av Emmeli | jan 14, 2019 | Emmeli funderar
Hej vänner!
Måndag. Snöyra här i norr idag. Dagens långprommis var isande kall. Frisk. Minst sagt. Väldigt skönt att komma hem till varma hemmet sedan. Hela familjen hemma idag. Vanlig hederlig Tillsammansmåndag, mao. Lyxens lyx.
Och jag tänker att; jo, man kan faktiskt köpa tid för pengar. Förstår ni hur jag menar? För oss är det viktigare med tiden tillsammans, än dom kronor vi förlorar om måndagarna, på att vi är hemma både jag och mannen. Jag är övertygad om att precis alla gör på sitt bästa sätt. Dessa måndagar är en livs-investering för oss.
Lugn frukost med tända ljus, följt av en dag där alla påtar med ditt och datt på älskvärt nära avstånd.
Syskonen leker, den skäggige hoppar på sin vecka av Brandisjour samtidigt som han gullar ungar och då och då susar upp på övervåningen och målar pärlspont som ska sitta i blivande badrummet. Jag försöker beta av mastodont mailinkorg, fota i dagsljus, hiva in en tvätt, vika en annan.. och bara njuta av dagen som den är, här och nu, med dom jag älskar mest. Så klyschigt. Men sant, ju.
Jag susade inom blomsteraffären ännu en gång i helgen. Köpte bland annan ännu en begonia som jag gav lilla Mamma. Begonia är liksom hennes blomma. Jag är uppväxt med såna i köksfönstret denna tid på året. Så stort att jag har en egen nu i fönstersmygen. Och alltså, hyacinter! Det är inte aaalls en tråkig juleblomma nu… en så vacker färggrann lök, ju. 
Dom såldes tokbilligt och jag norpade åt mig. Rosa och blå. Så fint. Och doftar himmelskt. Är prick tvärless på mossa och ris och sånt. Som alltid; först så vemodigt när vi dansar ut julen, och sen är det så hääärligt med ett vinterrent hem igen. En drös rosa och blå hyacinter, bara sådär rätt upp och ner i en klarglasvas. Ja, det fick det bli. Piggar upp så.
HÄR finns liknande vas som den jag har. Så fint att sätta andra små våriga lökar där sedan. Som minipåskliljor och pärlhyacinter… åh
Ok. Måndag. En helt ny vecka framför oss!
Jag tänkte bjussa er på lite härliga tips, fina sänglinnen, ett gott vegetariskt recept, kanske en runda på övervåningen? .. och livet, precis som vanligt ni vet. Vi tar en dag i taget, liksom. Så ser vi.
Ta hand om er. Ha det gott. Så hörs vi snart igen!
Ps. Tipsigt! Igårkväll hade jag en liten frågestund på instagram. Den kan ni kika in på mina stories (ni vet små filmsnuttarna som dyker upp när man klickar på runda profilbilden?). Har även sparat ner hela frågestunden som en ”höjdpunkt” inne i min profil. @lillafrunsdagbok heter jag på instagram! Ni kommer direkt dit om ni klickar HÄR Ds.
Lillafrun
av Emmeli | jan 13, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Precis inga ord behövs, egentligen.
Kärlek. Och tacksamhet.
..Så stor. Att tårarna trillar på mina kinder när jag tittar tillbaka på helgminnena. Jag känner livet i mig och önskar så att få dela så himla, himla många dagar till. Med precis dom människorna ni ser på bilderna. Tre småttingar jag älskar så mammahjärtat värker. Och en skäggig, som är min klippa genom allt. Inget att ta för givet och därmed något jag är så ofantligt lycklig över, varje dag.
…
Helgdagarna har innehållit allt vi kunnat önska oss.
