Drömgårdsrapporten!

Å, hu… så tog det bara slut, Höstlovet. Lite moloken måndagsmorgon här nu, så är det bara.

Samtidigt, så himla tacksam. Det var ett så otroligt fint Höstlov. Vi var tillsammans hela familjen mycket, alla fick vara friska och krya, det gjordes lagom mycket, hemmavid och på lagom stor vift. Vi hade finväder, solig höst och plötslig snöig vintern, i ett nafs. Vi blev med vacker kakelugn och.. äsch, ja ni hör ju, otrolig Höstlovsvecka… som ingen av oss var redo att släppa taget om i morse när väckarklockan ringde.

Här kommer några Höstlovs-glimtar…

Tillsammans med Torparfrun och hennes tre kids, drog jag och mina fyra.. till Rotsidan. Ved och fikapackning och allt man kan tänkas behöva.

Och vi hade hejdlös tur med vädret. Det var liksom alldeles vind-lugnt där.. och sol? Hemma på gården blåste det isvindar, medan vi ute vid havet satt och grillade korv och tittade på lugna elden…

.. fikade och lyssnade på vågornas brus. Ja det var en fantastisk start på lov-veckan, sannerligen.

Tisdagmorgon. Jag lämnade övriga familjen inne och tog morgonkoppen med mig medan lillponnyn fick mumsa på sitt intill. Vi väntade på veterinären. Jo, för vi vill hålla noga koll på vår lillvän och hans skruttiga tänder. En liten tid i taget gäller. Senaste året har vi dagligen gett honom uppblött pellets av olika slag och det har gjort så gott för honom.. för att tugga grovfoder (hö) tar tiid med trötta tänder förstår ni. All tid med vår Chippen nu, känns som bonustid. Finaste, finaste ponnyn vår.

Cykeltur genom kyliga höstvindar följt av bullfika och UNO-spelande inne i värmen. Till kvällen åkte sedan ett gäng till ishallen och ett annat gäng till lilla badhuset i grannbyn..och sen somnade vi ovaggade till natten.

Onsdagen var en så fräsig dag! Inte nog med att vår livets första vitlök hamnade i jord (och massor av hästskit)…

… vår runda kakelugn, blev också helt, helt färdig.

Lillen? Ptjaa.. han stod inte och tittade på den så mycket, han stod mest och beundrade sin nye vän i livet, Kakelugnsproffset, som nu höll på att bära ut alla sina pinaler. Med småbilarna uppradade, språkade han på allt vad han orkad…. OKEJ OKEJ OKEJ jag FATTAR att ni inte vill läsa om Lill-Olof nu utan bara se den färdiga kakelugnen!!

Jag hoppas hinna färdigställa ett trevligt blogginlägg om alltsammans, under veckan!

Höstlovsmorgnar… utan minsta pillemick av skynda. Hallelujah! Torsdagen bjöd dessutom på nybakt mammabröd. Gos, gos, gos.

Efter liten donande i hemmet och ute på gården.. tog jag barnen med mig till mysigaste hemmet jag vet. Mitt barndomshem. Vi blev ompysslade så gott i vanlig ordning. Fika och mysa framför elden… Kura skymning, sista oktober..

.. som blev till första november.. och vi vaknade till ett så vackert snöfall.

Vi kan kalla denna bild IVRIGA LIV.

Man ser hur vi nääästan kommit ända fram med bortstuvandet av sommaren.. samtidigt som små otroligt ivriga människor snabbt hunnit dra fram typ varendaste vinterpinal dom kunde hitta nere i lagården.

LYCKAN ju! Hela alltet.

Så tog vi Allhelgonahelg.

Och vi veeet, vi har masssor på vår att göra-listan.. så många projekt igång… samtidigt….. men vad kan vara viktigare än att sitta och pärla pärlplattor alla tillsammans, just där och då, här och nu? Inget. Stormen tog i där utanför så det bara sjöng om det.

Lördagen blev en lugn påta med allt möjligt-dag.

Rotsaker som legat på tork flyttades ner i matkällaren, dahliaknölar hamnade i sina spåniga gömmor. Var också på skattjakt och fann återigen det stora, vackra skåpet som vi såå undrar var det har stått en gång i tiden? Hann också peta ner några vårlökar, göra några knop i långtids-rensandet i klädförrådet..

..och så tog vi in sommarhagen, i äkta ”i en familj hjälps man åt”-anda… fast lillen smet undan, och snusade gott i vagnen. Och störstbarnet, var med sin Farfar… men till middagen var samtliga vakna, hemkomna och sommarbetet intaget. Vi firade med köttbullemiddag inne i värmen. Och ljusen brann, för våra nära och kära, som inte längre vandrar här på jorden med oss.

Veckans sista dag…

-och ny snö hade fallit. Några få röda äpplen hänger kvar i toppen av äppelträdet.. som naturens alldeles egna julkulor. Ja nu säger ju inte jag julkulor, det skriver jag bara för att vara artig mor er som inte förstår vad pumlor betyder.

