Att summera ett Höstlov.
Höstlovet, ja.
Jag har fyllt min hjärteask med sånt jag mår bra av;
Som en massa tid med min älskade lillvän, 
Han där, och hans pappa, är mitt allt-och-lite-till här i livet. 
Det har också blivit en drös av svettiga träningspass. både utomhus och i pappsens hardcoregym. Familjetid med både min stora och lilla familj. Liten har haft lyxen att hänga med sina kusiner.
Vi hade en Spa-dag. Och så det där- Att vakna av sig själv på morgonen. Och stunder vid gamla foton. Långa promenader med vagnen i kylig höstig luft.
Ibland har också den där älskade dykt upp, men som sagt; oktober= extrem-maxad månad uppdragsmässigt. Nu är vi otroligt nöjda att vi klarade månaden så bra (särskilt mannen! <3 ). Teamwork!
Och lyxen att få vara hemma hos Mamma och Pappa och äta god mat och få fika himmelskt god bulle och en annan kväll befinna sig hos älskade Svärisar som också serverade så himla god mat.
Ja, Jag känner mig så tacksam.
Och så den där söndagen då,
-som maxadees fullt ut med bakning och en massa tvätt- stryk- och städfix. Timmar i skogen med Storan och yngste systersonen H( han, som klargjorde med Rrrrrruullande R för sin mamma och moster, att han INTE gillllaR den här skogstuRen). Vi kom hem med en herrans massa enris och lingonris och metervis av lummer. Sånt vi ska göra vinterfint både ute och inne med. Så återvände jag hem till mina pojkar och jag sket helt sonika i städningen och den där färdiga tvättmaskinen och det där, en stund till. Vi gick ut på mysig tillsammanspromenad i stället. Liten fick stanna och klappa på den där traktorn han ser och pekar på varje gång vi går rundan, och det var ju såklart en höjdare utan dess like.
Medan mannen lagade himmelsk gryta gick jag ann som en gasell; fönster putsades, lister torkades och köket blev sådär übernogastädat… varenda lucka och ja ni vet. Golven blev såpskurade till slut så blev det bara så himla fint och städat. Och som om det inte var nog så toppade jag söndagkvällen med att åka iväg på en hjärtegod körövning som gjorde att jag var lugn i kroppen och andades jämt, när jag la mig på kudden för natten. Dagen hade med andra ord inte varit så lugn och fridfull som ni säkert förstår. Full fart i alla ära, men ibland kan jag bli knäpp på mig själv när jag vill så mycket.
Så det var Höstlovet, det. Svisch sa det!
Nu säger vi hej till den här första novemberveckan!
Lillafrun
Att ha Första November och en sista Höstlovsdag.
Plötsligt var det Första November och min pelargon i köksfönstret är större än någonsin och blommar för fullt.
Jag har tidigare tyckt att det här bara är en ful och mörk månad och en evig längtan till att få börja julpyssla och spela julmusik (okej det där med julmusiken brukar jag i och för sig starta med pinsamt tidigt). Men inte i år! I år är jag pepp. Jag tror att det beror på att vi ju har våran Drömgård med ett helt hus att göra mysigt och tända ljus i och bara ha det gott i kvällarna när det är så mörkt där ute att kolsvart ses som ljust. Typ så. Allt känns gott i hjärtat med denna gård.
Den här morgonen vaknar jag bredvid min Sisse i Storsängen. Vi myser en stund och stiger sedan upp och börjar med allt möjligt, samtidigt. Slänger ut mattor, river av kuddfodral av finkuddar, slänger in tvätt i tvättmaskinen, äter frukost med hallon i filen och med skurhinken som frukostvän. 
Så bakar vi limpa och lyssnar på kaffebryggaren och längtar efter att pappan ska rulla in på gården. Vi har en sista Höstlovsdag kvar och ska ta till vara på den till fullo.
Och DÄR kom visst mannen hem. Åh, jag måste kila. Ha en fin söndag och första november!
Lillafrun
En sista-oktober-dag.
Vi , jag och Sisse, bestämde oss för att göra det allra bästa av den här dagen trots att den var lite småsorgsen och lite deppig för att fina pappan åkte iväg och så. Och, vi tycker nog att vi lyckats rätt bra.
Först fick vi ju den där långpromenaden med M. Sen svischade han iväg och jag och Sisse fortsatte att vara ute, det har varit så vackert väder idag. Vi lekte i sandlådan och bakade sandkaka tills vi hade sand överallt. Sen hjälptes vi åt att kratta ihop lite löv och äpplen.
Han är mycket hjälpsam, den där lilla. Det triskades lite för oss. Krattan fastnade i äppelträdet och så. Men i övrigt gick det som hejsan för oss! 
Efter timmar ute, åt vi lunch här inne. Sen bäddade jag ner Sisse i vagnen och han somnade så gott. Då passade jag på att börja min Städning Deluxe; rev ner gardiner i köket, putsade fönster, strök en gardin i en hel evighet, hängde upp densamma. Var uppe på vinden och sökte bland lamporna vi har men inte använder och hittade där en gammal goding från lyan som jag hängde upp.