En lördag, med efterlängtat för oss alla. Mannen teamade med sin far under dagen och tillsammans hann dom massor på övervåningens takspikande. Jag tog mina små. Åkte för att handla lördagsgodis med och till storasyskonen… med hela åtta (!) karameller var i sina små påsar, stod dom där i kö i lilla affären, och var så söta att jag fick dåndimpen. ”Äntligen, mamma! Är det den här dagen vi har längtat efter!” .. sa pojken när vi susade vidare mot barnens Mormor och Morfar. Mina älskade föräldrar. En lördag hemmahemma. Med gott att äta och fika, en sparktur där morfarn tuffade sparktåg med småttingarna, ett svettigt cykelpass i favoritgymet för mamman, tid att vara dotter i sitt föräldrahem.
Tjugondag Knut. Och precis hela julen susar ut! . Barnen plundrade. Det efterlängtade peppishuset som var kvar. Så släckte vi stjärnorna i fönsterna. Sjöng ”Nu är glada julen, slut, slut, slut!” och konstaterade att hemmet osade nystart så härligt. Hela-familjen-utetimmar, en hel drös. För lek ute på gården. En promenad. sötaste lilla skridskopojkarna som hade det så roligt tillsammans. Far och son. Att spontankvista till barnens Farmor och Farfar sedan, bli bjudna på mellisfika och som om det inte var nog; middag, också! Traska hemåt i mörka söndagkvällen. Skönt trötta i kropparna efter en helg, med så mycket gott. Natta småttingar. Sedan landa lite. Bland brinnande ljus och kvällslugnet. För att sedan få somna och vakna, tillsammans.
En januarihelg i våra hjärtan! Tack livet.
–Jag hoppas så att ni också haft goda dagar, fyllda av sånt ni mår bra utav. Vi hörs imorn!
Lillafrun
av Emmeli | jan 11, 2019 | Emmeli funderar, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Minsting 7-9 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
En alldeles vanlig torsdagmorgon här på gamla gården.
Bestämt var; idag börjar vi dansa ut julen tillsammans.
Ni ser ju, att det började vara mer än dags.
-När stjärnan hänger på snedden och det ligger ett litet täcke av barr under granen. Ni vet, älskade julegranen barrade så mycket att den hade börjat klä av sig själv. Häromkvällen när jag var ensam hemma med barnen medan mannen jobbade sent, så fick jag nästan hybris när jag hörde hur pumlorna började studsa där inne i Salen. Fick min förklaring, puh.
Julpinaler samlades och lillhjärtat Juni hjälpte mamma så idogt. Bäddade ner tomtar varsamt och sa ”godnatt tomtajna!”
Efter några timmar ifrån Storebror som ju var iväg på älskade föristimmar, så längtade vi så mycket att vi knatade iväg fastän det var lite för tidigt… mötte en glad Miniman som jag lovade skulle få gå direkt på loppis för att leta sig en plåtburk till allt nytt smålego han fick i julklapp.
Min storlilla pojke är precis lika galen i loppis som hans mor. Där inne fann vi massa fina ramar, ett sött örngott. Minimannen shoppade en blockflöjt och lyckades på charm bli erbjuden vilken bil han ville. Men någon plåtburk fick vi inte med oss men ingen misströstade. Den härliga jakten fortsätter ju! Så knatade vi hemåt. Genom något slags piskande snöregn.
Småsyskonen sov och nån fördel ska man ha när man är fyra år och Storebror gånger två.
Vi smygplundrade julegranen, bara han och jag. Satt där i finsoffan och prasslade med smällkarameller och ni kan bara ana njutningen hos han ni ser har chokladig mustasch. Jo, jag njöt. Något förskräckligt, jag med. Inte av chokladen, den delade jag så gärna med mig utav. Men av känslan. Att få vara med om, precis det där…. stunden med honom. Där både han och jag tyckte att det kändes så förfärligt vemodigt att bädda ner julepryttlarna och börja plocka ner glittret i samma takt som barret rasade… men att lyckan ändå fanns där, för vilken fin jul det varit.
