Att ta lite gårdag och så.
Titta där då;
flickorna redo för kalas.
Vår älskade lilla Juniflicka, där på dagen prick 7 månader. Älskade, älskade 7 månader. Kära nån vad jag är tok-kär i livet med mina två småttingar. Och den där skäggige, förstås.
Lördag, sa vi?
-Det var en god sådan, rakt igenom. God på alla sätt, liksom. Jag kände bara hur jag som gick på moln. Över den där grejen att faktiskt ha helg, när det är helg. Att mannen hade jour just igår, ja det gjorde ju inte så mycket, vi hade han ju hos oss i alla fall förutom när han var ute på vift, förstås.
Vi fick skön nytta gjord, typ en insamling som totalt svämmat över. Den, hamnade där den skulle. Och det målades balkongdörrsfoder. Och päronen tränade. Mamman kände sig världslyxig som fick, nästintill, några minuters hemmaspa. Haha. Ja, alltså; duscha i lugn och ro och packa in håret i inpackning och därefter hinna rosa kinder och till och med torka håret torrt. Ta på sig den där nya blusen. Ja, det behövs verkligen inte mycket eller många minuter innan det känns som om man varit iväg på tre dagars spa. Typ så. Underbart!
Sen följde en kväll i Mäjadalen. Hos den där familjen vi älskar så, med den där purfärska 10-åringen som hade ett så hjärtemysigt och kalasigt kalas.
Minimannen och födelsedagsbarnet i full färd med att fixa det sista på den där goda, goda tårtan.
Vi åkte sedan proppmätta och hjärtevarma hemåt i stjärnklara natten.
…
Idag är det söndag,
…och jag vill typ gasta M E N!! NÄÄJ! när jag och barnen vaknar som tre kraxande kråkor. Igen. Vi hade ju lämnat den där Basiluskan bakom oss. Och visserligen. Hon drog. Men nu är det en ny variant här. Jag tror visserligen inte att jag träffat en endaste människa senaste tiden, som inte varit Basiluskig på något vis. Så det är väl helt sonika bara att acceptera. Vi kör ett race till, när vi ändå var igång, liksom…
Äsch. Det ska nog bli söndag av det här nys- och- kraxhaket, också!
Mannen åkte iväg i morse och är just nu i kyrkan med våran gospelkör och sjunger på gudstjänst. Jag tittar och njuter härifrån datan och livesändningen som ordnats så fint. Lillan sover gott ute i vagnen oc..,hoppsan! nu ropar min andra darling inne från ”Pott-huset”! Måste kila, mao!
Ta hand om er!
Lillafrun
Att ha kalasdag.
Så var det lördag!
Och här hemma pågår både det ena och det andra. Vi vaknade i ottan av att Brandispappan drog iväg på larm i full fart. Jag och kidsen njöt av att bara få fortsätta att kura under varma täcken och sova vidare.
Sen har jag och småttingarna haft mysig lördagmorgon med långfrukost och lek och någon (jag, mao) ojar sig njutigt över den där träningsvärken som kom efter gårdagens fredagsfys. Nu är alla hemma igen och vi har lördag med skönt helgtempo.
Ljusen brinner och tullisarna svämmar över vaserna. 
Det ritas och görs eget presentpapper och slås in paket med glittrigt snöre. 
Ljuvligaste kalasklänningen till Lillan, ligger framme på stolen och väntar in kvällens födelsedagskalas för familjens älskade R. 
Det är en mycket kalaspeppig känsla som råder.
Inte allra minst hos den lilla Minimannen som redan dragit på sig snyggaste tröjan han vet just nu. Vanskligt, redan liksom. Men, vi kör. Häpp, häpp!
För att timmarna ska gå fort till ikväll, får vi fylla dom med massa kul. Som till exempel en repris av den där grejen vi gjorde igår när Lillan snusade i vagnen, jag och S; rejsade med sparken på skaren över våran lägda/åker. Prick så svinkul som det låter!
God helg till er!
Lillafrun
Vårviskningar!
Frrreedag!
Vi vaknar i en trassig hög i Storsängen. Precis familjens alla familjemedlemmar. 
Det sörplas skogshallonsmoothie.
Småttingar hoppar i vårglada kläder. 
Kaffet och det där hembakta brödet smakar så gott.
Och att vi hann med en tillsammansstund, innan pappan drog iväg sista gången innan vi tar helg på riktigt. Det, gjorde pricken över hela alltet.
Och så finaste Helgblommorna. Med det där riset vi tog in igår.
Jag tycker det är Vårviskningar i luften. Men först får det faktiskt gärna vara lite riktig vinter. Fast det ska erkännas, att det är omöjligt att inte bli lite vårpepp och börja längta efter värme, mindre lager-på-lager så fort man ska ut genom dörren och sådär…
Ha en god fredag, alla ni!
Lillafrun
Att ha haft torsdag mitt i stormen.
Åhå!
-Vilken (som Minimannen säger) grrrryyym dag, det här har varit! Grym, som i grymt bra, alltså.
Vaknade i morse och bara kände i prick hela kroppen att; det här blir en bra dag!
Där; Ett mycket torsdagsmorgonkrispigt hem… mitt i morgonbestyr.
Vissna tullisar men med en bäbis som också kände peppen och satt mitt bland städracets start med discokulalampan och hade det party.
Vi hivade ut mattorna och sen var det dags för Lillan att sova dagens första lur. Jag och S blev tvärsugna på att gå ut en liten sväng medan hon sövdes. Vi tog oss ett litet äventyr runt gården. 
Någon skjutsade sin Lillasyster mot den där stora björken vi tänkt norpa lite ris ifrån.
Alla var med, såklart.
