Tack och lov är grundorken och grundmåendet gott, annars vette katten hur vi hade orkat. För jo, senaste veckorna har prövat oss. Det trilskas här och där. Någon haltar bildligt, någon rent bokstavligt. Och på toppen av allt, fortsätter vår hejdlösa otur gällande katter och vår fina, fina Sallykatt, blev påkörd på ”storvägen” häromdagen. Fy farao alltså. Ibland känns livet övermäktigt. Nu är en sådan period. Snart lättar det säkert, men just nu är det kämpigt. Vi tar en dag i sänder. Har goda stunder mitt i allt.
Några glimtar kommer här, från senaste tiden…
Att duka upp med stora pussel som får pågå i dagar, är något vi gjort mycket under november. Funderar starkt på att ge barnen ett personligt pussel i julklapp, med en bild på dom själva… det är till och med en önskan från ena barnet. Vi håller nere på mängden julklappar här hemma som ni vet, ”Något barnet behöver, något barnet önskar sig samt en upplevelse tillsammans. Räcker så”… sen kaaanske man skulle kunna lägga till ett pussel till allihopa…..
November.. lerigt och jäkligt. Grundkänslan. Sannerligen.
Men mitt i allt vad som tjorvas och tarvar mängder av energi just nu, så fejar och grejar vi.. för just det mår vi så bra utav. Här skurade jag golvet med såpa…
Och barnen hjälpte mig med iver att rulla ut Vintermattan i Salskammaren.
Så nu är det vinterfint inne i Salskammaren, ser nu fram emot att pynta inför advent där inne.
Lyckats ta mig i kragen och framkalla några bilder som legat på kamerakortet och väntat.. ni anar en liten kvartett som är den vackraste sortens konst vi kan tänka oss.
Ahh… just nu har jag sån längtans målbild… snaart snart jullov. Då ska vi bara mysa, rå om varandra.. men först lite mer vardag. Som jag ju annars tycker så om. Men just nu är det en utmaningens tid och tanken på att checka ut från alla livets måsten och bara ta extralångt jullov, lockar massor.
Frågar ni lillen, så är det här nog en utav favvisstunderna från senaste veckorna.. och jag kan bara hålla med. Vi drog på utflykt, kastade sten i vattnet, spanade efter vintern och sörplade varm choklad. Pappan ”smygfilmade/fotade” oss så några glimtar av vår stund, blev till en kampanj inne på Instagram, gjord för Polarn O. Pyret.
Alla tillsammans-skogsturen. Också en helt underbar novemberstund.
På våra egen mark. Så jo då får man ju plocka ett stort fång med ris och annat, att dra hem för att pyssla med!
Hängt med vännerna har vi också gjort. Sånt tankar kraft för både stora och små.
Och här var det en kall, vacker morgon… en sån där, där jag tog alla tre skolbarnen med mig ner till byaskolan och fröknade. Höstens nya påhitt, ni vet.. hoppa in och frökna någon dag nu och då… för att få fylla en viktig uppgift utanför hemmet och samtidigt liksom hylla hemmalivet än mer. Allt på mina villkor, exakt hur lyxigt som helst. På kuppen får Lillminsting, hemmaungen extramys med sin Mormor, Morfar, Farmor och Farfar.. så underbart för alla.
Lagårdskvällarna.
En efter en. Älskar dom. Men önskar att jag slapp ge lillponnyn penicillin. Önskar att han vore piggare än han är. Låt säga att det är deppigt i lägret när denna lilla stjärna inte kan ridas på just nu, barnen som är dom som hästar allra mest.. men just nu är lilla Chippen halt, men vi hoppas kunna råda bot på det.
Och så kom snön. Så efterlängtad! Så omhuldande.
I syne, en fyrbarnsmorsa som var exakt så trött som ni tycker att jag ser ut.
Firade fredag med en riktig påtardag. En småslarvig städning följt av timmar av pyssel med skogsfynden vi släpat hem. Klädde bron med granris och ljusslingor. Band kransar av olika slag, men dom har visst inte hamnat på bild ännu.
I lördags gjorde vi något som kändes som en dröm. Bakade pepparkakor hemma hos Mamma och Pappa, tillsammans med alla barnen.
