Nämen alltså titta! -Vi är ju med växthus för sjutton!
Det var såhär. För några veckor sedan gick jag förbi ett vad jag tänkte var ”ett alldeles lagom växthus, ett SÅNT skulle vi ha haft just precis nu..”. Tänkte inte mer på det, bara att ”var sak har sin tid.. det dröjer innan vi hartid att bygga, så den drömmen får väntas med, helt enkelt..”.
Så gick det några dagar och den skäggige kommer hem från kontoret och säger; ”du.. vi får ett växthus, om vi vill…”, sådär mumlande som alltid och med det där finurliga leendet.
Då visar det sig, att ägaren till det där växthuset, det som jag gått förbi och tänkt skulle passa oss så bra, hade frågat M detta…vad är oddsen!?
Samma kväll som vi fick frågan, hämtade M hem växthuset. Med bärhjälp av Svärfar och Svåggen.. och min älskade storpojke aka Minimannen, så hamnade växthuset här på Drömgården.
Jag är helt kär. Både i lilla växthuset och i han som tyckte att det var klart att vi skulle ta emot det här och uppfylla frugans växthusdröm. Vi tänker att det där större bygget vi bara drömmer om, inte har sin byggtid på länge… ett nytt värmesystem som vi håller på och grejar med nu, badrum, tvättstuga… sånt är så mycket mer på prio. Så tills vidare, eller för alltid, så har vi ett rött, litet, dögulligt Pettson & Findus-växthus.
”Mamma, nu måste du lugna dig så att du kan somna!”, sa barnen samma kväll som vi blivit med växthus och vi skulle somna tillsammans. Idéerna är många, mao. Tänk, i sommar kommer våra tomater få leva där inne.
Vi behöver bara ”fixa lite” först innan plantorna kan flytta ut… gräva grund, ställa plant, laga någon liten fönsterruta osv.. M är redan på g, ju!
Så så såå gulligt, eller hur??
Med vänlig hälsning, En något överpepp trädgårdsodlare
Vet ni hur roligt jag tycker att det är, att ni ids kika in här dag efter dag? Tack för det, hade ju inte varit hälften så roligt annars det här. <3 I vanlig ordning börjar vi veckan med en liten rapport från ”Drömgården”, glimtar från veckan som gick. Och vad vi har önskeplaner den här veckan.
Veckan som gick, fylldes med;
Skitarbete av bästa sort! Där rullar guld på lilla tippvagnen genom vår egna lilla ”bullerby”. Ja där ser man en utav alla vårstädade rabatter också. Som sedan ska fyllas med hästskit och lite ny jord. Sen kan där planteras för sommaren.
Och förstås fick alla tappra arbetare mumsigt mellis. Vi hade gjort ”Bertilens Raw Chokladkaka”. Den är alltid en hit! … ja, ”stjärnchips” också.
Det krattades vidare.. och dessa högar ligger ännu oupptagna, men vad gör väl det! Väldans intressant var det att få vara med på fejjandet, tyckte Lill-Ollen vår.
Och så kom älskade Moffe och Astrid, ända från Norge. Dopbarnet till ära. Och vi umgicks så mycket vi bara hann under veckan. Bullfika hos oss en kväll och ett första bekantande med barnbarnsbarnet dom aldrig träffat. Stort!
Vårens första riktiga vårregn föll och det grönskande så fantastiskt. ”Men seer ni så det grönskar!”, sa jag cirka en gång i timmen… ”JAA MAMMA! Vi ser!!”, sa barnen till sist. Haha!
Dom allra sista blomsterplantorna skolades om och dom stackars tomaterna likaså. Mammans hjärta smälter av sånt där som en hjärtformad namnlapp som skapats av ett storasyskon till sin lillebror.
Övervåningen blev ännu grönare.. fast luktärterna, dom fick flytta ut, faktiskt. HÄR finner ni min luktärtsguide! Hur jag gör från frö till blom! .. vad jag tipsar om att göra. Och att INTE göra!
En dag när Storebror kom hem från skolan så var han så sugen på rulltårta att han snodde ihop en på egen hand med bara lite, lite hjälp från mamman. Fylld med äppelmos. Till en kaffekopp, förstås. En mjölk, med lite kaffe i, för vissa. Fy tusan, vilken mysig Mamma-Sixten-stund det var!
Björkarnas gröna knoppar brast, och i slutet av veckan såg gammelbjörken ut såhär. Den här tiden alltså.. kan vi få dubbla den, tro?
