Att sova i en florabok. Och fredag!
Det är fredagmorgon och jag kliver upp, alldeles själv, efter natt med sån där sömn jag vet att jag är otroligt bortskämd med. Liten har inte feberyrat i natt, vi har istället sovit som tre björnar bredvid varandra. Jag smög mig upp och började dagen med ett skönt morgongympapass. Man blir ju glad av att bara säga gympa, liksom. Nu är klockan strax efter tupptid och det är fortfarande så tyst, så tyst här hemma. Pojkarna ligger fortfarande och sover där inne.
Jag fortsätter smyga- Knipsar av några bilder på dom nya sängkläderna som jag egentligen ville ha förra året. Men då sparade vi varenda korvöre till en viss Drömgård vi vara smått maniskt besatta av att kunna köpa. Smått magiskt var det därför igår när jag fick bädda in just dessa lakan, i vackra Sovrummet hemma på vår gård. Sängkläderna är som tagna ur en florabok. Hur fina som helst.
Hoppas, hoppas den här lilla prinsen mår bättre idag. Jag tror det, då febern verkar ha stuckit.
Nu ska jag gå och väcka mina två, duka fram god fredagsfrukost och sen ska vi dra iväg på förmiddagstur. Förena nytta med nöje. På en och samma sväng ska vi låta en Musikfrökenmorsa, som igår var stressad över missat jobb, få fixa lite snabbt jobbfix. Åka till brädgårn med stora släpvagnen bakom bilen. Och till sist hamna där jag hoppas och tror att jag kan hitta den där önskade färgen på blomsterna till våra vårplanteringar. Det här känns redan nu som en himla bra dag. Kanske det bästa med att ha haft en småmoloken dag; att få vakna till en ny dag. En bättre sådan. Att få känna att vi har en hel, hel helg framför oss. Med Lilla Familjen samlad. Det, är också så fint att det inte är klokt.
Ha en fin fredag alla ni, så hörs vi!
PS. Tävlingen som jag hintade om i DET HÄR inlägget, är absoluuut inte bortglömd. Den bara väntar in några dagar. Till Finaste Textilföretaget är färdig med sin nya hemsida! Så håll ut, den som väntar på något gott och allt det där.. DS.
Lillafrun
En halvbra dag…
Det här har varit en så… yr dag, eller nåt?
Jag vet knappt vad jag har gjort. Delvis sprungit runt som en smådum katt som försökt få tag i svansen. Delvis har också mycket blivit gjort. Typ så.
Vi slängde ut täcken, kuddar, mattor och drog igång tvättmaskinen och sörplade kall hallonsmoothie till frukost. Väckte dagen så. Sen har jag ännu en dag pysslat om min lillvän så gott jag bara kunnat. Idag väldigt många Mamma, schunka inte!! där mamman, helst inom en fjärdedels sekund, ska vara på plats och mamma, hjäppa!, med vad det nu varit som krånglat för lillhjärtat. En hel del tröstande och Mamma bääja Sisse (Mamma bära Sisse)… typiska tecken på att allt inte står rätt till.
Så kom den där pappan hem mitt i dagen och då det var två som blev väldigt glada här hemma. Kort därefter bäddades Liten ner i vagnen, och somnade innan lillvägen tog vid av storvägen. Trött och ynklig… typ som hans morsa känt sig idag. 
M och jag bestämde oss för att sätta oss vid husväggen bredvid äppelträdet, och skriva en Vår- och Sommarlista. Jag älskar listor. Särskilt en dag som denna när huvudet kändes proppfullt av både stort och smått.
Så, där satt vi.
Finulade på allt från vårens projekt här hemma på gården, till vilken syskonvagn vi vill ha. Alltså, hallå!? Sommarbäbis närmar sig med stormsteg och vi är två päron och en Storebror som knappt hänger med, överhuvudtaget. Med Liten i Magen hade jag stenkoll… nu är det full fart på livet och veckorna bara rullar på. Tacksamt, absolut! Ny graviditetsvecka! blingar det till i telefonen och varje gång tänker jag oj, har det redan gått en vecka nu? .
