Drömgårdsrapporten!
Den allra, allra sista oktoberdagen är här och vi tittar tillbaka på detta oktoberavslut, tycker jag.
Innan vi kikar på önskeplanerna för kommande vecka…
Veckan som gick, fylldes med;
En frostig veckostart som gav smygande jullängt.
Dessa småstora guldstunder. HemmaMamma-dagarna går i ivrig fart, som ni förstår. Att få slå ikull sig på sofflocket efter ruschiga timmar, med en kaffekopp, bredvid ritande 6-åringen som berättar om ditt och datt från skoldagen.. nej, jag kan inte tänka mig något lyxigare än att få trötta ut mig, genom att ge mitt allt till dessa små liv.
Dessa pojkar samarbetade så vackert. För egen del och islandshästen, aka ”Kolabönan”.. så har vi en liten dipp. Som alltid, vid pälssättning och pälsfällning. Vi tar det varligt, jag kräver inte så mycket av honom just nu, mao. Vi myser mest. Det är häftigt att ”ha råd att lyssna” på vad hästen säger.. övertygad om att det bygger band på fräsigt vis.
På småstunder utimellan sytande, bytande, matlagande, diskande, tvättande osv… så försökte jag rå på den o-herrans o-charmiga oreda som slagit läger där ute i renoveringsröriga hallen. Vi har NOLL förvaringsmöjlighet som det är nu, i vår hall. En liten hatthylla, några krokar, det är det. Så, det vill till att det hålls ordning.. årstidsskiften finns det inte bara fyra, det finns små mellanperioder också.. så jag rensar ut och bär ut till klädförrådet så fort det skiftar i temperatur något. Så bara det vi verkligen använder, hänger framme.
Plutt var så gullig att det värkte i kroppen en och tusen gånger. Så sjåig ålder nu, minstungen klättrar och klättrar.. är på ställen en bäbis inte bör vara på, står och svajar på stolar och klättrar upp på bord.. stoppar ALLT i munnen… minst mat då, för amningen är fortfarande det godaste man kan tänka sig om man heter Lill-Olof. Sjåigt, ja.. men himmel, vad underbart det är, att få uppleva ännu en lillunges framfart genom livet. Ljuvligt att se honom tillsammans med Tripp Trapp Trull.. nu är dom ett sammansvetsat gäng, alla fyra.
Det regnade kallt höstregn och katten kurrade gott på sofflocket.
Lillebror struntade i kottetimmarna.. vi kom på att ingen av oss var peppade på dom ännu, vi tar det ”sedan”.. för oss är det huvudsaken att lillungen hunnit vara lite på förskola innan förskoleklass-start.. och det är ju faktiskt nästan två år kvar dit, för lilla B. Vi myste med ponny och grejade hemma istället.
Här spanade B ut genom köksfönstret efter bästisen…
Och stunden senare så kom hon ju. Och storasyskonen och fina mamman likaså. Sen var torsdageftermiddagen en god variant. Bland lekande ungar, kaffesörplande mammor och så..
Frysen fylldes med mammabröd. HÄR finns receptet!
Päronen boostade sig med motion. Här hade jag precis kommit in efter en springtur. Ni anar nöjdheten.
Ballongerna sedan 1-årsdagen hängde fortfarande kvar och där i salen provspelade pappsen en bas. Ni vet ju att vi spanar efter en elbas till vår instrumentsamling.. pappan hade den största, och på samma gång minsta, publiken..
Helgen fylldes av allt möjligt. Lillminsting hjälpte mig ute i trädgården.. nu förklarar vi oss färdigstädade, hinner vi något mer nu innan vintern då är det bonus. Men nu är det viktigaste upptaget, vårlökarna är i jorden osv.
Söndagen har jag redan bloggat om HÄR.. som om det inte var nog med gott, så njöt vi söndagmiddag hos finvännerna i byn, i deras Drömtorp. Ljuvlig kväll. <3 Somnade som små grisar till kvällen sedan…
…
Och nu är det HÖSTLOOV! Tjoho!
Önskeplaner för Höstlovsveckan
Vi tänkte boka in oss på ett flådigt hotell ett par dygn, spisa dyra restaurangmiddagar, fräsiga lekland….
…Nä. Du vet vid det här laget hur vi fungerar.