Mormor och Lillen. Å. <3
Och igår var det riktig donarsöndag. Ungar klipptes av fina hemmafrissan. Jag tog långpromenaden med Frugan, det rensades och röjdes i vrår som varit struliga länge nog nu.. låt säga att köket inte är en labyrint av verktyg och skåpdelar på rad.
Och nu är en ny vecka här.. dagarna innan första advent. Så otroligt gossigt!!! OCH HETSIGT!! Det plingar tusan i inkorgarna konstant; ”köp köp köp!!”… Black Friday, menar jag.. Black Week och allt vad det heter.
Men VAD är bland det vettigaste vi kan göra just nu? Mitt i en klimatkris där vi bör minska våra utsläpp radikalt!? -Att skippa köphetsiga Black Friday förstås! .. och istället haka på Naturkompaniets GREEN FRIDAY, där vi fokusar på att lappa, laga och ta hand om det vi redan har. Är ni med på tåget? Vad tar du tag i att ta hand om nu under mörka, pyssel-och-påt-vänliga november? I stolt samarbete med Naturkompaniet, kan jag säga; Välkomna in på Naturkompaniet och få dina kängor omhändertgna, aaaalldeles gratis.
Det stormar, stora vida världen känns på många vis så oskön just nu..
”Men! Jag har införskaffat sättvitlök.. så aaaallt kommer att ordna sig!”, sa jag till min goe vän härom sistens i sann Emmeli-romantiserar-livet-anda, varpå hon bara skrattade åt mig (alltid med kärlek), sådär som alltid…
…
Jamen vad ska vi GÖRA då!? Lägga oss ner och självdö, eller!? Låta klimatkrisen dräpa oss med ångest? Ge upp kampen för människors rättvisor här i världen? Låta krig, ondska och elände vinna!?
Nej!
-Ner med fötterna i marken. Ner med vitlöken i jorden. Starkast och som mest motståndskraftiga är vi alla, när vi lever våra bästa liv. Så efter några dagars misströstande förra veckan, väljer jag åter det spåret. Leva livet, så gott vi kan, dag för dag!
Och såhär gick det till, när vi satte vitlök för första gången. Vi har alltså ännu ingen aaaning om det här kommer att gå vägen eller ej. Men vitlöken är i jorden. Vi jobbar på. Och det, är vad som räknas!
Alla bäddar i köksträdgården är invintrade. Med hö som täckning på toppen av de alla. Men nu öppnade vi upp bädden längst ner mot lagården..
Öste på med brunnen hästskit samt matjord från komposten.
Sen var det bara att dundra ner löken med jämna mellanrum. Vi gjorde två rader, med totalt ungefär 50 vitlöksklyftor satta. Den trubbiga delen ner. Cirkus 10 centimeter mellan klyftorna och cirkus 20-30 centimeter mellan raderna. Täckta med ungefär 6 cm jord ovan sig. Plus hötäcket.
Otroliga hjälpredor fanns vid min sida i vanlig ordning.
Och nej, svårare än såhär var det inte. Nu är det bara att vänta och se. Gödsla på ännu lite mer i vår.. och kanske under sommaren. För tydligen är det så, att vitlök är en utav de allra mest näringskrävande grödorna vi kan odla?
Berätta! Odlar du vitlök? Jag drömmer om att fläta min egna vitlöksfläta och hänga upp i köket…och laga barnens favoritpasta med vitlök från den!
.. efter en världsmysig Höstlovsvecka, var det bara så otroligt trögt och motigt att starta vardag igen. Och stora världen kändes (känns..) så dryg och här i vår egna lilla värld, var det en hel del ”släcka bränder”-situationer.. som ni inte behöver tyngas av i detalj, bara veta att livet pågår, för oss alla. Jämt å jämt.
När fredagen kom var Team Drömgården sopslut.. och då ”firade” någon det hela med att toppa den tuffa vardagsveckan, med frossa.. och någon variant av mjölkstockning (ja, ni kan gissa vem nu då, haha)….såklart, lagom till lördagen, när en mer än fullproppad arbetsdag väntade med sånt som tidigare under veckan varit tvunget att skjutas upp, pga livet, och liksom nu var tvunget att bli gjort, nununu. Det gick. Och söndagen, med farsdag, vila och firande av mina barns far, min egen och mannens far.. det blev ett gott slut på hela spektakelveckan.
