Vintersolståndet!
Klockan 23.23, den 21 december 2018. Hurra vilken god tidpunkt. Vintersolståndet! Nu vänder det. Ljuset.
…
Det är natt på Drömgården och bara föräldrarna till dom tre små barnen är vakna. Men det har varit full fart, precis hela dagen lång till bara för en liten stund sedan.
Vi har hela familjen slagit rekord i sammanhängande tid i Finsoffan ikväll, så mysigt och jullovigt. En lång familjefilm. Disneyfilmen Vaiana. Så fin. Följt av Jul med Ernst. Programmet som även barnen tycker om, dom som älskar att pyssla och greja i köket. Vi har Julestädat tillsammans hela dagen lång, förstår ni så ooh så skön den här kvällen varit. Förstås tog vi vara på dagens lilla ljus med en friskluftssväng ute för skottning och snölek. Sånt är alltid gott, ju! Den är sån fräsig känsla när vi stojigt vräker oss ut genom dörren med tre vinterklädda småungar som efter en stund i kylan får äppelkinder så röda. Först var det Han och jag, liksom. Nu är vi fem i familjen. Så förunderligt.
Och nu är hemmet så redo för jul. Det skiner och doftar linoljesåpa om dom nyskurade golven. Julmattan ligger på köksgolvet och den duktiga gamla ugnen som jobbat på i ännu ett år (kanske typ 50 år totalt?) är så himmelens ren. Var sak är på sin plats, bara den där efterfrågade julestrumpan som ska letas fram och hängas upp. Farmors julbonad hänger och snart är inte ett endaste paket kvar på barnens adventskalender.
Det doftar gran, hyacinter och nejlikoapelsiner. Det är så mysig och förväntansfull känsla. Snön faller där ute, men vi har vintertäcken klädda med julröda sänglinnen att krypa ner inunder här inne.
Godnatt!
Lillafrun
Granna granen och Livetfunderingarna vid Jullovets tröskel…
Minimannen, med sina bestämda pekfingrar, spelandes på pianot inne i Salen.
Både jag och M är två musikälskare. M är fantastisk på att både sjunga och spela. Gitarr. Och trummor. Och ja, lite av varje. Munspel. Blir alltid knäsvag när han spelar signaturmelodin till Alla vi barn i Bullerbyn. Så drömmigt, alltsammans. Jag. Älskar att både sjunga, spela fiol och piano. Musiken är viktig för oss. Och det är fantastiskt roligt att se hur barnen älskar när vi sjunger och spelar tillsammans…
Som jag sagt förut; Allt med barnen, känns så mycket i hjärtat… 
… som när hon, den där lilla tvååringen med jättelångt hår och det snällaste hjärtat jag kan tänka mig. Som pussas och kramas i massor, som kan vara huuur tjurig som helst (jag menar egentligen bestämd, viljestark och beundrar henne för det och vet att det är en bra drivkraft). Hon som säger ”mamma, jag älska dig!” minst hundra gånger om dagen och också säger ”Ta det lugnt! ..det är ingen faaaja mamma!” när hon, lik sin coola far, märker att mamman kanske blir rädd eller så.
Det känns så mycket. När hon, står där bredvid mig. Och idogt petar på, pumla efter pumla. Julgranskulor, alltså. 
Och den här synen. Storebror och Lillasyster. Som hjälps åt. Ååh, mitt hjärta går av. 
Och som pricken över allt, dom där två.
Min skäggige och vår Minsting. Som klär granen tillsammans. Lillebror för allra första gången i livet och med så stora ögon att man nästan tror att dom ska ploppa ut. 
Livet.
Och varför i hela friden kan inte alla bara få ha det såhär?
Ett varmt hem. Med stor trygghet. Mat i kylskåpet. En famn att krama. En skön säng att krypa ner i. Kärlek. I massor och lite till.
Jag går av när jag tänker på hur julehelgen närmar sig och alla små och stora människor, som inte aaaalls längtar till julen, på det nästan barnsliga sätt, som jag gör tillsammans med min familj. Det är så orättvist att det gör ont.
Allvarliga tankar.
Granen står så grön och grann i Salen.
Och nu är det Jullov här för oss på Drömgården.
17 oceaner av Jullovstid. Vi startade det hela med att gå på Storebrorens dansavslutning och bli sådär gråtfärdigt och föräldraaktigt stolta. Nu. Ska vi ta hand om varandra. Göra massa mysigt. Vara tillsammans. Träffa familj och vänner. Äta gott. Sova massor. Vila mitt på dagen bredvid gosebäbis. Motionera. Rulla snögubbar. Påta. Eller inte göra något alls. Och summera året som varit, förstås.. och drömma om vad som komma skall.
Ta hand om er! <3
Lillafrun
Mors juliga Rågsiktslimpor!
Torsdag och bara timmar kvar till Jullov!