Det blåste ganska bra, så efter en stund gick vi in igen.
Jag hade kunglig hjälp i städningen.
Fick i ärlighetens namn knappt röra den där dammsugaren. Jag tyckte såklart att den där bestämda lillfisen var så söt där han gasade fram i ett redigt tempo,
..så galet lik någon annan här på jorden (undertecknad, mao), att jag fick skrattet innanför bröstet.
Han var noggrann, det var han.
Självklart tog vi oss pauser också. Många.
Lekte.
Hade apelsinpicknick på köksgolvet.
Piffade lite. Och så vidare.
Till sist var dammsugarvarvet klart.
Då mystes det med Lillasyster som vaknat. 
Kolavippar.
…
Efter lunch var alla mätta och småttingar sovtrötta, så då kläddes samtliga i varma kläder.
Plötsligt hade det visst blivit storm av den där blåsten, men vi var pepp på sovstund, helgblommor och att kanske, kanske möta Farfar på jobbet. Så vi gav oss ut i alla fall.
Först till affären. Där någon det första han gör när vi kommer innanför dörrarna, är att ropa ”Jag vill söpa helgblommor!”. Sagt och gjort. Sen vandrade vi långrunda i blåst och sol. Det droppade i räserfaert från taken och jag ville bara tjoa. Och tjoa, det gjorde vi också när vi faktiskt fick träffa den där efterlängtade Farfarn. Nöjda och glada rullade vi sedan in på Drömgården igen.
Kidsen snusade. 
Och titta! Fina tullisar, va?
Minimannen väcktes efter en stund. Oftast sover han inte om dagarna nu, men en liten lur kan det ju bli ibland, som idag. Han och jag drog på vår favoritlåt just nu; ”Snacket på stan”. På repeat.
Vi dansade och diggade och morsan gjorde samtidigt ett överkroppspass, som kändes prima. Men jag kände ändå efter en del (till en början) så det var sant att den där Baseuluskan i halsen dragit helt.
Sen har här lekts jaga runt, runt, runt. Och när jag fick en bra chans gjordes dammtorkning och skurandet av golven.
Och nu; bara en så, så skön Kvällsfridssuck.
-I ett såpdoftande hem med pyjamasklädda småttingar, ett pussel på köksgolvet som viskar om dagens lek och en mamma som känner sig lycklig över en underbar, vanlig dag. Allt, med stormen som tar i så det knäpper i husknutarna.
Ha en god kväll!
Lillafrun
Bamsekramar, förändringar och Baseluskanbesök.
Där;
En för mig så himla dyrbar syn. Vackerpappan som kramade sina kids hejdå innan han drog iväg på jobbet i morse. Vad dom där hörselkåporna var med i allt, det vette katten. Älskar den där leveransen av ”baaamsekram”, som S säger. Älskar också, att jag fick se precis samma syn, ikväll igen. Så lyxigt att M stuvat om i sitt uppdragande en del nu sedan det nya året. Något som blev klart redan i höstas men som trätt i kraft nu. Kommer bland annat innebära att han inte kommer behöva bo borta sådär tre och fyra nätter per vecka, som det har kunnat vara vissa perioder. Samt att vi på vanligt vis, kan längta till helg vilket vi inte kunnat på sisådär fyra år, kanske? Nu kommer vi ha helg (i alla fall nästan alltid) när precis alla andra våra nära och kära också har det. Om det känns nymodigt, lyx och megamys? – JA!
Annars?
Tjaa… vi verkar ha en Basiluska som är här hemma och härjar. Lillan snorar. Bjossan likaså. Jag blev tvärsvidig i halsen igårkväll och small av tillsammans med barnen vid nattningen. 12 timmar björnsömn och sånt där supersnuskigt gurglande i vatten med heroiskt mycket salt i, verkar dock ha gjort susen för mig (det där med saltet är ett superknep!). Men jag har ändå känt mig lite 98-inte-helt-100 idag. Och försökt leva som jag lär…. vilket jag kanske inte alltid gör, ska erkännas. Det vill säga; tar ut mig för hårt fastän man borde ta det lugnare. Tycker att det är lite viktigare att alla runtomkring mig mår bra men driver istället på mig själv som vilken tjurig arbetshäst som helst. Jag är garanterat inte ensam om beteendet.
Men det bidde till exempel inget som-planerat-träningspass idag. Hade inte tänkt mucka så mycket med denna Basiluska så kanske hon faktiskt ger sig här och nu, och inte blir värre. Då är jag nog på banan imorn igen istället. OM jag får önska.
Minimannen gav sig själv Storebrorsledigt från Föris resten av veckan så vi har haft mysigt här hemma, alla tre. Det cirkulerar nämligen både den ena och andra sjukan runt oss, som jag liksom gärna försöker hålla oss ifrån. Så vi har roat oss här hemma. Kritritat och trolldegsdegat och så var vi ute på en skön långpromenad så morsan fick lagomjobbig motion samtidigt som barnen fick sin sköna vila. Sen har här städads ur kylskåp och torkats ur skafferi och nåt annat köksskåp. En sväng i eftermiddags var vi till Mäjadalen och morsade på kusinerna och fick ”luggarna klippta” (Minimannens ord) av Världens Bästa Klipp-L. Så nu har vi också en alldeles nyfrissad Miniman här hem, som lyckligt säger att nu seer jag bra igen, mamma! på sitt lilla farbrorvis med R:en rullades långt fram i lilla munnen.
Nu är det kväll och jag ska gå in till dom där tre darlingarna som surrar i köket och kvällsfika lite innan nattningsrace. Mannen har säkert, likt alla andra kvällar/nätter något på g där uppe på övervåningen!
Hoppas ni mår bra? Eller snorar ni också?
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