Sen tog jag paus i finstädandet. Och drog av ett träningspass som fick bli min avslutning av denna träningsvecka, veckan som i början var tänkt som en vilovecka men som istället blev en skitbra träningsvecka. En lyxig dusch hann jag också med innan Liten vaknade efter långvilan. 
Och nu håller mörkret på att falla och kalla dimman på att dra in över åkern. Ljuset brinner ute på bron, för våra älskade som nu har vingar och inte längre vandrar här bredvid oss på jorden. Jag och Sisse har ju ingen bil idag, så vi kunde helt sonika inte åka till gravarna. Men som tur är har såklart Mormor&Morfar och Moster M varit där och ordnat.
Men nu ska vi faktiskt blåsa ut det där ljuset och jag ska ta min lillvän i handen och gå lilla vägen till Farmor&Farfar. Vi är bjudna på middag, och det ser vi fram emot!
Och precis i detta nu, sköljde en stor tacksamhetsvåg över mig. Tack för en så fin Sista-oktober-dag och bara; tack för livet, alltså.
Önskar er en fin alla helgons dag-kväll. Var rädda om varandra. <3
Lillafrun
Sorgsen och vacker.
God morgon!
Idag är det Alla Helgons Dag och jag har mina älskade Far- och Morföräldrar i tanken. Tänk vilken lycka att jag hann ha dom i mitt liv så pass länge, trots att jag ju själv är en supersladdis och kom till världen en drös år senare än alla mina systrar. Jag fick lära mig så mycket av dom där människorna. Sånt som jag bär med mig, varje dag. 
Idag vaknar vi i Storsängen alla tre. Liten måste ha flugit över till oss i natt eller i morse någon gång. Eller så har någon av hans halvsovande päron burit över honom (så kan det vara…!). Nu ligger grahamsgrynsgröten i magarna och vi är redo att ge oss ut på en långpromenad tillsammans. Det är sol och vackert, men jag känner mig lite småloj (är det ens ett ord? smådeppig liksom..) och tycker att det är halvroligt att M ska åka iväg efter att vi varit ute tillsammans och sen iväg på uppdrag långt bort.
Och så är ju faktiskt den här dagen lite sorgsen, tycker jag. Om än vacker.
Lillafrun
Lyxig fredag med avsaknad av ett par pusselbitar….
Jag startade min fredag med att kliva upp, snöra på mig springskorna, dra på mig mössan (och en herrans massa andra kläder) och springa min morgonrunda. Det var inte kotte en ute, benen var tunga som bly men jag fick mig en skön runda i alla fall. Kom hem svettig och mötte en underbar unge som precis vaknat bredvid sin fina pappa. Så jag hoppade i duschen och sedan raka spåret in i morgonrocken och där började ett riktigt lov-lyxigt morgonmys med långfrukost och kaffesörplande i ett par timmar.
Tidig springrunda och mysmorgon. Bästa av två världar.
Och sen, packades den där tygväskan ni ser. Med handduk och bikini och sånt. 
Jag hann vara ute på gården en stund med mina älskade två och bara spatsera och andas friskluft. Pojkarna taggade för Pappa-och-Sisse-dag och gick sådär hand-i-hand som gör att mitt hjärta slår volter.
En Fjällräv till Pappa och en liten randig Polare. 
Sen kom Storan med storbilen full av ungar. Vi drog iväg norrut. Duktiga Storebror A passade småpojkarna på äventyrsbadet och jag, Storan och Systerdotter J hade en drös av lyxiga spatimmar tillsammans. Vansinnigt ovanligt och otroligt lyxigt; ligga på varma bäddar, bada saltvattensbad (någon hade ritchratchrakat benen innan och gastade rakt ut när hon doppade ner sig där i. Fett osmart), gå på bastusession med en man som ledde hela sessionen (viftade handduk och pratade om pepparolja och sånt) iklädd kort kilt. Håhå, då höll jag på att kola lite. När han stod där i sin kilt och svingade handduken på oss för att uuuupplevelsen skulle bli bättre, som han sa med pepparoljslen röst. Så bubblade vi förstås, åt lunch och sörplade ohyggligt god smoothie. Efter timmarna där så lommade vi ut på Spat/Äventyrsbadet alldeles vimmelkantiga, gäspiga och mjuka i kropparna.
Med en och annan dålig bild på näthinnan efter den där bastustunden som var den konstigaste jag har varit med om och som dessutom innehöll gubbar i inga kläder alls. Maj Gadd.
Nåväl. Jag är hemma. Hel.
Tacksam för dagen, om än lite ledsen i hjärtat att vi inte var alla fyra systrar. Två pusselbitar fattades. Men det får bli en annan gång. Nu är Stockholmssyrrorna på plats i sin stad igen (kom snart hem igen!! <3).
Nu är jag hemma hos mina pojkar och har fredagkväll. Landade hemma med gott kött till middagen och god Alvestaglass till efterrätt och så en miniliten pumpa som ger höstig stämning ute på bron. Hemmet är för ovanligehetens skull inte nystädat trots att det är fredag, men äsch. Det finns viktigare saker… som att hänga så mycket man bara hinner och orkar, med familjen. Lite tända ljus (med tanken på dom vi älskar och saknar), kisande och efter-spa-sömnig syn. Ja, då kan vi ju låtsas att det är nystädat.
Ha en fin helg alla ni! Ta hand om er.
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
