åt till hönshuset just nu. Sen ska vi fortsätta att sätta in radiatorer i något rum till… innan vi troligt kommer vara alldeles för peppade på något mer kreativt och nog ger oss i kast med Syskonrummet på övervåningen… eller badrummet på våning två? Vi är egentligen en bra bit på väg med båda dom rummen, så vi får se vart vi landar. Och när vi drar igång. Hönshus och fortsättning av radiator-historien, först.
16. ”Omg. Recept på korvgrytan!?”
Svar: Haha! Så roligt att du är pepp på korvgryta, det är ju så vansinnigt gott. Så HÄR gör jag min.
17. ”Samsover ni med alla barnen fortfarande?”
Svar: Ja! Bästa, mysigaste vi alla vet. Att ha flocken samlad, alla sover nära och tryggt. Helt underbart. Att krypa ner i stora storsängen tillsammans, härs och tvärs. Och så en två, tre katter på toppen. Tilläggas bör att vi satt ihop en dubbelsäng med en 90 cm bred säng, vilket ger oss ett redigt sänghav där alla kan sova gott. Ibland pyser något storasyskon in till sitt rum och slumrar ”borta” någon natt, men det är mer undantaget som bekräftar mysregeln.
…
TACK för så roliga frågor! Jag har sparat någon fråga också (ifall någon av er deppar över att inte ha fått svar <3), då jag tänkte att det ska få bli egna inlägg… stora frågor som kräver sina längre svar, ni vet.
Nu är denna mor så innerligt trött och ser fram emot att krypa ner bland snusande små alldeles strax. En tidig kväll, efter en trött-trött-trött blyertsgrå novemberdag.
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
För det där var minsann årets Höstlovsvecka, det!
Veckan vi fyllde med;
Oktober som mötte november. Kylig utflykt till vacker havsvik, tillsammans med vännerna.
Ljuvlig stund i ett stycke Drömtorp därefter. Njutsuckade gjorde jag, när Fru B pysslade om mig med varmt kaffe och fantastiskt gott fika. Barnen lekte i vanlig ordning non-stop och vi morsor pratade oss hesa om livets höga och låga.
Medan jag och barnen var på vift, hände det grejer där hemma i lagårn. Byggmästare M jobbade på med hönshuset… ”ny” dörr insatt, ”nytt” fönster likaså. Och Sallykatten inspekterade och provade öppningen för blivande hönsluckan.
Kyligt och vackert, ja. Solen tittade fram och bländade mig så smått. Det var en alldeles underbar tur, det där. Tillsammans med fyrbente grannflickan.
Så skönt att få sova ut…
Ha långsamma morgnar, en efter annan.
Men en del nyttogrejer betade jag av också. Har till exempel länge nu tänkt att jag vill koka saft. Den är tvärslut och så ”går det ju bara inte att ha de” (det går förstås hur bra som helst, men ni fattar). En dag när M behövde vara på kontoret, det var busväder ute och barnen njöt av att bara skrota hemma, mestadels inne. Då passade jag på. Städade kylskåp. Rensade ut lite kläder. Kokade saft.
Jag gillar inte något som har med Halloween att göra. Bara, bara Bästsväggans super(alldeles-lagom)läskiga och himlatrevliga spökiga party. Barnen bara älskar denna buskväll som nu blivit sådan tradition.
Vi fick denna dag som var som den vackraste vårvinterdagen. Solen värmde och snön gnistrade. Barnen åkte pulka utför lobryggan.
Älskade ungskock!
Så blev det fredag och jag drog iväg på eget äventyr, mer om det i ett annat inlägg. Kom hem till kvällen, efter att ha kört genom snöyra och snöblandat regn, om vartannat. Tacksamt en masse, att få komma in till ett varmt hem och serveras mannen-bakad pizza, gräddad på gourmetstålet… det var så himla, himla gott!!
Helgen fylldes förstås med extra många tankar på våra älskade som är i himlen. Extra många ljus tändes. Den första lilla enrisbunten sattes på bordet i Salskammaren.