..Skolbarnen har höstlov. Och vi har förstås sett till att prioritera extramycket tillsammanstid under veckan. Brandispappan har jourvecka, dygnet runt, veckan lång. Men, vi har stuvat om i ordinarie jobbschema och framför oss ser vi bara ett pärlband av dagar… att fylla med sånt vi tycker om.
Uteliv, friskluft i massor. Spela spel och kaffesörpla. Gäspa i kapp och låta hösttrötta knoppar och knoppar få återhämta sig. Läsa ut kapitelboken vi läser om kvällarna nu och kanske hinna påbörja en ny..
Träffa storfamiljen.
Ta en dag i sänder.
Låta november få välkomnas mjukt.
Önskar er alla en god, god höstlovsvecka!
En sak till bara. Det ÄR helt fine att göra allt det där fräsiga jag först beskrev. MEN! Jag vill bara påvisa att det inte är något måste, en massa olika hittepå, för att det ska kunna bli ett härligt höstlov. Jag tror verkligen inte på att det är vad barnen behöver för att känna att dom haft ett gott höstlov… jag tror på det där, ni vet; ”stora i det lilla”. Fika gott ute på bron, träffa kompisarna och leka i timtals. Önska middag och laga, tillsammans. Ha ro att sitta ner, bygga stora pusslet… göra natt tillsammans, vakna tillsammans.. ni fattar. För ni är kloka.
Ta hand om er alla ni, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
Emmeli
Oktoberavslut av bästa slag!
Vi vaknar till vintertidens första dag…
Strax efter frukost och kaffesörpel, rullar MammaMormor och PappaMorfar in på gården.
Äntligen rätt vind. Äntligen ypperligt läge. Nu skulle den där stora, blöta, rat- och rishögen eldas. Det blir ett äventyr, menade han som fullkomligt älskar att elda!
Så, hela dagen har vi hängt där nere på lägdan, strax nedanför lagården… hästarna har stått och glott bredvid nyfiket och undrat varför inte dom också fick lunch från grillen..
Jag njuter av synen av mina älskade päron, tillsammans med barnen. Där ser ni lilla O sittandes hos en favorit i livet. Morfar.
Ni som hängt med länge, vet hur mycket jag värdesätter tiden tillsammans med dom människor vi älskar mest. Det finns inget som gör att jag känner mig rikare, än när vi är, tillsammans.
Och den här synen, värmer extra gott, just idag. För precis ett år sedan föddes mitt fjärde barn.. bara dagarna senare, behövde min mor genomgå en svår och stor hjärnoperation. Puh. Det var en sån pärs.. livets höga och låga, som skulle samsas till ett.
Enormt tacksamt. Att nu se min Lillminsting tjava över lägdan med sin Mormor… också få ansiktet tillknövlat av pussar.
Så fikade vi förstås!
Saft och bullar, toscakaka .. och lyx-kakor enligt Juniflickan (ballerina!).. och kaffe, förstås.
Någon fick en bullsnärt.. och man kan ana en viss grad av nöjdhet.
Sitta och filura på en traktorskopa bredvid Storasyster..
i en alldeles sagolikt varm senhöst-dag…
Oktoberavslut av bästa slag!
Om ni frågar mig alltså.
Men smaken är ju som baken. En himla tur..
Emmeli
Jag tror att det är meningen, att vi ska lyssna.
Så fort löven fallit, kommer senhöstens blyertsgråa färgpalett med ens.
Och jag tänker sluka hösten med hull och hår.
Omfamna.
Jobba med. Inte emot.
Plockar undan. Stuvar bort. Skalar ner. Varvar ner.
Sover mer. Andas långsammare. Hinner landa, tänka, fundera.
Gröna salladen? Uuäh. Ge mig gräddig pasta och långputtrad gryta. Är mjölken slut tar jag en skvätt grädde till gröten. Sådetså.
Oktober närmar sig sitt slut och naturen säger oss nånting. Jag tror att det är meningen, att vi ska lyssna.
Det är inte meningen att vi ska hålla samma tempo och iver, året om. Tror jag. Möter du mig i maj och jag är den som inte förstår att sömn behövs så väldigt, den som bara vill äta grönsallad osv.. nu? Ja men låt mig bara gå i ide.
Känner du igen dig?
Norpar med mig lite enris under barnvagnspromenaden. Låter det samsas med vattniga men väldigt röda falläpplen, tillsammans med lite mossa och ljung. I sin enkelhet, så fint där på bron.
Dimman dansar över åkern.
