Tidig måndag och det där receptet (Chokladkaka!).
Åh.
Klockan är inte vad den brukar vara när jag vaknar en måndagmorgon, och det känns. Jag och Liten lever lyx och nu när vi är inne på andra halvan av hösten, så känner jag mig tyyyp Liten-ledig på heltid. Med en drös, ändå rätt korta, skrivpass i veckan vilka vi vant oss vid nu. Måndag, brukar INTE börja tupptid, med ett växande ägg i munnen för att sedan traska iväg och skype-intervjua någon jag absolut inte känner. Men så, så ska minsann den här veckan starta. Det är ett som är säkert.
Pappan och bäbisen ska mysa vidare här hemma och jag längtar så jag storknar, tills jag får komma hem igen och pussa och krama på dom.
Hur vi hade det igårkväll?
Så bra!
Lyan osade av värme och vi hade dukat så fint vi bara kunde och i ugnen stod en god matpaj och ville minsann aldrig bli färdig. Men till slut blev den visst det och vi åt och åt och hade det så gott tillsammans.
Vackra servetter.
Och så, så fina små ljuslyktor, perfekta för dukning. Allt det där fick jag, av en tokälskad, när jag fyllde år.
Och chokladkakan?
Jo, jo! Den höll vad den lovade. Och recept finns HÄR! Med skogshallon och vispad grädde var den ett alldeles ohyggligt gott avslut på en helg.
En helg jag gärna sett fortsätta liiite, lite till. Den var så fin. Med lummekranspyssel, familjetid, sköna träningspass, egna äventyr med Liten, snöpromenad fram och tillbaka till staden och massa annat mysigt. Men, vi stoppar allt det där i hjärteasken och minns, och tar måndag istället. Alldeles för tidig för min nutida smak, men ingenting säger mig att det inte kan bli bra ändå!
Glad måndag!
Kram/lillafrun
Andrum. Flashbacks. Och choklad.
Veckan borde ha två söndagar, minst!
Men kanske skulle man inte njuta lika mycket av den då? Nu är varje söndag en lucka för andrum, ett ypperligt tillfälle att dra i bromsen helt och hållet och bara pusta ut och ladda batterierna, för en ny tuffande vecka.
Idag var det sannerligen par-gångar-dagen. Jag och M skrattade lite rått åt alla par som såg så fåniga ut, sådär lika klädda, med bara lite skillnad i färg…. tills vi insåg att vi absoluut inte var det minsta bättre. Vi som inte skulle bli ett sånt där par som klädde sig lika. Nu gör vi det utan att tänka på det.
Innan vi började traska, fixade M med mina dojjor. Han skulle visa hur fjällrävenbrallorna kunde fästas vid nån krok på skorna, och sådär. Jag lyssnade i alla fall, inte alls. Utan var i helt andra tankar. Jag fick såna flashbacks från högstadietiden, när jag promt skulle vara ute med killarna och åka skridskor, trots att det var femton minus och resten av tjejerna i klassen höll sig inomhus. Jag var liksom ute efter annat… få skridskorna knutna av någon jag blev röd som en tomat, bara av att titta på. Ha ha, det är så förbenat roligt. Att det är HAN jag lever med. Att jag är fruga till honom och morsan till hans son. Woho!
Ja. Livet alltså.
Nu råder eftermiddagslugn. Mörkret har lagt sig över lillastaden och inomhus brinner ljusen och lyan doftar nystädad och choklad. Jag har bakat någon megachokladig, fransk chokladkaka som står och svalnar här bredvid. Och ikväll kommer vännerna och då ska vi se vad den där kakan går för. Så ja, jag har bara en liten paus här nu. Vi ska bjuda på middag också, så här ska dukas och grejas. Mysigt! Och jag älskar sånt när jag har gott om tid på mig, som nu.
Men först!
Några minuter med eftermiddagskaffekoppen, bredvid han som knöt skridskorna på mig för en sisådär tio år sedan…
Ta hand om Er. Ja, allahopa!
Kram/lillafrun
En söndag i norrnorr.
Söndag!
Det känns längesedan, på något vis. Med söndag här hemma, alltså.