Gode Gud, må denna vecka vara lite mer novembermysig.. mest? Snälla?
Här kommer några glimtar från veckan som gick..
Måndagmorgon. Snön låg kvar i några timmar till, ..
Så pass att det knarrade under fötterna under motionsrundan. Mörkerturerna denna tid.. älskar dom.
Ja, sen var veckan igång!
Barnen startade årets första julpyssel, inspirerade av Fixa julen-programmet på SVTbarn. Och sooom det har skapats under veckan. Lillen är med han också. Det är svårt att tro att en sådan Virvelvind kan sitta lugnt och stilla och måla en lång stund, men se här har vi ”det ena behöver inte utesluta det andra”, i en liten person.
Vädret blev alltså åter milt och jag passade på att göra sånt som är gott när det fortfarande är plusgrader. Som att putsa dom där sista fönstren.. här i ena barnrummet.. och det slog mig samtidigt hur fiint det skulle bli med färg på fönsterfoder och smyg.. idéhjärnan..
Under ett par veckor har jag och barnen hjälpts åt att städa i lagården. Nu är där så undanstökat, röjt, urmockat, rent och fint. Vill bara vara där. Har ganska lätt att putta undan önskedrömmen om en hushållsko…. men täänk så otroligt gossigt med några får eller getter?
.. slutfunderat på får, vakna morsan! Du knyter skridskor på Lillebrors hockeykväll nu..! Ja, denna vecka bytte vi av varandra.. så den skäggige drog med ungarna som simmar och badbusar och jag drog med andra halvan barnaskaran, till ishallen. Det är så otroligt härligt att se barnen göra det dom älskar!
En annan kväll efter en tjorvig dag, var det så skönt att bara vara alla tillsammans, spela spel och somna tidigt. Tanka trygghet och lugn.
Det här var också en utav veckans guldstunder. När Lill-Olof hjälpte mig barnvakta en liten pyttepingla följt av lunchdate med hennes mor. Mys, mys, mys! Det är stort, att få ta hand om sin barndomsbästis lilla skatt.
LördagsSivert. Som spanade när vi jobbade på med diverse fotande och filmande.
Farsdag! Så evigt tacksam över att våra barn har en så ofantligt fin pappa. Så tacksam över min och M’s pappa också. Det blev en god firarsöndag, sannerligen. <3
…
Och idag känns måndagen någon lättare än förra. Vi ska göra allt vi kan för att det här ska bli en så fin novembervecka det bara går.
Önskeplaner för vecka 46
– Ta en novemberdag i sänder! .. pyssla om vardagen lite extra. Helst vill vi alla bara få vara hemma och mysa och påta i lugnan ro nu.. ända fram till juul. Men livet innehåller ju en del måsten, så är det bara och denna tid på året är det lov att gulla lite extra med var dag. Tänder ljus, lyssna på mysig musik. Äter gräddig mat, håller ullfilten redo att värma. Lapar dagsljus, andas friskluft och kramas mycket.
Påta, dona och röja! .. nu är lagården storstädad, kanske blir i år året jag äääntligen tar mig för den där lilla drömmen om en julstjärna som lyser i ena lagårdsfönstret? Det stora projektet; gå igenom allllla bäbis- och barnkläder vi har, har pågått ett tag och nu är ofantliga mängder utrensade. En del ska ordnas för att kunna säljas men mestadels skänker vi bort. I övrigt håller jag på och organiserar upp alla kläder och skor som nu är kvar. Så ofantligt skönt, men ett riktigt långprojekt som jag påtar med småstunder här och där under veckorna nu. Fantiserar om timmar av målning också…
Längtar efter.. skogen.. kanske tar vi oss dit senare under veckan.
-Novemberhelg!
…
Önskar er alla en fin vecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Vad hiiimla roligt förresten, att ni så gläds med oss över kakelugnen.. det är verkligen ETT LIFEHACK, att kunna glädjas, MED ANDRA! Fina, fina ni. Tack för värme och kärlek! Drömmen om att kunna elda till jul.. kanske, kanske blir sann. Annars får det bli strax därefter. Fint så!