Hela lördagen bara ösregnade det iiiskallt regn. Jag tog in lillponnyn i lagården, pysslade om honom lite extra.. han har aldrig haft så kraftig päls såsom islandshästen och dölepojken… Chippen är av lite smäckrare ras, helt sonika. Vi bäddade ligghallen full med mat och lillponnyn fick också ha täcke på sig, vilket inte hör till vanligheterna alls. Men det där vädret, iskallt ösregn, är ett ångestväder tycker jag.. det kallaste man kan tänka sig. Mycket kallare än om det vore tio minus och torrt.. då står pälsarna rakt upp och jobbar i lätthet. Men helgen, var en utmaning, helt klart. Det gick fint, trots allt.
Vi susade efter ponnypyssel hem till MammaMormor och PappaMorfar, för timmar av må-gott. Morfar och Sixten snackade hockey och HockeytränarMorfar dammade av rariteten, lilla tavlan, och taktiksnacket var igång med ens <3
Lovets sista dag. Fylldes med bland annat det här. Livets försa möte med Storfamiljens senaste medlem. Lilla lilla M.
Vi maxade lovveckan med att efter söndagsmiddagen tjava lillvägen till Farfars, där jag, M och svärmor donade nere i källaren.. vi hade det så vansinnigt trevligt. Syjunta, faktiskt! Där uppe härjade alla barnen med Farfar. Hem kom vi sedan efter gott bullfika, lite för sent.. och hade sån feeling på livet att det inte aaaalls gick att gå till sängs, förstår ni. Det spelades piano och trummor och lästes sedan alldeles för länge vid nattningen.. så precis alla barn somnade på tok för sent och päronen likaså, nattugglorna… så, vi har idag haft en mycket trött måndag. Men ändå, vilket himla fint Höstlov det där var. Vad vi sydde förresten, ska ni förstås snart få se!
Det blir en härlig novermbervecka, det här! Eller hur? Vi gör den så god vi bara kan!
Önskeplaner för vecka 45
– Omfamna blyertsgråa novemberdagar! … lyssna inåt så mycket jag har möjlighet till, inte pressa mig mer än nödvändigt. Jo, jo.. livet kräver sitt, I promise. Men, det går att hitta på en hoper ”hittepå-borde” också, men jag är försiktig på den fronten. Tänker minsann passa på, att passa av. Det är ju November….
-Leva en vardagsvecka med precis alla bollar vi jonglerar, i luften! En ”sån vecka”. Sjåig. Men, Vi tar en dag i taget, så ska det nog gå finfint
-Hemmabestyr! .. tänker att jag bland annat ska göra av med den allra sista zucchinin från årets skörd så det inte förstörs. Har en idé förstår ni, eller nej nu ljög jag; den skäggige kläckte en idé en dag som jag vill prova. Återkommer om det blev något värt att tipsa er om! Det hade varit en dröm att komma redigt framåt med hönshusbygget också..
-Susa till skogs och hämta hem lite pysselmaterial..
-Åka till stan med småpojkarna för några ärenden!
– Ha novemberhelg och fira älskade farsor! ❤️
….
Önskar er alla en god novembervecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Emmeli
Krämig, bus-enkel Fläskfilépasta
”Vad ska vi äta idag?”
.. har du hört den frågan du med? 😉 Så var det en dag här hemma där jag inte ens var i närheten av att kunna svara.. det stod helt stilla, mammahjärnan var trött så trött. Men tillsammans med barnen sökte jag runt inne på Coop.se efter något enkelt recept. Vi haffade ett vi tyckte lät gott, hade inte alla ingredienser hemma men gjorde en variant. Bytte och lade till. Ett hittepå, som blev så löjligt gott. ALLA barnen åt, med god aptit. Ni anar vinstkänslan!
Känner också att vi vann en sån där braig ”när vi är jätte många-maträtt” eller ”laga storkok och kunna göra matlådor att frysa in-maträtt”. Såna gillar man ju, bådeock alltså.
Här kommer ungefär-receptet!
Krämig, bus-enkel Fläskfilépasta
(Till ca 8 portioner)
Ingedienser
- 800 g tagliatelle
- 1 kg fläskfilé eller fläskytterfilé
- smör
- salt & peppar
- någon matsked soltorkade tomaterkräm
- några matskedar strimlade soltorkade tomater
- 300 g färskost
- Någon dl creme fraishe
- Någon dl grädde
- en skvätt vatten efter tycke
- Skär köttet i ca 1 centimeter tjocka skivor.
- Dundra i en redig smörklick i stekpannan/gjutjärnsgrytan och bryn köttet till fin färg på båda sidor. Salta och peppra också, förstås!