Barnen rullade snögubbe och sen ”råkade” vi hitta ett kuvert med saffran bland alla kryddor och då ”rååkade” vi baka en väldigt god och saftig saffranskaka som vi sedan söndagsfikade på.

Så det var det. Ett lugnt och genom-gossigt lov. Så väldigt lagom, åt alla håll och kanter. Måånga fikastunder.. mycket sömn.. mycket friskluft. Kramar i massor, mysiga hittepå, varvat med mycket vila. Tacksam. Så himla tacksam.

Och nu står här en ny vecka för dörren..

Önskeplaner vecka 45

-Ta en novemberdag i sänder! Vardag. Hemmaliv, skola, arbete, gårdsbestyr, aktiviteter, kompishäng, oändligheten av projekt.. någon suckar och undrar ”hur ORKAR ni!?”, medan vi tycker att vi lever drömlivet? Vi har liksom inte drömmen (just nu i livet i alla fall) om långa kvällar i soffan, framför tv:n.. det är inget vi drömmer om, alls. Det är så finurligt, att vi kan få vara olika. Eller hur?

Hemmamammande! …ta hand om våra barn, våra djur, fundera ut mat för veckan, handla, baka bröd, laga mat, tvätta, städa,.. osv osv osv. Bästa jag vet! .. men jag saknar en hushållsko. Jo, det är säkert! Bertil har tjatat om en ko i ett par år nu… äntligen har han fått sin morsa att förstå…men! det är ICKE bara, med ett dylikt påhitt.

-Arbete med kameran och vid datorn. Ja, det ingår ju också. Två kampanjer ska fotas/filmas.

-Novemberhelg! .. med farsdagsfirande bla.

Ok. Tack då, Höstlovet. Du var gott. Gjorde susen mot otrolig trötthet och lät oss ladda batterierna väl. Hoppas att NI kära läsare, får en god novembervecka nu. Vi hörs under veckan. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!

Emmeli

Att ha haft pizzaafton!

Höstlovet stod för dörren.. som vi längtat.. och att det skulle firas in med festligheter och vänner, ja det var ett som var säkert!

Ut med hela slagbordet, på med halvstrukna finduken och fram med höga traven uddatallrikar.

Grönkål plockades in och alla möjliga goda grejer hackades och revs..

Kalljästa degen gjordes i ordning till.. degämnen? Säger man så? Glad morsa där, btw. Så som man ser ut när en urgullig 10-åring kommer och leker ”mammarazzi” mitt i allt.

Jo just det. Nu, skulle det bli pizza-afton för hela slanten, tillsammans med torparna!

Degen hade jag alltså gjort redan dagen innan och sedan låtit kalljäsa. Ute på bron, till och med… där det nog nästan hade varit minus under natten men degen hade fått en varm stund inne och därmed god skjuts i sin jäsning så det här blev verkligen en hit. Och så finurligt också, att ha degen gjord redan dagen innan. Det receptet jag vilade mig emot, lånade jag HÄR.

Att göra egen pizzasallad, är lika enkelt som gott! Här höftar jag bara. Hackar vitkål tunt, tunt. Samt röd paprika. Kramar in lagom med salt (du får helt sonika smaka av!). Häller på rätt så rikligt med en god olivolja samt en skvätt eller två, med någon slags vinäger. Svartpeppar på toppen. Klart!

Och ja, tomatsås är också så simpelt att göra själv... och blir också huuur gott som helst. Här hade jag fräst en hoper hackade vitlöksklyftor och en gul lök. Lät löken puttra ihop tillsammans med ett par paket ekologiska krossade tomater. Strösslade i lite allt möjligt i uppkoket, som torkad oregano, någon matsked chilisås, några gryn socker.. salt och peppar förstås. Lät alltsammans puttra en stund, innan mixandet till ganska-slät pizzasås. Klaaart!

Och nånstans här, hade jag gjort mitt genom allt förberedande och fram klev lilla rastaurangchefen, aka Servetrisen. Ritplattan och förklädet i högsta hugg! Så fort käraste torparna ramlade in genom dörren, kunde kvällen börja och pizzabeställningar tas, på löpande band.

Sju ungar och fyra vuxna där alla skulle ha minst varsin pizza. Lägg till att vi, oavbrutet, spelade smått hysterisk, italiensk pizza-musik. Det var fräs i Drömgården den där kvällen, så var det!

Och här, ser ni självaste Pizzabagaren!

Vi gräddar pizzorna på ett så kallat ”gourmetstål” och det blir så otroligt gott! Verkligen en ny nivå av hemmapizzeria.

Det doftar liksom nästan lite stenugnsbageri…bottnarna blir så himla gott gräddade!