Det tomma hörnet i Salskammaren.. så kallt och kalt , .. och längtande på något vis?
Längtande, efter att återställas till sin forna glans.. med sitt goa, trygga värmespridande, menar jag.
HÄR, kan ni läsa om resan som äntligen tagit oss hit, till punkt ”ordna fungerande eldstad”.. något som bara känts som utopi tills nyss. Nedan följer några ord och många bilder, från i slutet av oktober-dagarna då vi hade ett stycke Kakelugnsproffs här hemma, som hjälpte oss att av tre återbrukade kakelugnar, skapa en.. precis sådär som man gjorde ”förr”… tog av vad man hade, alltså.
Att få ”tummen upp!” som svar på frågan om detta pussel går att ordna till en hel bit, av den så kallade simsen på kakelugnen.. ptja, det säger bara en liten del, av hur otrooligt skickligt Kakelugnsproffs vi haft att göra med. Hon har gjort ett maaaagnifikt arbete, med varsamma, byggnadsvårdskunniga händer. Bilderna får tala för sig själva, händerna upp säger vi, med stor ödmjukhet och respekt för detta hantverk.
Håll tillgodo, här kommer bildberättelsen om när vi blev med rund kakelugn i Salskammaren!
Ett stort och vacker pussel.
Drömmen om en kakelugn i Salskammaren… som smått overkligt, blev sann!
Vi kan inte se oss mätta på härligheten. Just nu pågår torktid… så ni anar ju, hur otrooooligt peppade vi är på dagen vi får göra den första lilla brasan där i…
Å, hu… så tog det bara slut, Höstlovet. Lite moloken måndagsmorgon här nu, så är det bara.
Samtidigt, så himla tacksam. Det var ett så otroligt fint Höstlov. Vi var tillsammans hela familjen mycket, alla fick vara friska och krya, det gjordes lagom mycket, hemmavid och på lagom stor vift. Vi hade finväder, solig höst och plötslig snöig vintern, i ett nafs. Vi blev med vacker kakelugn och.. äsch, ja ni hör ju, otrolig Höstlovsvecka… som ingen av oss var redo att släppa taget om i morse när väckarklockan ringde.
Här kommer några Höstlovs-glimtar…
Tillsammans med Torparfrun och hennes tre kids, drog jag och mina fyra.. till Rotsidan. Ved och fikapackning och allt man kan tänkas behöva.
Och vi hade hejdlös tur med vädret. Det var liksom alldeles vind-lugnt där.. och sol? Hemma på gården blåste det isvindar, medan vi ute vid havet satt och grillade korv och tittade på lugna elden…
.. fikade och lyssnade på vågornas brus. Ja det var en fantastisk start på lov-veckan, sannerligen.
Tisdagmorgon. Jag lämnade övriga familjen inne och tog morgonkoppen med mig medan lillponnyn fick mumsa på sitt intill. Vi väntade på veterinären. Jo, för vi vill hålla noga koll på vår lillvän och hans skruttiga tänder. En liten tid i taget gäller. Senaste året har vi dagligen gett honom uppblött pellets av olika slag och det har gjort så gott för honom.. för att tugga grovfoder (hö) tar tiid med trötta tänder förstår ni. All tid med vår Chippen nu, känns som bonustid. Finaste, finaste ponnyn vår.
Cykeltur genom kyliga höstvindar följt av bullfika och UNO-spelande inne i värmen. Till kvällen åkte sedan ett gäng till ishallen och ett annat gäng till lilla badhuset i grannbyn..och sen somnade vi ovaggade till natten.
Onsdagen var en så fräsig dag! Inte nog med att vår livets första vitlök hamnade i jord (och massor av hästskit)…
… vår runda kakelugn, blev också helt, helt färdig.
Lillen? Ptjaa.. han stod inte och tittade på den så mycket, han stod mest och beundrade sin nye vän i livet, Kakelugnsproffset, som nu höll på att bära ut alla sina pinaler. Med småbilarna uppradade, språkade han på allt vad han orkad…. OKEJ OKEJ OKEJ jag FATTAR att ni inte vill läsa om Lill-Olof nu utan bara se den färdiga kakelugnen!!
Jag hoppas hinna färdigställa ett trevligt blogginlägg om alltsammans, under veckan!
