Det, är lycka om något.
Att ha en Morfar.
En sån som leker med en, springer full-fart-framåt med en. Skjutsar i skrindan tur på tur. Har oceaner av tålamod och som låter en vara med på alla möjliga påhitt. Det, är lycka om något.
Liten har inte ”bara” oss; mig och M. Utan en hel Storfamilj, på både min och mannens sida. En Storfamilj som liksom omsvärmar Liten med så mycket kärlek att det inte finns någon hejd. Det är en sån trygghet och hjärtefin känsla för oss Päron. Att vara älskad och omringad av kärlek och trygghet, det är ju bästa som finns.
Mitt hjärta går av på mitten när jag tänker på hur otroligt tvärtemot det är för många andra barn. Precis just nu. Ute på svarta havet med blixt-snabbt-tickande småhjärtan. Tickandet beror inte på att dom har sprungit och jagat sin Morfar. Tickande beror på en oerhörd rädsla.
Världen är inte rättvis. Och det gör ont.
Jag är så förbenat tacksam att min unge får ha det så här, som han har det. Med en Morfar och en massa andra runtomkring sig. Trygghet och kärlek i överflöd.
Det, är lycka om något.
Lillafrun
En lite finare sortens lördag.
Och vips var vi i den där Lilla byn som jag alltid, alltid kommer att kalla för mitt Hemmahemma.
Vi hänger hos MammaMormor och PappaMorfar och Torehunden. Har det hur bra som helst. Det känns så himla lyxigt att få komma hit. Vi blir ju liksom lite, lite sällskapssjuka när mannen är iväg precis hela helgen. Strandade är vi ju också eftersom M har Pärlan. Sen är det helt sonika tvärmysigt att vara här. Och tänk! Förra året vid såna här helger, då var vi strandade i och kring lilla Lyan uppe i Norrnorr. Vi hade det alltid väldigt fint där också. Men det är hur härligt som helst att bo så här nära familjen. Att min älskade Papps bara kan komma och hämta oss, mig och Liten, och så får vi en världsmysig helg i älskad by.
Det är lördag och vi har startat den med en Tommelmorunda, hela gänget.
Morsan med snor på halva glajjan.
Innan vi var hemma ville någon gå själv… trots att skorna inte var medpackade.
Han är min stolthet, den där ungen.
Nu väntar hotellfrukost á la mama och den går inte av för hackor!
Vi har en lite finare sortens lördag, helt enkelt.
Hoppas ni får en god lördag!
Lillafrun
Det som vi inte ville skulle hända… och så resten av fredagen.
Fredag, ja.
Vi fick såklart hur bråttom som helst i morse. Jag lät Liten bada alldeles för länge, han älskar det ju liksom.. Men sen fick vi tokskynda oss till Förskolan och lekstunden.
Och nä, Vår Lille Miniman är inte dum. Dom är ju inte det, dom här små Minimänniskorna. Från att bara ha vinkat hejdå och kutat in och inte brytt sig om var varken jag eller M har varit…. så är han nu som ett frimärke på oss vid lämning. Därför var vi där idag och bara lekte tillsammans. Han vill inte säga hejdå. Det är det senaste. Och det var precis, precis det här jag varit så orolig över. Det är M som råkat ut för tårar och måsta gå ändå… jag skulle fasiken inte klara det. Än fast vi till och med fått gulligt filmbevis visat för oss på Paddan (Världens bästa Personal som gör allt för kidsen och päronen! <3) där filmen visar att S, typ 1 minut efter lämning leker på och är sitt vanliga go- och glá-kexchoklad-jag, så gör det ju så oooont att behöva lämna den där lilla, lilla människan med tårar trillandes. När farvälet väl är taget, så går det hur bra som helst. Han leker, både äter bra och sover bra. Och är, som vi fått berättat för oss, så självständig och trygg. Men avskedet är drygt. Mitt och mannens, var vårt Päronhjärta kämpar. Vi vill inte att han ska vara ledsen ett endaste dugg. Än om det bara är en fisminut och allt sedan är bra. Det vore ju egentligen konstigt om lillvännen ville säga hejdå till oss.