Syskonskarans små nissar. Faktiskt tre utav inte alls så många fler tomtiga inslag i vår jul. Men några få är mysigt. Som dessa som barnens Mormoster Storan kom med till jul. I övrigt var hemmet fyllt av juleröda textilier, en massa skogsfynd som formats till kransar och stoppats i kannor och vaser härs och tvärs. Julblommor och sånt, ni vet. När det blev kvällen hade vi hela familjen samlad, och vi dansade ut granen tillsammans… genom hela huset, med varendaste strumpa fylld av barr. Liksom, som för att försäkra oss om att vi verkligen skulle ha det vi gjorde sedan för att få hemmet barr-fritt..
Det blev nattskift för päronen.
Tillsammans med älskade Tripp-Trapp-Trull-gänget har hemmet även idag steg för steg gått från barrigt och julekaramellskladdigt… till ni vet, nytvättade tyger, ja hela soffan faktiskt, stormattorna som varit ute i stormen och vänt. Fast vi har inte bara fejat. Timmar vid köksbordet också med så himla roligt pyssel;
… där man av återvinningspryttlar gjorde rytminstrument. Vilken grej, va!
..
Men oh. Vi landar i den ljuvligaste fredagskänslan.. skinande rent och såpskurade golv med nytvättade trasmattor härs och tvärs. Framförallt, alla är samlade för lång helg.
Hela familjen firade vi in helgen med att susa och inhandla Fredagsmys och med en peppad Miniman i min hand, fick jag sällskap till blomsteraffären. En så himmelens underbart söt begonia fick det bli. Så mycket Mamma över den. Älskar både blomman och mamma.
Nu sover tre av tre barn efter så mysig kväll.. och jag och mannen pustar nu ut. För första gången på hela veckan, nästan. Oohlala vad dagarna varit fyllda till bredden för dessa två småttingpäron. Med HemmaMammalivet, jobb och uppdragande för M, renovering dom små stunder som funnits över… och så en himla massa undanstökande av julen till sist. Stjärnorna lyser ännu och peppishuset är kvar ännu en tag till. Alla nöjda så. Och än hur jag i eftermiddags kände mig lite som en trasselsudd som småmuttrade över Jan… den förfärliga stormen som är här alltså,… så är liksom trötthet aldrig något jag muttrar över.. det är ynnest för mig, att få fylla dagarna med livet på det här sättet. Det är ren lyx att få trötta ut sig på det som betyder mest av allt i hela livet. Men kudden kommer vara så, så skön ikväll. Måtte bara mitt älskade äppelträd stå kvar när vi vaknar i morgon…
Önskar er en skön, god och energitankande helg!
Lillafrun
av Emmeli | jan 10, 2019 | Emmeli funderar
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
… och inte bara fint. Utan väldigt, väldigt skönt, mjukt, lagom-varmt och mysigt, också.
Jag har unnat mig ett nytt mysigt finstickat set.
Att byta om till efter att varma duschen sköljt över mig och kinderna fortfarande är rosiga efter promenaden. Eller hoppa i, redan från morgonen, när jag vill vara mysig HemmaMamma fastän ändå känna mig fin. Jag får nog faktiskt passa mig för att inte bosätta mig i dessa plagg.
Alltsammans hittade jag inne hos Lindex.
Byxorna finns HÄR
Koftan är nu till halva priset (..som ju går lika finfint att använda till jeans och på så vis bli lite ”mer klädd”) finns HÄR
Linnet är ett gammalt ribbat med spets, men jag fann liknande i så fina färger HÄR och HÄR
Älskar när myskläder är såhär fina.
Knyt, knyt. Sen dags att njuta dagen!
På fötterna har jag antingen svärmors-stickade sockar, eller sköna ulltofflor (mina finns HÄR inne hos Ellos).
På Cubus kan ni fynda ribbade ullsockor också, som var så himla fina. Kika HÄR!
Nöjd HemmaMamma.
…
Önskar er en god torsdagkväll!
Så himmelens härligt det ska bli med fredag imorn, efter en riktig full-ös-in-i-vardagen-vecka!
