Den sista dagen i maj!

Sagolik. Smått overklig. Och alldeles, alldeles underbar.

…Så sammanfattar jag denna majmånad. Som jag nog tror vi kommer minnas för evigt. Kära nån, som vi har njutit. Vilken belöning efter kalla och snöiga Vargavintern, som ju var fräsig absolut… men frihetskänslan, att bara kunna öppna dörren tidigt om morgonen och stänga den sent på kvällen… låta barnen springa in och ut precis som dom vill. Solen, värmen, ljuset, blomsterdofterna, fågelsången… himmelskt.

Fånflinet. Förra veckan rök det ganska mycket ur öronen på den där ovan… men senaste dagarna bara, bara lommar jag runt här hemma, till freds, bara lagom otålig och väldigt längtig.

Den allra sista dagen av denna drömmånad har vi utnyttjat himla fint, tycker jag.

Där, i syrenens blurriga bakgrund, sitter Juniflickan och hennes Moster M… och läser Alfons i morgonsolen.

Hur gulliga?

Syrran och pappsen kom i morse.. strax efter att Minimannen, som inte varit på Föris på många dagar, hade susat iväg till småvännerna för ett slag.

Sällskap, målningshjälp, planterings- och pyssla-om-Lillan-hjälp. Allt i ett. Lyx för ett högpreggo!

… den där människan. Min pappa. Så himla snäll. Duktig. Och idog. I ett svep, förutom pyttig lunchrast och så, så har han hjälpt oss grundmåla en massa inför brädfodringen. Guld värt. Förra året målade ju både han och jag. Men i år är jag portad därifrån. Doften är inte bra för bebben.

Mammsen hade skickat plant.

Och det fräsiga var att jag hade skickat hem till päronen igår. Huuur coolt att ha drivit upp egen plant för första gången! Jag är så himla lycklig över den. Längtar förstås efter ett växthus, men det har funkat fint för lagom-mycket, i gamla fönsterna också!

Lilla planten längtar ut, som ni ser. Doftnemesian har till och med börjat blomma där i plastiga karamell-lådan.

Så jag och Syrran började med det idag; att sommarplantera.

jag drömmer inte bara om växthus. Utan också om mer trädgård.

Men ingen stress. En sak i taget…. eller typ hundra saker i taget är det ju. Så trädgårdsfix, som att gräva fler rabatter och så, får i alla fall vänta… till kanske nästa år!

Snart kommer pioner blomma där i den senast grävda rabatten.. senare, en massa zinnia och tobaksblommor. Det blir nog härligt!

När Morfarn målat slut på all färg tvärlektes det med småttingarna en stund medan vi systrar slog våra kloka ihop om huruvida den där daggsalvian skulle planteras här eller där, eller om det skulle vara två tobaksblommor i den rabatten.. eller kanske bara en…ni hör ju, väldigt, väldigt härliga ”bekymmer”.

Tack maj. Du har varit fantastisk! Nu väntar en väldigt, väldigt speciell månad….

Ha det gott alla ni, så hörs vi snart igen!

 

 

Lillafrun

Försommarbestyr!

Den där vid-vattnet-rundan är så himla vacker.

Så härligt när snön töat bort och man kommer runt där igen. Nu såhär på försommaren är det dessutom en blomsterflickas lyckorunda, det där. Särskilt ljuvligt att gå (eller springa, ååh!) på morgonen, eller som nu på kvällen. Fåglarna sjunger och liljekonvaljskogen gör en nipprig. Mannen drog ungarna som som sov gott i vagnen, så jag kunde plocka en stor bukett. Så knatade vi uppför branta backen och längs grusvägen hem sedan. 

Jag kvällsgympade bredvid sovande barnen, medan mannen har brädfodringspåtat inne på lon. Är så glad som även denna preggotet kunnat träna på. Heja Minsting och heja preggokroppen.

 

Försommarkvällar… ljuset, lugnet, dofterna… å, jag vill aldrig gå och lägga mig.

 

Hoppas att ni har det gott, ni med!

 

Lillafrun

Majtisdag med nattsuddande på toppen…

Låta vinden blåsa såpbubblorna åt oss. Se någon liten i klänning, stå med armarna sträckta till var sida, och fånga vinden i sin famn. Lite som att vistas ute i en varm hårtork idag.