Höstlovsmorgnar… utan minsta pillemick av skynda. Hallelujah! Torsdagen bjöd dessutom på nybakt mammabröd. Gos, gos, gos.
Efter liten donande i hemmet och ute på gården.. tog jag barnen med mig till mysigaste hemmet jag vet. Mitt barndomshem. Vi blev ompysslade så gott i vanlig ordning. Fika och mysa framför elden… Kura skymning, sista oktober..
.. som blev till första november.. och vi vaknade till ett så vackert snöfall.
Vi kan kalla denna bild IVRIGA LIV.
Man ser hur vi nääästan kommit ända fram med bortstuvandet av sommaren.. samtidigt som små otroligt ivriga människor snabbt hunnit dra fram typ varendaste vinterpinal dom kunde hitta nere i lagården.
LYCKAN ju! Hela alltet.
Så tog vi Allhelgonahelg.
Och vi veeet, vi har masssor på vår att göra-listan.. så många projekt igång… samtidigt….. men vad kan vara viktigare än att sitta och pärla pärlplattor alla tillsammans, just där och då, här och nu? Inget. Stormen tog i där utanför så det bara sjöng om det.
Lördagen blev en lugn påta med allt möjligt-dag.
Rotsaker som legat på tork flyttades ner i matkällaren, dahliaknölar hamnade i sina spåniga gömmor. Var också på skattjakt och fann återigen det stora, vackra skåpet som vi såå undrar var det har stått en gång i tiden? Hann också peta ner några vårlökar, göra några knop i långtids-rensandet i klädförrådet..
..och så tog vi in sommarhagen, i äkta ”i en familj hjälps man åt”-anda… fast lillen smet undan, och snusade gott i vagnen. Och störstbarnet, var med sin Farfar… men till middagen var samtliga vakna, hemkomna och sommarbetet intaget. Vi firade med köttbullemiddag inne i värmen. Och ljusen brann, för våra nära och kära, som inte längre vandrar här på jorden med oss.
Veckans sista dag…
-och ny snö hade fallit. Några få röda äpplen hänger kvar i toppen av äppelträdet.. som naturens alldeles egna julkulor. Ja nu säger ju inte jag julkulor, det skriver jag bara för att vara artig mor er som inte förstår vad pumlor betyder.
Barnen rullade snögubbe och sen ”råkade” vi hitta ett kuvert med saffran bland alla kryddor och då ”rååkade” vi baka en väldigt god och saftig saffranskaka som vi sedan söndagsfikade på.
Så det var det. Ett lugnt och genom-gossigt lov. Så väldigt lagom, åt alla håll och kanter. Måånga fikastunder.. mycket sömn.. mycket friskluft. Kramar i massor, mysiga hittepå, varvat med mycket vila. Tacksam. Så himla tacksam.
Och nu står här en ny vecka för dörren..
Önskeplaner vecka 45
-Ta en novemberdag i sänder! Vardag. Hemmaliv, skola, arbete, gårdsbestyr, aktiviteter, kompishäng, oändligheten av projekt.. någon suckar och undrar ”hur ORKAR ni!?”, medan vi tycker att vi lever drömlivet? Vi har liksom inte drömmen (just nu i livet i alla fall) om långa kvällar i soffan, framför tv:n.. det är inget vi drömmer om, alls. Det är så finurligt, att vi kan få vara olika. Eller hur?
–Hemmamammande! …ta hand om våra barn, våra djur, fundera ut mat för veckan, handla, baka bröd, laga mat, tvätta, städa,.. osv osv osv. Bästa jag vet! .. men jag saknar en hushållsko. Jo, det är säkert! Bertil har tjatat om en ko i ett par år nu… äntligen har han fått sin morsa att förstå…men! det är ICKE bara, med ett dylikt påhitt.
-Arbete med kameran och vid datorn. Ja, det ingår ju också. Två kampanjer ska fotas/filmas.
-Novemberhelg! .. med farsdagsfirande bla.
…
Ok. Tack då, Höstlovet. Du var gott. Gjorde susen mot otrolig trötthet och lät oss ladda batterierna väl. Hoppas att NI kära läsare, får en god novembervecka nu. Vi hörs under veckan. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
Senaste kommentarer