Lillafrun
av Emmeli | jan 9, 2019 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Mammalivet
(Inlägget innehåller reklamlänkar för Adlibris)
Litet Junihjärta i sin nya julklapps-Pippi-tröja hon fick från sin Moster. Pärlandes en pärlplatta så tålmodigt. Äppelbitar i muggen. Och pärlor i gamla galssburken.
Vi har fyllt vår onsdag med pussel och pyssel, utelek och promenad i sol och till kvällen bjöd Svärisarna mig och barnen på så hjärtegod vardagsmiddag, då dom visste att vi var själva här hemma eftersom Vackerpapan är på uppdrag… så himla fint gjort. <3
Stunden ni ser på bilderna, där vi satt och påtade, jag och Juniflickan, var alltså en utav dagens guldstunder.
När hon var klar med hjärtat ”till mommo”…… då påbörjades en ny, ”till moffa!” .
Barnen är så kära i sina far- och morföräldrar och hela Storfamiljen. Och det är faktiskt precis sådär fantastiskt som jag bara kunde drömma om för några år sedan, när jag fantiserade om att få bli mamma och leva nära våra hjärtenära. Så lyckliga att vi hamnade precis här, hemmahemma, igen.
…
En stund, från en alldeles vanlig onsdag i början av januari, ja.
Men för mig, en glimt att så kärt föreviga. Livet. Nu. Varje dag samlar jag guldstunder i mitt hjärta.
Förstås, förstås kan inte varje dag vara helt hej-baberiba-underbar. Men det finns verkligen så mycket att vara tacksam över. Och många kära glimtar, men förstås långt ifrån alla, förevigar jag. Förutom i hjärtat, så vill jag så gärna spara dessa livets hjärteglimtar i vår familjealbumssamling…
…
Nu är det en ganska så redig hög som inte hunnit klistras in i albumet, men som i alla fall är framkallade och det känns ändå ganska ok.
Det här är så pass viktigt för mig, att jag med jämna mellanrum har inskrivet i min älskade kalender, att ”fixa med foton!” eller ”framkalla fram till nu!”… jag prioriterar dessa stunder.
Vet med mig att dom inte skulle bli av om jag inte gjorde det. För jo, det finns precis hur många andra saker som helst som jag skulle kunna fylla tiden med då också… att bara vara Mamma är pyssligt.
Men som min vän Ernst säger; ”tid är allt vi har”. Och så är det. Det hela handlar om vad vi väljer att fylla den med… för himla mycket kan vi ändå välja.
Såå… då och då struuuuntar jag i barnen och bara klipper och klistrar foton hejvilt. Nä. Skojar bara. Men då och då, så drar jag fram foton och album och påtar med det samtidigt som barnen pysslar med sitt bredvid. En himla mysig stund. Och vi blev så längtiga jag och Juniflickan…
… vi tittade på bilder från älsklings-ön. Och förstås kommer Juni inte ihåg ett skvatt från när hon var där senast.. men hon kikade bilder från när vi träffade Pippi där.. och åt glass i Visby, lekte på stranden och badade i havet… ååh…
Tänkte slå ett slag för att framkalla kära glimtar. Jag är absolut hopplös på att välja ut bilder, så jag framkallar enorma mängder. Men. Det behöver (bör) man inte göra. Spara några glimtar från varje år, bara. Så himla roligt att titta på sedan. Mina barn älskar vår fotosamling.
HÄR är en variant av litet album
HÄR är en större modell
HÄR är superbra pennor att skriva med
HÄR är ett vanligt hederligt lim jag brukar använda mig av
Heja! Ett album att hålla i. Titta i. Tillsammans. Små-le. Tänka tillbaka. Snyfta kanske? Ja, det gjorde jag idag. Alltsammans. Så mycket känsla.
Nu ska jag sitta här likt den Hönsmamme-fru jag är och invänta att Den Idoge Skäggige rullar in på gården, så hjärtat känns helt igen.
Hoppas att ni har haft en god onsdag!
Lillafrun
Senaste kommentarer