Oktober närmar sig sitt slut och naturen säger oss nånting. Jag tror att det är meningen, att vi ska lyssna.
Var sak har sin tid. Var tid har sin charm.
Ta hand om er <3
Emmeli
Det bara är så.
Idag är jag tacksam..
.. över att få vakna efter en lång natt..för väl, att jag skrämde mig själv i säng i tid igår. Tacksam över att ännu en dag i livet få ägna åt dom viktigaste människorna jag vet. Så enormt tacksam över 1-årskontroll med stor ok-stämpel. För energi att orka storhandla och smygbörja julklappshandel därefter… dock iiinte så lätt med en liten nyfiken 4-åring i sällskap, haha.
Tacksam över att ha ork att säga ”ja, det går bra!”, när ena skolungen spontant på skolgården undrade över att ta med kompis hem. Tacksam över en springtur i skymning. Att kroppen orkar och vill.
Tacksam över det stök som råder, från att första stegen på bron tas och långt in i hemmet.. alltsammans betyder att vi har möjlighet att skapa vårt hem. Jag känner tacksamhet över det där tvättberget som nästan är löjligt höjt och balanserar på en liten tjurig ullstrumpa… tänk va! Att vi får vara en familj. En ganska så stor sådan. All tvätt… tyder på liv.
Tacksam över att det nu är kväll..att vi ska krypa till sängs tillsammans, i ett inte så varmt sovrum… men med fotogenlampa och stuva barnen tätt i kring… då fryser precis ingen. Tänk, att få somna tryggt?
Varje dag. Är en gåva.
…
-Ja. Det bara är så. Och det finns ingen så god känsla, som tacksamhetens känsla..
Att rada upp minst tre saker du är tacksam för idag, innan natten väntar.. det är en himla god grej. Prova, vetja!
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Hej alla ni!
Det är måndag igen och vi startar förstås nya veckan med en hop glimtar från senaste sju dagarna här på gården..
Veckan som gick, fylldes med;
Trädgårdspåtande i absolut ljuvligt höstväder!
Men alltså, ser ni? Vad äär det där för djungel ens? Tomatdjungeln. Nästa sommar, då. Då tusan ska jag, i alla fall försöka, bli bättre på det där med att rycka tjuvskotten från plantorna.. så vi får fler tomater och mindre djungel…
Lilla söta växthuset städades ur inför vintern..
.. och alla tomater plockades in.
Småhänder norpade tomater veckan lång sedan, så fort det fanns någon rackare mogen.
M och jag konstaterade lyckligt, ”vilken rak lo vi har nu!”. Hurra! För snart två år sedan, precis innan en lovad snösmocka skulle anlända, så kände vi bara ”Nä, vi måste göra något NU, innan lagården kroknar”.. den hade nämligen börjat ge vika, långsidorna emellan… i januarikalla snöstormskvällen var världssnälla Lasse, Svärfar och M ute och spände fast lon i vajrar.. vajrar, som vi grävt förankringar för långt innan men inte kommit längre än så. Därefter, har M hållit på och i små, små steg, spänt, spänt och spänt dessa vajrar utefter ett lod.. och nu så, se så vacker den är. Vår älskade gamla lagård!
Det fixades med smått och gott inför Lillminstings födelsedag. Jag slog in gulliga småpresenter till exempel.
Han fick en kalsongdress och ullstrumpor med anti-halk, favoritplagg. Pusslet, höll jag fullkomligen på att skratta ihjäl mig när jag slog in.. storasyskonen såg nämligen. ”Det där fick jag!”, sa den ena. ”Nämen det fick ju JAG!”, sa den andre. ”Nähädu, sa den tredje.. det var ju JAG som fick det!?”. Kontentan. Alla fyra, har fått samma pussel i ettårspresent. Så suveränt bra på alla vis! Boken och garaget fyndade jag också i leksaksförrådet som vi har gömt. Stickade ullstrumporna är nyproducerade från röda korset, stickade av duktig sticke-dam. 40 kronor. Förstår ni? Fynd. Och stapel-gubben, köpte vi i söt second hand-butik i stan.
Många härliga utetimmar blev det. Helt underbart!
Gjorde klart fröinsamlandet och skjutsade ner fröerna i kaffefilter och till sist ner i fröburken.
Denna lilla människa rev i skåp och spelade och spisade kastrull med full inlevelse och koncentration. Fyllde 1 år gjorde han också, ÄLSKLING!