Jag kom innanför dörren för en stund sedan, med äppelkinder och mör kropp. Att knata långprommis med två barn i vagn, längs moddiga och oplogade småvägar.. en hjärtebra motion! Och nu medan minstingarna sover, tänkte jag passa på att sända er något så många av er frågat efter senaste dygnet.
Det var ju hutlöst dumt av mig att visa bilder på dom där limporna igår, förklara hur goda dom blev… och så står jag här, utan recept. För det var så det gick till. Hade bara i huvudet på ett ungefär vilka ingredienser, som mor berättat för mig. Mått använde vi inte ett endaste. Jo, två paket jäst. Som Juniflickan smulade ner med iver. Och en liter vatten.
Men ok, nu har jag konsulterat min mor och ett litet, inte alls så precist, recept finns. Där här är bara ett så mysigt bröd att baka. Och så gott…lite smygsött, så vi kallar det juligt och tänker att det kanske inte är det optimala vardagsbrödet året om. Men, Mors juliga Rågsiktslimpor… det, är jul för mig!
Mors juliga Rågsiktslimpor!
Du behöver (till ca 6 limpor):
2 pkt jäst
50 gram smält smör
1 liter fingervarmt vatten
150- 300 g farinsocker (jag tog 150, lyckades jag räkna ut när jag vägde farinsockerpaketet efteråt…och det blev alldeles lagom sött, tycker jag!)
2,5-3,0 tsk salt
4 lite lätt uppvispade ägg
någon matsked sirap
Rågsikt tills degen släpper bunken .. nääästan 2 kg gick åt för oss.
Gör såhär:
- Smält smöret i en kastrull och häll därefter i vattnet, låt vätskan få en fingervarm temperatur
- Smula ner jästen i en bunke, slå över en liten del av vätskan för att med hjälp utav en slev lösa upp jästen
- Hiva i resten av smöriga vattnet, farinsockret, saltet, äggen, sirapen och till sist rågsikten. Låt degen gå några minuter i assistenten, eller om du rör för hand; låt armmusklerna svida ordentligt. Degen ska vara glansig och fin och ha släppt från kanterna i bunken, då är den klar!
- Stjälp upp degen på köksbänken och bädda om med en kökshandduk, låt jäsa till dubbel storlek… ca 45 minuter kanske..
- Dela stora degen i ca 6 delar. Knåda och forma till avlånga eller runda limpor. Lägg på bakplåtspappersklädda plåtar, täck med bakduk och låt jäsa en sväng till… jag jäste nog mina ca 45 minuter igen!
- Skjutsa in i ugnen i 175-200 grader. Låt grädda tills färgen på limporna är sådär härligt bruna. För att veta om limpan är gräddad igenom, kan du lyfta på brödet och titta under… om det har blivit brunt och gräddat där, då är dom klara. Men cirkus 20-25 minuter, skulle jag tro!
- Pensla på dom nygräddade limporna med lite sirapsvatten. (vatten utrört med en dutt sirap!)
God bakning önskas er!
Lillafrun
En alldeles vanlig, och smygsamt märkvärdig, HemmaMammadag här på Drömgården!
Det är onsdagen före jul.
Bara fem små dagar kvar, till den efterlängtade aftonen. Fast alltså, tiden nu innan. Den är bäst, tycker jag.. och nästan marinerar mig själv i julestökande.
Vardagslivet pågår. Den skäggige är på kontoret och konstruerar och räknar grunder till blivande hus. Här hemma har en mamma och tre små en så lugn morgon det bara är möjligt, med julenippriga ungar, liiite för sent uppstigna, trötta människor. Vi susar iväg allihopa, skjutsar fyraårige Storebror till kära timmar med småvännerna på Förskolan och vi andra åker till nyöppnade butiken i vår by. Sån lycka, att ha en affär igen efter höstens krånglande utan.
Väl hemma ställer vi till med Det Stora Julelimpabaket!
….ptjaa, efter att mamman sörplat kaffe för att skrämma gruset från ögonen. Och efter att Lillebror somnat i vagnen. Och Juniflickan ätit mellis…. kokta ägg.. och den där kexchokladen som hon prompt skulle ha på affären. Äsch. Några dagar innan jul. Ska man vara extra snäll… (med andra ord; jag orkade inte ta en fight med tvååringen där i kassan med händerna fulla, bäbisen småsvettig i babyskyddet och så vidare) En kexchoklad mitt i veckan,fick sitta på sin plats, helt enkelt.
Juni styr köksassistenten som en kung. Och till sist är där en hel drös av limpor under gamla kökshanddukarna.
Det sprider sig en doft i hela hemmet… 
En blandning av nejlikor i apelsin.
Och nybakta Julelimpor!
Så ska det bara penslas lite vatten på toppen. Lillebror är med på en hemtam mammahöft.
Så tackar dagens ljus för sig.
Och vi susar iväg med Rymdskeppet igen. För att hämta den där storlilla älsklingen. Och svänga in på macken för att köpa dagens tidning.