- I med färskosten, soltorkade tomaterkrämen och strimlade soltorkade tomaterna.
- Tillsätt creme fraishe, grädde och vatten efter tycke och smak..
- Låt alltsammans puttra ca 10 minuter. Smaka av! Klart!
- Servera till nykokt tagliatelle! .. vill man gojsa till det alldeles otroligt gott, så kan man ju på direkten, innan servering, blanda ihop alltsammans på ett härligt fat med sallad på toppen… eller som vi, var för sig, så var och en får bestämma!
….
Mm, det här är verkligen en nykärt tips från oss! En rätt som passar både till vardag och fest!
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Det är måndag och dags för veckans lilla rapport här ifrån gården!
Veckan som gick, fylldes med;
Måndag och redigt grötlass. Vi dividerade lite inne på instagram tillsammans, huruvida vi önskar ha gröten. Jag föredrar den kall. Under tiden gröten kokas, rörs ett ägg i. Bra ju! Och gott! Hallonsylt är gott på. Men en favvis är också skivad banan, kanel och mandlar. För att inte tala om äppelmos!
Lugnt och skönt hemmaliv i syn. Här sitter småbrollorna på trappen och har fruktstund tillsammans. Vilka band dom bygger, för livet!
Småbrollorna och jag tog tag i det här rummet; Stora stökrummet. Som ju är tänkt ska bli ett stort syskonrum. Till en början ett stort, men som så småningom om/när barnen önskar varsitt rum, kan delas på till två mindre. Rummet är stort. Och vi har toaaaalt belamrat skräp och skräp, färglagret, en trave gips, kartonger till fördärvat samt cirka tjugo andrahandsfyndade lampor som vi inte har plats för ens hälften…
Vi kom ändå en ganska god bit på väg. Var iväg på insamlingen med plast och kartong och drog ner med brännbart till vår egen brännhög.
Återfann ett tidningsurklipp från 1886 och blev så hejdlöst inspirerad. Tapeten har en gång suttit i det rum som nu är Stora Sovrummet , något annat rum mer än det, har ju aldrig varit bebott på övervåningen, innan vi byggde oss en varmbonad våning. Denna lilla tapetbit har alltså suttit i det rummet tidigare, men jag tänker att färgerna i den där tapetsnutten får bli inspiration till detta blivande barnrum nu..
Hästarna fick sitt ompysslande..
.. lilla B är otroligt intresserad av alla djuren och det är så himla kul. Full koll på precis alla sysslor som behöver göras.
Springa mig svettig. Bäras av Kolabönan på bergstur. Friskvård av två älskvärda slag som jag är ofantligt tacksam över att kunna ge mig själv.
Det handlades och lagades mat, i massor. En dag serverade jag något så barnsligt gott som potatismos på våra hempärer, norrländsk grillkorv och önskade tillbehör. Som sagt. Barnsligt gott och lika uppskattat.
StoraLillebror hade bästis över för lek, pannkakslunch och pyssel. En höjdare, hela alltet!
Så blev det fredag, vi hämtade hem skolsyskonen och drog raka spåret till bibblan, för att ladda upp. Inför Läslovet!
Helgen har fyllts med ditt och datt.
Största barnen har vi knappt sett till då dom hängt i granngårn med kära vänner, så himla lyxigt! Vi andra har hästat och donat med vinterns varmbonade hem till hönsen, äntligen är det på g. Dom har det gott nu också, men vi längtar efter att ge dom ett större hem.
Veckan avslutades stort. B har längtat efter att få följa med på bergstur.. sådär när mamman eller pappan rider samtidigt. Under lördagens ponnytur kändes det lilla ekipaget så redo för något dylikt.. så under söndagen riggade vi för oss. Farmor ryckte in, tog hand om sovande Lillminsting och två mys- och pysselstugna storasyskon. Vi andra drog iväg. Denna syn gör mig helt knäsvag.
Ridtur med pappa, uppför berget.
.. och med mamma, utför. Kära hjärtanes. Livetmagi, om ni frågar oss alltså.
Och tänk.. nu är Höstlovet här på riktigt. Önskeplanerna? ; lova oss! …vi ska ta en dag i sänder, fylla dagarna med så mycket gott vi kan.
Önskar er alla en skön höstvecka, gott slut på oktober och en god start på november. Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Så hörs vi under veckan!
….
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.