Vi har för första dagen på jagvetintehurlänge, myst inne en del istället för att vara ute prick hela tiden.

Bakat bröd. Klistrat foton i album. Byggt pussel. Och längtat efter att Vackerpappan skulle komma hem. Trippat ut i blåsten för att norpa syrenkvist att dofta.


Och nu är det alldeles snart mitt i natten… mamman nattsuddar lite.. vattnar blommor, lyssnar på älskades lugna andetag och kikar mot fullmånen.

 

Lillafrun

Hur vi startade veckan här på Drömgården!

Tillsammansdag. Vårt bästa sätt av livsinvestering. Dom där veckostarterna som betyder alla-hemma-dag.

Hela gänget påtade med ditt och datt under hela dagen.

Trädgårdsbestyr.

Preggot skottade jord, gjorde i ordning lilla odlingstäppan och sådde godsaker tillsammans med småttingarna.

Morötter, sockerärtor, spenat, sallad.. och lite blomster förstås.

Nu är det bara att vattna. Och väääänta..

Viktiga vätskepauser i skuggan…

M gjorde det där projektet jag längtat sååå efter; putsa köksfönsterna rena från färgskvätt (och sjuhelsickes mammas flugskit).

Ååå, det blev så himmelens vackert! Nyputsade fönster är som ett smycke, tycker jag. Särskilt ett med kulturglas och med fasta vackerspröjs…

En kvällspromenad där barnen gjorde natt i vagnen, fick avsluta dagen. Dörren stod på vid gavel till sent… denna majmånad.. som den vackraste sommarmånaden!

 

Så, så startade vi vår vecka här på Drömgården. Hur härligt som helst!

Och idag ska det bli sådär smågalet varmt… jag kan inte nog säga hur lyxigt jag tycker det är att få gå här hemma vankandes med stora bebbemagen.. visserligen nu senaste veckan med en känsla av att riktigt få kämpa för att hänga med småttingarna. Men det är så himla skönt att bara kunna strosa runt i mannens sommarlinnen som täcker magen, dunsa ner i skuggan en tvärstund och sörpla iskall crush och gå här i väntans tider tillsammans med älsklingar, här hemma, min plats på jorden..

Nu ska vi fortsätta tisdagen här. HemmaMamman påtar med ditt och datt. Sörplar kaffe ute på verandan, sätter en kalljäst deg, pysslar om ungar och glor glatt genom rena köksfönster. Barnen småsnorar, pysslar, leker och pausar framför Pippi Långstrump en grisblink.

Ha en god dag så hörs vi snart igen alla ni!

Lillafrun

Kalasfina och Spännande livet!

Tänk att vi har sån storpojke nu, 4 år, som vill göra precis som pappan vid piffande. Ni vet, saltvattenspraya frillan, ta lukta-gott under armarna och dofta lite parfym. Dom var så söta där dom tillsammans stod och gjorde sig i ordning. Undertecknad small av, såklart.

Minimannen!

Mammas älsklingspojke.

Det där var ju i lördags. När vi klädde oss kalasfina hela gänget och gjorde oss redo för inte mindre än två kalas på raken. Slog in en herrans massa paket, pysslade kort och ordnade blommor för att ge härs och tvärs till älskade. Två 30-åringar, en 18-åring, en 22-åring och två älskade mödrar firades i helgen. <3 Rikedom med stor familj.

Titta där, då!

Liten Juniflicka i blus och blå hatt gick ej heller av för hackor.

 Själv var jag mycket nöjd över att hitta någonting kalasfint i garderoben som täckte mig, helst tillräckligt och lite till. Glad åt den där ”gammklänningen”.
Alltså. Dom där två. Så mycket kärlek.

… och nä, det är inte mycket mindre kärlek i denna syn.

Så himmelens stort, att vi ska få bli föräldrar till ännu en stjärna, jag och min älskade M. Vårt tredje tillsammansmirakel.

Livet är precis hur spännande och hur härligt som helst nu. Jag försöker vara i nuet så mycket jag bara kan… andas in varje god doft.. äppelblom, liljekonvalj, syrén… krama på dom där älskade tre massor och lite till… småttingarna och mannen.. klappa magen och njuta av dom lite småklämda buffningarna från bebbemagen… insupa.. hela alltet..

Å. <3

 

Lillafrun

 

G-VMBJT57ZE4