Och efter den där stunden i solen grejades det med allt möjligt; som att skicka iväg moderskapsintyg, fota en älskad man för visum, skicka mail härs och tvärs, ordna upp lite jobb som inte kunnat bli av denna vecka på grund av Sjukstuga och så vidare. Mitt huvud blev lite lugnare av den där listan och av avbockande.
Fantastiskt var också, att där i gräset upptäcka knoppiga och småblommande Pär i Backen.
Men nånstans där konstaterade jag också att det kanske bara är en sån här dag, idag.. när det känns halvbra. Känslomänniska som jag är. Och såna dagar, dom måste få vara dom också.
Nu är det kväll i alla fall och lite mindre moloken känner jag mig, efter ännu ett i-smyg-träningspass denna vecka (Då Liten varit/är sjuk den här veckan, har han inte fått vara med och tjääna som han annars ibland (typ ofta) brukar.. därav mitt så kallade smygande). Snart, snart kan vi också lägga oss i en nybäddad storsäng, där lakanen är nytvättade och faktiskt alldeles sprillans nya. Jag ska bara skura färdigt golven och slänga på mattorna. Sen, blir det dusch/bad och hopp i renbäddad säng, för hela familjen!
God torsdagkväll önskar jag er!
Lillafrun
Att ha trott mycket, mycket fel…
Så, vad har vi här då?
Ja, en oväntad vändning skulle man kunna säga.
Igår kväll fick den där lilla älskade plötsligt hög febertopp igen? Den här morsan hänger knappt med, alltså. I måndags när jag hämtade från Förskolan märkte jag direkt att han inte var på topp. Såklart han skulle vara hemma på tisdag. Ha chansen till lägre tempo genom mamma-Liten-mys. Lugnare lekar som orkas med med snuva och en feber som varit och hälsat på natten innan. Det var en så mysig dag det där, förresten. Dessutom, verkade han hela tisdagen bara bli piggare och piggare. Prima! tänkte den här mamman. Och igår konstaterade jag att det blir perfekt med ledig-onsdag och sen tar vi en skvätt Förskola och Jobb imorn, torsdag.
Men, icke! 
Igårkväll kom Herr Feber tillbaka igen. Och det med besked.
Så vi fortsätter Sjukstugan en dag till. Jag har grusiga ögon efter natten som varit febrigast hittills. Liten har sovit, men småyrat i sömnen liksom.. så jag har hoppat till stup i ett. Så en trött mamma här idag… med en tvååring som kvittrar på nästan som om inget hade hänt… med världens slemhosta och grodgrönt snor ur näsan. Tapper lillvän, mao.
Solen skiner in i sovrummet. Ute är det så vackert. Men kallt! En liten drös minusgrader. Perfekt väder att hänga ut täcken och kuddar i, för lite vädring. Så får det bli!
Så vi tar torsdag, snyter mera lillnäsa på han som småsluddrigt, i natt när mamman gav honom alvedon, ändå var noga med att säga tass, mamma! . Och så håller vi tummarna att febern är bortaborta. Men här ropas inte hej! Och så väntar vi så småningom idag hem en skäggig och mycket älskad och efterlängdad pappa och man.
Det blir nog torsdag av det här också.
Lillafrun
Att ha haft några timmar på vift.
Lagom till att Litens kusiner slutade skolan idag, drog vi ner på byn. Typ hur lyxigt som helst för en Liten som är helförtjust i sina kussar, att få ses en vanlig onsdag. Stora Lilla Kusinen R var världens sötaste majblommeförsäljare som cyklade och mötte oss mitt i byn. 
Minimannen, som idag är hemma med sin mamma enligt vanlig Ledig-onsdags-princip, hade blivit lovad av sin Morsa att gå till lekparken. Så cirkus 200 gånger klättrade jag upp och ner i den där Höga Kusten-båten med Liten, för att åka rutschkana. Jag mumlade både en och två gånger för mig själv, att det där lilla hålet upp genom trappen, nog iiinte var gjord för 25åringar med växande magar…. 
Så gungade vi förstås. Enligt mamman en bättre aktivitet för den där lille som inte är helt pigg ännu, än om han tycker det själv.