Och så blev det dopfix i massor. Och dophelg. Men mer om det en annan dag.
Veckan avslutades ute vid havet. Umgås ännu lite mer med storfamiljen som samlats för Lill-Olofs skull. Njuta naturen. Och förena nöjet med nytta; fota och filma ett samarbete. I bild? Min partner in crime. Älskade M. På väg från fotostunden med barnvagnen fylld av kamerautrustning och rekvisita… själv bar jag på en bäbis som ammade. Älskar älskar älskar den där människan. Att få drömma tillsammans. Och leva livet med honom, varje dag.
Lämnar den andra majveckan med varmt, varmt hjärta. Och nu då?
Önskeplaner för vecka 20!
-Pusta ut, andas många djupa andetag ..och njuta av att vi haft väldigt härligt innehållsrika veckor den senaste tiden och nu har en lite lugnare variant framför oss som vi säkerligen kommer fylla till bredden med liv, men som inte innehåller så mycket åtaganden utanför gårdslivet.
–Vårbruka! .. både vad gäller djur, odling och trädgård! .. vi ser vad vi hinner. Men fortsätta mocka efter vintern vore himla bra! Skit som sedan läggs på rabatter, land och odlingsbäddar..
–Superjobba! – ser så himla mycket fram emot att visa er en helt fantastisk sommardrömmig klädkollektion, både för mor, bäbis och barn. Förstås från ett företag vi annars handlar från. Som alltid, är trovärdigheten det viktigaste för mig. Ni kan alltid lita på oss och våra tips. Håll utkik!
-Fira ännu ett dop inom familjen!
…
Ser fram emot den här veckan och hoppas särskilt mycket på önskeplanen om många djupa andetag. För himmel, idag är jag trött så trött. Så rörd. Så varm i hjärtat. Dopet lever kvar helt sonika. Att påta ute i trädgården i godan ro när småstunder ges, ”tom-glo” under björken, klia hästar på solvarma pannor.. det är min återhämtningsplan för veckan.
Som jag alltid brukar säga; det är inte farligt att jobba på, ja göra sig riktigt slut till och med.. om, (!), man möter upp med vila och återhämtning sedan. Det är bristen på vilan, som är det farliga.
Denna tid på året är alltid otroligt intensiv på alla fronter. Så viktigt då också, att peta in små vilor här och där mellan alla ivrigheter. Vila för mig, kan vara, ja absolut vila, som en lugn stund på sofflocket. Men också att motionera, påta i lugn och ro med något, göra något helt oviktigt mellan alla ”att göra”… man får känna efter och försöka ge kroppen vad den önskar.
Vi hörs under veckan!
Imorn ska jag visa er vad som gör mig alldeles pirrig i magen just nu! Såja, såja.. tänk i Emmeli-mått nu. Det handlar inte om något världsstort. MEN NÅGOT SÅ HIMLA UNDERBART!!
Som nu ute i backarna står. Niger och säger, att nu är det vår.
Skogens sus, blåsippor och ljudet av vågornas skvalpande från havet alldeles intill. Just vad vi behövde idag. Och fick. Så tacksam för det! Är nämligen helt och hållet färdig efter denna vecka. Så trött, men så himla himla varm i hjärtat.
Liten älskling är döpt. Och har fått träffa både havsvågor och blåsippor för första gången. Det är stort, ju!
Hoppas att Du har haft goda helgdagar. Annars börjar alldeles snart en ny vecka. Nya möjligheter! Vi hörs mer imorn.
” I fullmånens sken, bland gnistrande frost… i den sena oktobernatten.
Då började du, din livets vandringsfärd,. Och vi undrade, vem var det vi väntat på? …
Jo, det var Du. Vår älskling! Lilla hjärtat! Välkommen hit till jorden, är du. Livet, det börjar nu!
Gosevännen! Lilla minsting! -Ja, det är Du!
Vi älskar dig!
Lilla Du. <3
…
Vårregnet faller och det grönskar mer och mer för var minut. Idag ska du döpas, vårt älskade älskade lilla barn. ”Familjepatrullen” sjunger din alldeles egna sång, som är bara bara din. Och det känns så fint, att även du, ska få omfamnas av Guds välsignelse. Omfamnas av tryggheten vi tycker så mycket om att ha omkring oss. Dela dagen tillsammans med våra hjärtenära. Människor som både är på plats, och på plats fast på avstånd. En ynnest hela alltet.
Senaste kommentarer