Promenerande och springande i detta. Så själagott!
.. Känslan efter en springtur…
En stund på veckan, var det plötsligt bara jag och Lilla O hemma. 4-åringen susade iväg på eget äventyr samma fem timmar som skolbarnen. För ett år sedan ville B så gärna följa med sin storasyster på kottetimmarna på förskolan, när hon skulle börja göra sig redo för skolstart, ni vet.. så han fick en plats på förskolan då. Men nä, så värst intresserad var han inte ändå, ”jag tar paus”, sa han. Gullunge. Men nu är han pepp på att träffa sina blivande klasskompisar en stund i veckan.. eller, vi gör som vi känner, helt sonika. Bestämmer oss från vecka till vecka, liksom. Förskräckligt lyxigt att få ta utputtandet ur boet, varligt.
.. mestadels bara myser vi skiten ur hemma-hösten… boostar oss med blåbärssmoothies till exempel. Och mammabröd med brie. Omåttligt gott!
Vi var till vännerna och hade världsmysig torsdageftermiddag. O blev alldeles till sig över hönsen och tuppen… täänk om vi bara hade ett färdigt tjyffe att stuva in ett gäng i här hemma på gården, då skulle vi förmodligen redan ha höns.. men nu känns tröskeln så hög, att lägga byggtid på hönshus när vi behöver ett vettigt värmesystem, badrumstvättstuga osv…. vi får väl se, om hönseriet blir av för oss någon gång, eller inte? Fler djurdrömmar? Tänk några får… en gårdshund.. mm..
Det blev fredag och M klinkrade ”teknikskrubben” och ni var så himla gulliga och engagerade er på alla håll för hur vi skulle göra till sist, med mönster och färger och hej och hå… nu tog M den färg som hunnit komma, roströd, plus en massa roliga provbitar som vi tyckte var onödiga att dom blev kvar i kartongen.. och la i skrubben, rakt, tjopp tjopp bara. Så, nu är snart det allra viktigaste hörnet i detta rum, klart. Vi gör inte ett badrum ”Bara för kul”,förstår ni .. vi har ju en fungerade lill-toalett. I ett annat rum, en fungerande tvättstuga och dusch. Men, huset värms enbart upp av direktverkande el och kära nååån, vad vi vill ifrån det. Så därför, görs detta rum, där pump och dylikt ska in..
Sixten och Bertil serverade fruktsallad med vispgrädde till fredagsmyset. För gott!
Lördag och brofika!
Vi slog in paket och plockade blommor för att sedan göra oss kalasfina och dra ut mot havet för en helt fantastisk, på alla sätt så god, kväll. Hurra för min älskade Storan till syster som fyllde år <3
När vi kom hem dansade norrskenet på himlavalvet.
Veckan avslutades med en kreativ söndag som fylldes med målande och pyssel för alla barnen, motionerande och gig för Storebrors musikalgäng… ännu ett sånt där scenario där jag och M kändes oss SUPERVUXNA. Nu var det VI som satt där på kulturskolans söta uppträdande, som päron-publik…sådär omåttligt stolta.
Medan jag nattade lilla fyrklövern, gick den skäggige på ”kvällspasset” i badrumstvättstugan…
Ännu en vecka i hjärteasken. En ynnest, hela alltet. <3
Och nu väntar en ny vecka på oss…
Önskeplaner för vecka 43
-Njuta allt vi kan av dom sista dagarna i oktober! .. idag, när morgonen var fyra minusgrader kall, barnen tog täckjackor till skolan.. ljusen brunnit dagen lång, förutom när vi varit ute, förstås.. ja då, smög vintervilande, nästan småjuliga känslan sig på, så god.
-Åka till lillstan med småbrollorna! Bvc-besök väntas. Och kanske är det äntligen så att vi tar oss till det där stora second-hand-haket som jag så länge velat gå till?
-Peta ner dom där 10 vårlökarna i rabatten vid gårdshuset! … GÖR det bara, Emmeli!
-Superjobba! … administrativt inte alls så roligt jobb måste göras. Och nytt kampanjskapande ska göras, det, är det roligaste. Att få skapa! Hoppas på fortsatt gott blogg-flow också. Det är alltid min kärna känner jag, älskade lilla bloggen. <3
-Fira fredag och Höstlov! Vet inte om mamman eller barnen längtar mest. Det ska bara bli så mysigt.
…
Önskar er alla en god sista vecka i oktober. Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