Jag la mig i den där stora, runda gungan bredvid. Sisse undrade om mamma skulle sova gonga? och det skulle jag lätt kunnat göra… men det kändes lite småopassande på något vis.. särskilt när någon efter tillräckligt lång tid gastade meeeja faaaaat mamma!! (mera fart mamma).
Och till sist hade vi tre nyss-slutat-skolan-kussar och en Storan samlade på byn tillsammans med oss. Så då gick vi på lilla Glasshaket. Liten somnade i vagnen utanför, barnen åt glass och jag sörplade kaffe och tänkte att det där med glass får vänta till en varmare dag.
Och så gick vi förbi Blomsteraffären. Storan shoppade finheter och jag stod bredvid och dregglade. Jag har inte bestämt än hur mina vårplanteringar ska se ut ännu, så jag väntar och suger på karamellen lite till. Men den där papperskassen går inte av för hackor, visst?
Jag och Sisse gjorde Storan och kussarna sällis hemåt. Det blev en mysig promenad på, för oss, nya grusvägar. Såna där småvägar som jag tycker är så himla vackra.
Efter sisådär tre timmar på vift rullade vi in på gården igen. Mellishungriga, rosiga om kinderna och sådär skönt trötta, ni vet.
Världens Godaste Hallonsmoothie mixades och vi sörplade i kapp, den lilla och jag. Gott, mamma! sa han, med jämna mellanrum.
Jo, jo! Det var mysiga timmar på vift, det där.
Och nu är det tidig kväll och jag ska sätta igång med middagen, samtidigt som jag tänker vääägra att titta ut genom fönsterna. Det småsnöar och är blyertsgrått. Aprilväder!
Hoppas ni också haft en fin onsdag!
Lillafrun
Oväntad och så himla uppskattad.
En dag hemmavid, alltså.
En bonusdag tillsammans med min Sisse. Lilla vännen som inte är så sjuk att han är alldeles loj, men som är för krasslig och hostig för att orka hänga på som vanligt på Förskolan.
När vi var på halva rundan i förmiddags, så somnade han i vagnen trots innan-lunch-tid. Jag passade på att handla på vägen hem och sen hade jag en skön mamma-stund på Gårdshustrappen. 
Åt krämig risotto från gårdagen och söplade kaffe och tuggade vindruvor och daddelchokladbollar. Sen drog nån slags kalldimma in och jag höll fullkomligt på att frysa häcken av mig.
Gick in och strax efter vaknade Minimannen, feberrosig och ynklig. Men efter lite lunch och Byggare-Bob-filmtittande fick han nya krafter igen. Vi lekte med allt möjligt. Som den där lilla Bäbisen han plötsligt fått upp ögonen för och ska klä av och på och trösta och så, om och om igen. Så himla gulligt!!
Sen drog vi ut i vackervädret. Himmelen var åter helblå och vi traskade iväg på sopuppdrag (tömde sopor i soptunnan och drog iväg tunnan till stora vägen) följt utav en helt fantastisk minipromenad; hand-i-hand tillsammans med min älskade pojke. Vi hittade en liten väg, en sån där väg med massor att titta på runtomkring. Jag fick knappt en syl i vädret, det var någon liten som pratade och pratade och berättade olika saker för sin mamma, hela tiden.
Vi tog mellis ute på bron när vi kom hem sedan. Och sen vandrade vi längs med vår egen lillväg. Liten spanade på grannens traktor och jag slog mig ner på vår lilla stenmur som omringar Drömgården. Sa till Sisse att mamma solar lite bara! när han undrade. Så då gick han också och satte sig där på muren. Blundade. Riktade ansiktet mot himlen. Och solade. Med ansiktet från solen, och allt…
Jag dör söthetsdöden.
Den där ungen alltså. Med varmaste hjärtat, den största viljan, och det vackraste leendet jag vet. Mammahjärtat orkar knappt med ibland, känns det som. Den här dagen stoppar jag i hjärteasken. En bonusdag.
En Oväntad och så himla, himla uppskattad sådan. En dag tillsammans med min unge, som jag älskar så att det gör ont. Ett ont, som bara, bara betyder kärlek.
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