Det är så mycket söndag det bara kan bli. Utanför är det fortfarande tyst, tyst och vi har lugn morgon här hemma i lyan. Grötfrukost, tända ljus och varm kaffekopp. Efter frukosten var jag och Liten helt enkelt bara tvärtvugna att hoppa ner i ett bad, så vi har minsann hunnit göra oss rena och fräscha också. Nu leker bebben och pappan tittuuuut! och håller samtidigt på att klä sig för en tur ute i snön. Vi ska på söndagspromenad. Sen är jag är sugen på att baka idag, något extragott. Vi får se vad det blir. Jag behöver i alla fall en herrans massa choklad. Så en tur förbi affären får det också bli. I övrigt ska dagen innehålla så lite tempo som möjligt, planen är att bara ta det lugnt och ranta runt i långkalsong, typ så.
Näpp. Nu väntar mina pojkar på mig. Det blir en söndag i norrnorr, så skönt det ska bli!
Vill bara önska Dig en- God söndag!
Kram/lillafrun
Den svettandes supermorsan.
Det blev ju lördag, av det här också!
Trots att vi vaknade alldeles för sent och mannen inte fick så lugn lördagmorgon här hemma, utav var tvungen att svepa kaffekoppen och kila ut genom dörren, nästan på momangen. Jag visste att jag hade två timmar på mig. Att sova ner bäbis, riva av ett tabatapass (bonus om jag skulle hinna, inte prio ett precis!) , duscha, klä på mig och rosa kinder. Låta bäbis sova så pass länge att det inte blev en för kort vila, men ändå väcka honom i tid för att ge honom lunch, byta på honom och klä på vintermunderingen igen och till sist ta oss ut genom dörren, med allt vad det innebär.. För att sedan vara klara att traska ner på stan genom snöfallet, tillsammans med vännerna.
Och jädrar. Vi hann! Alltihop, inklusive träningspass.
Så himla, himla glad jag är över det. Vi har nämligen varit och lyssnat på Tonova. En vokalgrupp, där bland annat två utav mina vänner är med och sjunger. Så förbenat duktiga dom är, hela gänget. Och jag rös otaligt många gånger idag när dom sjöng. Musik när den är som bäst.
Ja, jädrar. Idag känner jag mig som en svettandes supermorsa! För det är verkligen inte utan svett eller småbök som man tar sig någonstans, särskilt när min bättre hälft inte är nära och dom där extra-armarna inte finns. Och särskilt när det är vinter och så mycket att klä på och ha med. Det är liksom en annan grej när vi är båda två. Men så har ju jordens gulligaste vänner som hjälper till på alla sätt dom kan. Dom är bäst.
Att tills sist traska hem från stan, i mörkret och genom den pudriga snön, det var så ohyyyggligt mysigt!
Nu har vi landat här hemma igen. Rosiga om kinderna och glada över dagen. Morsan har svidat om till mjukaste brallan hon äger. Ikväll väntar lördagshäng med min älskade Miniman. Ljusen brinner högt och lågt. Liten sover en lur precis nu och jag sitter med benen högt och njuter av den här stunden. Det är så lugnt.
Åh. Vilken oväntat bra lördag det här blev, ändå.
Hoppas ni haft en mysig lördag, ni med.
Kram/lillafrun
En god fredagkväll och en ny oklar lördag.
Åhå.
Vilken fantastisk fin kväll vi hade ute igår. Maten var himmelsk och vänner-sällskapet likaså. Skratt och samtal om nuet och framtiden. Spännande. Och Minimannen skötte sig alldeles strålande. Sov medan päronen åt och satt sedan satt sin medhavda matsäck och petade i sig diverse småbitar av sånt som han tycker är gott. En så, så god kväll! När kvällen började bli sen för en bebbefamilj, traskade vi från restaurangen genom snön som föll från himlen. När vi kom hem, kröp Minimannen ner i den där pyjamasen som är den stora favoriten just nu. Tvättas och används mest varje natt. Och sen..
..bestämde dom där två sig för att minsann vara smakråden nummer 1 och 1, när det gäller mina nya ögon. Åh. Jag skrattade, om man säger så. Och blev varm i hjärtat. Dom där två tillsammans. Det finns inget bättre.
Och efter den där glasögonprovningen som gett mig skrattkramp i magen, så somnade vi. Idag vaknar vi till lördag, efter en galet lång sovmorgon, vilket gör dagen lite upp-och-ner-vänd i känslan. Men det ska nog reda till sig, tänker jag. Så skönt med god sömn. M ska iväg på jobbuppdrag och jag och Liten ska ha lördag tillsammans. Snön faller fortfarande och det är så vitt, ljust och fint. Nu är den mer än välkommen, den där vackervita!
Lördag alltså. Planerna är ännu lite oklara. Precis som en lördag bör vara.
Allt gott!
Kram/lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