Efter lekstund drog vi vidare, fortsatte vår runda och hamnade sedan hemma på Gården.
Morsan svettig och Liten ännu mera lekstugen.
Efter lek började vi städa tillsammans. Men jädrar vilken dålig kombo vi var då. Jag ville plocka bort och dammsuga, torka och göra fräscht. S stängde av dammsugaren, slet fram allt han kunde komma åt i lådor och skåp, hämtade hårdbröd ur skafferiet och knaprade för fullt (och smulade). Så klättrades det här och där, drogs på ugnen på 300 grader och som pricken över i ”skurades” golvet med toaborsten. Jo, jo.
Där bröt vi. Om jag säger så. Så åt vi lunch istället och sen hoppade S i vagnen och sov i tre och en halv, nästan fyra timmar. Inte klokt vad länge. Han drar till med såna där megasovningar rätt ofta och idag var det väldigt passande. Då kunde jag greja i hemmet.
Förvandla hemmet från ett kladdigt och skräpigt hak, till en skinande rent, linsåpeskurat hem. Liten rejsar så med sin bil att det blir svarta streck på golven… så jag har krupit på knä och gnuggat med en liten, liten svamp och sen knäskurat som vanligt. Men nu är det fint, alltså. Bäddat rent, tvättat, vikit tvätt och hängt tvätt har jag också gjort. Känns så skönt när sånt där är gjort.
Nu är vi båda vakna igen. Omåttligt nöjda. Det är ju värsta bästa sensommarvädret trots att vi är en bra bit in i September! Hur härligt som helst! Och jag har pratat förnuftigt med mig själv och konstaterat att det här med lämningarna nog borde bli bättre och att jag ändå känner mig lugn eftersom att resten av Förskoledagen flyter på så himla bra. Vi säger så. Och så har jag träningsvärk deluxe, det är nystädat och ungen är kvittrig och glad. Nu kör vi helg för hela slanten!
Ha en fin helg allesammans!
Lillafrun
Att ha fredag.
Fredag!
Här hemma vaknar jag och Liten i storsängen tillsammans. Vi fick lyfta över honom i natt då han vaknade och skrek som en stucken gris. Vi förstod direkt vad det var; krusbärspartyt som knappt hade något slut igårkväll. Han älskar ju sånt där; frukt och bär. Men det kan bli för mycket för lillmagen, det har vi fått klart för oss nu. Liten verkar ha en liten stenmage och har kanske haft ont i magen typ fem gånger i sitt liv. Jag känner ändå igen på skriket att det är magont för honom. Tänk vad man lär sig att läsa av sitt barn som mamma och pappa. Det är häftigt!
Idag är allt precis som vanligt igen och det tackar vi för. Aptråkigt att ha ont i magen och dessutom åkte mannen iväg tidigt, tidigt i morse och kommer hem på söndagkväll. Jag tycker såklart att det är skönare att vara båda två om Liten inte mår bra, liksom.
Och där är han ja, Minimannen! Iklädd nattskjorta och i full färd med att jaga flugorna. Hans vänner här hemma. Och så säger han Men titta! Men titta! åt precis allting. Gullunge.
Nu är frukosten äten och alla mattor är utslängda. Vi går här och skrapar skräp från fötterna, både Liten och jag, och konstaterar att det kommer rassla fint i dammsugaren under dagen städrace. Men innan vi tar tag i det så ska vi ut på långpromenad med vagnen och stanna till på mitten för att leka en stund med kompisarna på Förskolan.
Så himla skönt med fredag. Som alltid.
Ha en fin fredag!
Lillafrun
Onsdag och Torsdag.
Det där var igår;
Onsdag. Först lite sånt där fix som på bilden och sen drog vi iväg mot stan.
Provkörde en bil som var mer som ett rymdskepp än något annat. Mannen såg ut sådär efteråt…
Så åt vi god lunch innan vi drog en shoppingrunda på stan.