Vi är så nära nu. Midvinter. Och känslan av att ljuset återvänder till oss, mer och mer för var dag.
Så dukas eftermiddagsfika fram. Någon sover på sofflocket. En sitter och gungar i babysittern. Och den tredje provsmakar limpan och utbrister att ”du är den bästa mamman man kan täänka sig!”. Vilka ord att få, va. Ibland är jag bara skrot, kan jag lova. När det trilskas för lilla miniminitonåringen, då är det mammas feel! …Så det är härligt när kärleksorden strösslas.
Och just idag kände jag mig så nostalgisk, mysigt Bull-mammig, och som om jag var i mina föräldras kök, som liten Emmeli. När mamma bakat precis dessa limpor innan jul, köket var varmt från ugnsvärmen, julmusiken nästan nötte sönder öronen, ljusen brann härs och tvärs..
Njutandet…
… och på första sidan i tidningen och ett så fint uppslag mitt i? -..Där var ju vi här på Drömgården!
Inte klokt, ju. Så fasligt ovant. Känns så märkvärdigt. Rosorna på kinderna är hos oss och tacksamheten över hela alltet, likaså. Ett så himla, himla hjärtefint reportage.
Det var alltså det häär som var så spännande förra måndagen. Att vi fotades och intervjuades i timtals, här hemma på Drömgården. Om vår resa hit till Drömgården, om återskapandet av detta 1800-talshus.. där vi inreder en våning där någon aldrig bott och om lillafrunsdagbok.. ni är många som skrivit så varma ord idag, tack.
Så började mörkret falla på riktigt. Limpor fulla köksbänken. Och kvällströttheten på intågande. Mannen undrade när han kom hem om jag tänkt starta bageri nu också? … – jo, minsann. Jag tycker att livet har alldeles för lite innehåll, faktiskt. Eller hur det nu var….
Till alla er som hittat hit för allra första gången idag; Välkomna hit! Hoppas att ni ska trivas. I vanlig ordning; tack alla ni andra trogna, det här vore så skittråkigt utan er!
..En alldeles vanlig, och smygsamt märkvärdig, HemmaMammadag här på Drömgården, alltså.
Nu tar vi kväll, i lugnan ro!
Lillafrun
Recept på Tant Sagas möra chokladkarameller!
Någonting gammalt. Något loppat. Något ärvt och något fått. Pumlor (googla, vetja) från Mormor. Söta tomteflickan från mor.
Något hemmapysslat…
Kristyränglar. Och smällkarameller. Med tankarna hos gamla Farmor, och tiden som var då.
Hur du gör dina egna kristyränglar kan du kika på prima beskrivning HÄR.
Och hemkokta karameller. Favoriterna. Sedan barnsben. Tant Sagas möra chokladkarameller. Ett kärt ”måste” på julens gottebord.
Köksbordet fyllt av härligheter, mao. Och jag tänkte förstås sända er receptet på karamellerna. Dom är lika enkla som goda…
Det här gamla receptet fick min älskade mor, precis när hon och far gift sig. Receptet kommer från Tant Saga. Min mormors kompis. Hur fint, alltsammans?
Tant Sagas möra chokladkarameller!
Koka 5 dl strösocker, 2 dl vispgrädde, 1 dl sirap, 3 msk kakao och 0,5 tsk vaniljsocker.
Låt koka till 120 grader. Ta då kastrullen från plattan och rör i 3 msk smör. Rör, rör, rör tills du har en glansig smet…ja, jag brukar ha i termometern och checka av så att jag inte slutar röra förrän temperaturen sjunkit till ca 90 grader.. gärna ännu lägre..
Häll smeten i en bakplåtspappersklädd form (ca 20 x 30 cm) och låt svalna. Ställ ut i kylan, vetja! Skär i småbitar och njuut.
-Perfekt att fylla i en strut och ge bort till någon man tycker om. En ganska så bra grej, visst?
Tant Sagas möra chokladkarameller.
Och fler karamellrecept finner ni ju i Julekategorin. HÄR finns till exempel ett inlägg med flera goda karamellrecept.
…
Tisdagkväll nu här hemma på gamla gården i norr.
Vi har fyllt dagen med rejsande till byarna i kring för att hämta ut paket. Julepåta här hemma. Promenera med sovande små i vagnen, en så andäktigt vacker tur.. nu när träden dignar av snö som gör alltsammans så förtrollande sagolikt. Så till eftermiddagen fick Storebror mys med sin Mormor och Morfar medan jag tog minstingarna för bvc-besök som gick strålande trots förskräckligt ont i mammahjärtat när Lillebror skulle få sina två sprutor i goselåren. Allt gick väl, så slutet gott, ni vet. Ikväll tar vi in julgranen och ungarna är omåttligt peppade! Det lider mot jul, alltså…!
Önskar er en skön kväll så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
