Motorproblem och hjärtexplosion.
Någon öppnar sin ”Lucka 2”. Och någon annan tittar nyfiket på.
”En buss!!”
Som han direkt uppfann ett garage till. (Lådan den var i alltså). Och sen fick bussen åka med på äventyr…
”Ploga, ploga, ploga! Du är så tung, Juni!”
”Juni? Ja måsse laga motorn. Vänta”.
(Bjossan lyfter upp hela lekpanelen, gör nån yvig manöver. Och dimper sedan tillbaka allt igen)
”De är ingen faara Juni, jag bara klämme dig. Sååja…”
(Bjossan tröstar genom att trycka in nappen och ge trasan…)
Funkar!
Lillasyster börjar bli trött och bara väntar på att någon ska bädda ner henne i sköna vagnen. Man blir ju så fasligt trött av att leka. Särskilt med en lekledare med dubbeltempo! 
En oändligt älskad och schyst lekledare.
Mannens och mina två stjärnor.
…
Igår;
Julkalendermorgon, paketöppning, torsdagsstädning, förislek, långpromenerande, lekleradegande, vispad-grädde-med-mango-ätande i finsoffan. Och sen, blev det kväll och en första decemberdag var till ända. Dock verkade våra barn vara som förtrollade igårkväll.. så busiga och vi-tänker-inte-sova-nu-mamma-och-pappa. Ja, särskilt Bjossan menar jag. Han kanske tog sig en föör lång nap på eftermiddagen. När klockan var 22 satt vi alla vid köksbordet och åt skinkmackor. Förutom Lillan då, som latjade i gåstolen som hon premiärade igår. Helknas men smygmysigt! Gott somnade vi, en efter en i en rasande fart, bara vi bäddade ner oss tillsammans i Storsängen.
Och nu har vi haft fredagmorgon som ni ser. Jag och barnen.
Morgonbestyr!
Mannen åkte tiiidigt i morse och är iväg och föreläser idag. Kära nån, han har så många bollar i luften nu att jag knappt varken vet vart han är i landet, eller vad han gör för dagen. Jag tänker att det är huvudsaken att jag vet att han lever, har det bra samt när han kommer hem. Hah! <3
Vi andra tre är leeediga! Bjossan kom just och gav mig en stor kram. ”Taack mamma fö du gett mig en ny buss”. Han, som för en liten stund sedan serverade sin katt mat och vatten (jo, det är söligt när han gör det själv.. men det är det värt! precis skitgulligt och asbra med den mängden ”ansvar” som liten Miniman) …jag påminner honom någon matning ibland, och så går han själv till städskåpet där kattmatpåsen finns. Rejsar ut i hallen och häller upp. Tar andra lilla skålen och går iväg för att hämta vatten. Sen skvimper det vatten typ överallt innan allt slutar med att Sallykatten blir superglad och Minimannen exakt så stolt som du anar. ”Fääääälvklat ska du få mat, Sally!”
Kära nån, alltså. Ibland tror jag att hjärtat ska explodera.
Ha en fin fredag, alla ni!
Lillafrun
Att ha December här!
Årets Adventskalender 2016
Den bor i hallen och sprider mysljus och julepirr. 
Och visst, kan man förstå hans längtan?
Lilla Minimannens, alltså.
Han har klappat paket, undrat, trånat och längtat. I morse kröp han och jag upp i finsoffan, drog stora filten om oss. Tände ljus, sörplade välling och såg på första avsnittet av Julkalendern. Lillasyster, sjusovaren, snarkade som en liten prinsessa, mitt i storsängen.
Plötsligt sa Lillan god morgon och samtidigt knackade det på dörren… som vanligt när jag typ har som minst kläder på mig, plus kanske en bäbis hängande i en mjölkkantin. Då, kommer det såklart någon karl med stor lastbil och vill dumpa av något jag knappt har en aning om vad det är. Något mannen har beställt, i vanlig ordning. Tack och lov var det inte 27 fönster och 2 pardörrar den här gången. Utan bara typ tusen rullar med…duk, kanske?
Nåväl. Vi löste det där likt det dreamteam vi är, jag och S. Och Lillan förstås.
Sen, väntade något efterlängtat!
Älskade lilla pojke. 
Någon hade imponerande koll på var nummer ett höll hus.
Och Lillvännen blev precis så glad som jag trodde. För sin röda, nya deg. ”Jag ääälskar den hä röda degen, mamma!”
Nu är det december.
Bara 24 dagar kvar till Julafton. Håhå, så härrrligt! Och tiden framtill dess, känns bara så fantastiskt mysig.
Men ser ni?
.. nä, det gör ni nog inte. Lilla tjugofyran som ligger där i fönstersmygen och väntar?
Igårkväll, typ 21.03 avslutades en auktion på Tradera. Med en grön traktor med grå skopa. Lillvännen har redan gröna traktorn, han leker med den varendaste dag. Men vad han önskar sig, och vad som är det enda han önskar sig i julklapp.. är den där förbenade skopan. Som vi, jag och mannen alltså, sökt med ljus och lykta efter. Till ingen framgång, förrän häromkvällen.. på en auktion. 
Behöver jag säga att jag vann den auktionen? Och längtar såhäääär mycket tills han får öppna lilla tjugofyran på Julaftonen?
Tacksamhetskänsla. Att vara glad för det lilla. Vara en god männniska. Kunna hjälpa till. Förlåta och säga förlåt. Dela med sig. Ta emot och visa kärlek. Allt det där och massa mer, försöker M och jag både lära och överösa vår son med, så mycket vi bara kan. Varje dag.