Både Morsan och Liten fick sig lite nytt. Så fort vi kom in i klädbutiken hörde Minimannen musiken som spelades och började digga. Sen drog han till en avdelning han verkade gilla skarpt. Klämde och kände och var så, så koncentrerad….
Nånstans kring mellistid stod vi i en lång kö, sista ärendet ut på stan. Och där, ruttnade någon liten Minimänniska ur. Svettning på päronen- check! Händerna fulla, lång kö och så en unge som sparkar bakut på det.. puh. Mellis löste saken lite senare.
Så då drog pappan iväg på viktiga-grejer-möte och jag och Liten körde till med en storhandling. Vi gjorde det ohyggligt bra tillsammans, må jag säga.
Både jag och S somnade på vägen hem i bilen. Det tar ju på krafterna sånt där.
När vi kom hem fyllde vi kalla trappan upp på övervåningen med alla rotsaker vi shoppat för lite och ingenting.
Minimanen körde med sin traktor han fått av morsan under dagen.
Och jag kikade på det höstfina plaggen som shoppats. Coola brallor och tröja till S, va? Morsans kläder får ni väl se på, här framöver.
Och äntligen fick Liten sin sista bokstav till sitt namn. Förra året, då namnet var tänkt till dopet, var jag visst så snurrig att jag stavat hans namn fel. Hade glömt T:et. Men igår, drygt ett år senare, fick han bokstaven. Bättre sent än aldrig…
Och titta här!
Min vän Clas Ohlsson hade fina lampor som jag inte kunde låta bli. En till sovrummet och en, med fyrkantig fot, till köket. Halvbilliga och väldigt fina!
Efter ännu lite mer hemmafix drog jag och Liten iväg på motionsrunda och när vi kom hem, hade vi finbesök;
Av älskade människor och älskad hund.
Torehunden åkte ju hem på måndagnatt, då hans päron kom hem från varma landet, semesterfräscha så det förslog! Och igår fick vi återbesök av vår fyrbente vän och även världens bästa Päron. Vi hade en mysig stund tillsammans och Liten njöt till fullo.
Det var onsdagen,det. Ledig men med full fart!
Och idag har vi torsdag och vi har jobbat och varit på Förskolan. Jag åkte hemåt byn i räserfart men hämtade inte S på direkten….Han sov fortfarande. Vi vill att han ska vakna där så att det inte blir så snurrigt för honom. Så Föris skulle ringa mig när han vaknat.
Jag hann starta ett träningspass. Två, nästan tre, tabatablock innan telefonen ringde och jag gladeligen skrotade passet och drog iväg. Älsklingsungen hämtades och kvittrade som en fågel när han kom hem på gården.
Det är lyxigt att ha ett eget äppelträd säger S. Då kan man gå och tjuväta äpplen mest hela tiden. Särskilt såna här dagar som är som sommar fastän det är September och solen är varm och vi njuter så att det står ut genom öronen på oss.
Och på försök två så blev det ett fulländat träningspass. Dom första blocken fick bli min uppvärmning, sen gasade jag på med 7 block till som ”det riktiga passet”. Vedervärdigt jobbigt med icke nådiga övningar.
Block 1 Höga knän + Armhävningar
Block 2 Utfallshopp + Axelpressar
Det var ”uppvärmningen” som ju inte var menad som uppvärmning så jag var liksom redan början till slut där.
Hämtning av Liten-break.
Nytt pass;
Block 1 M-hopp + Tricepspressar
Block 2 Upphopp med vikt + Russian twist
Block 3 Upphopp + Rygglyft
Block 4 Burpess + Bicepscurl
Finaler;
Block 5 , Block 6 ,Block 7. Ett halvt varv av alla övningar. Totalt 9 block alltså. Ja, nästan 10 om man räknar med det som jag inte hann färdigt innan hämtning.
Alltså. Jag älskar det här livet! Småbarnsliv och jobb och gård och hej och hå.
Nu blir det gott med middag hos Svärisarna. Mannen ska bara komma hem från sin löptur först.
Ha en fin kväll!
Jädrar vilket långt inlägg det här blev.
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