Men vad tusan; en drös roliga, pyssliga, sällskapliga, ätbara och partyblingiga (han får en pytteliten fick-discokula som är stencool) julklappar. Det, vill vi också ge honom. För att han är Världens finaste S. Den bästa Storebror Juni någonsin kunnat få. <3
Ha en fin första decemberdag, alla ni!
Lillafrun
En lyckad jakt, julig entré och så vidare.
Är det inte enris, matvaror eller annat. Då kan det vara lummer. Som idag. Vad vi packar på vagnen, på hemvägen från Föris, alltså. 
Hej i onsdagen!
Kikar in en snabbis mitt i skönaste eftermiddagshänget! Idag har vi haft sol och det har varit precis hur fint som helst. Bjossan har varit och lekt några timmar med sina små vänner, medan morsan dejtat Storan i ”Gympasalen” (vår Sal som förvandlas, ni vet. Till ett redigt svetthak!) för ännu ett träningspass. Lite annat påtande och så ännu en drös såna där åh-kära-nån-vad-du-är-underbar-suckar, till den där lilla flickan som jag är precis lika såld på som hennes Storebror. Kärleken, alltså. Magiskt hur den bara får plats, i oändlighet.
Och jag slutar aldrig att känna tacksamhet. Över att få komma hem. Till min plats på jorden. Älskade Drömgården.
Sådär ser vår entré ut just nu.
Julegranen står och väntar på att få hängas upp och ner under några veckor. Små stjärnorna lyser välkomnande i fönsterna. Likaså den där lilla pyttegranen till höger om Drömdörren. 
Och nu är vi alltså hemma, efter skön långrunda, hämtning av Bjossan med efterföljande lummerjakt. En lyckad sådan!
Nu ska vi bara chilla en stund innan middagslagning och den där älskade skäggige kommer hem!
Hoppas att ni har en god onsdag, tänk att det är första december imorn! Mysigt!!
Lillafrun
Det sa svisch!
Och plötsligt var det kväll.
Den här dagen sa verkligen svisch!
Att slå in tjugofyra småpaket var precis hur mysigt och roligt som helst, men tog en sisådär fyra evigheter. Nogrant inslaget varenda ett. Vips skulle Bjossan hämtas hem och en eftermiddag med mys och lek, middagslagning och sånt följde.
Någon är för övrigt übretaggad på den där paketfyllda kalendern. Sa direkt han kom innanför dörren (och jag sagt ”titta till höger Sixten!”); Åhh.. får jag öppna..?? men mamma, vilka fiiina! . Gullbarn.
Finaste Julegransleveransen fick vi idag också (tack älskade pappsen!), så nu längtar jag såå tills den ska fyllas med pumlor.
För den uppmärksamme… bara 22 nypor där ovan. Men! Jag hittade dom två andra sedan, gömda av mig själv. Det var lycka! Upphittandet, menar jag.
Gott sällis hade jag vid paketinslagningen idag, som ni ser!
S Sover gott nu sedan länge, medan vi andra donar med ditt och datt. Mannen senjobbar vid datorn, jag har precis tagit en urskön dusch efter det där TRX-passet och Lillan sover i min famn. Nu ska jag ta dagens sista krafter att klara en liten deadline med några frågor jag ska besvara till en tidning. Häpp, häpp.
Natti!
Lillafrun
Att sända en eloge. Och ha tisdagsplaner.
Det där var igår, när jag och barnen var på väg ut genom dörren.
En smärre svettning för morsan innan alla är påpälsade, alltså. Den minsta kläddes först och hann inte hamna i vagnen förrän hon slog igen sina blå där mitt på hallgolvet.
Lilla Juniflickan.
En Eloge till alla Förskolefröknar som klär på en sisådär hurmångabarnsomhelst innan dom själva går ut genom dörren. Hejja er!!
Jag var svettig innan jag ens hade börjat dra mina småttingar i vagnen igår, och då kan jag inte ens skylla på någon klä-på-fight, heller.
Snäppet svettigare blev det såklart när vi gick långrundan i snön som föll med faslig fart. Barnen sov så gott och jag jobbade på.
Såg det såklart som ett bonusträningspass… jag räknar aldrig promenader som träningspass, men igår var det gränsfall; dubbelvagn på oplogade vägar, kilometrar efter varandra. En skön tur, vi hade ju inte bråttom liksom. Jag gillar att kämpa lite. Älskar att känna mig stark. Och det där är ju liksom lyx-kämpan. Självvalt, menar jag. Kidsen sov sig igenom handlingen och mammans stånkande hemåt också. Till slut var vi hemma, rödrosiga och med god luft i lungorna.
Jag tog mig en välförtjänt stund på sofflocket sedan… en sån där ni vet, när det är knäpptyst i köket, jag hade tänt ljus överallt och satt med en rykande varm kaffekopp. Visste att barnen hade det hur-gott-som-helst där dom sov. Och själv, mådde jag precis sådär prima, jag med.
Och vips var det tisdag, ja!
Och det där ut-genom-dörren-scenariot har avverkats ännu en gång. Denna gång för att ta oss till Föris med en lektaggad S. Men på morgonen åker vi, för det allra mesta ,rejserbilen dit… så nu sitter bara en lagomvarm mamma här hemma och sörplar kaffe och smider planer för dagen. Jag och Lillan passade på att svänga in på ”posten” på hemvägen för att hämta ut ett stort julklappspaket.
Planen för dagen?
Bland annat hinna slå in alla kalenderpaket och fixa ordning adventskalendern så den står så där jätteklar när S kommer hem. Gos med den lilla men mycket snuviga bäbisflickan. Ett trx-pass för mammakroppen. Och lite annat, sånt där vardagligt, ni vet. Låter som en finfin plan om jag får säga det själv.
Ha det så gott!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