Nu var det bara sista pizzan kvar. En av flera ”Drömgårdens special”. Pizzan med tillbehören (lagda, enligt ordningen som följer:) tomatsås, riven ost (jaa ni vet väl att den INTE är som godast om den ligger på toppen av allt.. näst underst ska den va ;)), salami, färska champinjoner, gul lök, paprika och mozarella, salt och peppar.. in i ugnen någon minut och här var pizzan uttagen för att få några bitar färsk grönkål över sig.. och sedan skjuts in i ugnen igen tills pizzan är färdiggräddad. Det blev en himla trevlig smak-kombo.

Nånstans här, när alla pizzor var färdiggräddade och alla mätta.. drösade vi ihop.. skickade sedan ut barnen med ficklampor i mörkret.. klassisk mörkerspårning följde och undertecknad var nostalgisk och tänkte tillbaka på scout-tiden. Lysa med lampor efter små reflexer.. vid reflexerna fann barnen små godispåsar. Uppskattat och väldigt enkelt fixat!

Vitchokladgratinerade skogshallon (så fräsigt det låter.. men det äär ju verkligen bara hackad vitchoklad som strösslats ovan bär och sedan skjutsats in i ugnen till chokladen smält och bären är varma).. tillsammans med vaniljglass. Så vansinnigt gott!!

Låt säga att alla var proppmätta och mat-koma-trötta nu… redo för vila… typiskt härligt sätt att inleda Höstlovet på!

Pizzaafton, alltså. Fint!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Tjohej vilken vecka det där var!

Den sista hela oktoberveckan, fylldes med;

En måndag som inte alls var som vi är vana.

För flera år sedan, när Tripp Trapp Trull var helhemma, hade vi en lång period alla tillsammans-måndagar, men vi byter ju ”livs-schema” lite nu och då och en vanlig måndag just nu, innebär att pappan jobbar ”långdag” och mamman är hemma med barnen och sköter gård, djur och ungar. Men se den här måndagen, vinkade jag HemmaPappan och lillungen hejdå och tog ”storbarnen” med mig och drog ner på byaskolan, vickade som fröken några timmar, räknade matte och finulade på svenskans klurigheter med ett gäng finbarn. Underbart roligt!

När jag kom hem, kände jag mig kanske preciiis som Pippi Långstrump.. ni vet, när hon såå gärna vill ha jullov men inser att hon då behöver börja skolan för att kunna få jullov.. så hon drar dit och sen ilar hem igen typ lika fort, urnöjd.. för nu var jullovet hennes. Med andra ord, var jag otroligt glad över frökendagen… den första på sisådär 8,5 år…

.. och mer än glad, att vara hemma igen! Längtanskänslan, underbar!

Att sedan dessutom, få gå in i Salskammaren och kika när proffset grejade med vår kakelugn som håller på att sättas upp… ptja, då föll tårarna.

Serverade bondomelett till middag. Så enkelt och så barnsligt gott. En med purjolök och en utan.

Måndagkvällen när pappsen var på brandövning, tog jag för ovanlighetens skull storpojken till hockeyträningen, något annars M oftast roddar med medan jag då är hemma med de tre småsyskonen.. men nu drog mor och alla barn iväg i kolsvarta mörkret och hejade på storebror.

Tisdagen gick med andra ord delvis åt till återhämtning och inhämtning av ny kraft. Ett styrkepass, satt som en smäck.

.. och att hämta hem barnen mitt i dagen, för en lugn hemma-eftermiddag tillsammans.

Vi konstaterade att den här hösten är alldeles särskilt vacker. Som ett plåster på såren för den långa, långa vintern som var, där sommar blev till vinter och nästan ingen hängde med. Nu hinner vi pusta lite, ladda om, boa in oss ordentligt och kanske till och med börja längta efter snön?

Här var det ny kväll och medan ett grabbgäng i familjen drog mot hockeyhallen, drog Storasyster och Lilla Lillebror, deras morsa, farmor och kusiner, till simhallen i grannbyn. Så himla mysigt! Simma, busa, leka, duscha, basta, somna ovaggade.

Onsdag! Lillen och jag drog till Idan och lillstumpan. Mysdag!

Så nu när veckan börjat hejjigt med på-viftande hit och dit.. så var torsdagen en ljuv bara vara hemma-dag.

Lillebror tog ponnyn på tur.

Det här ekipaget. Drömponnyn och lilla coolingen där på hästryggen. Rätt skitgulliga.

Så blev det fredag. Städröj stod på agendan. Och äntligen fick jag tummen ur att ta hand om de sedan veckor tillbaka torkade fröerna. Frön från harört, krasse, ringblomma, praktvädd, tobaksblomma, rosenskära och tagetes lades i kaffefilter och hamnade sedan äntligen i stora fröburken.

Dukade sedan upp för sopplunch tillsammans hemmajobbande make och kakelugnsproffset. Jordärtskockssoppa har sannerligen blivit en favoriträtt här hemma.

.. och sen tog vi fredag… helg…. Och HÖSTLOV! Här i syn, två småttingpäron som just kutat sig trötta. Hur vi inledde hela höstlovet, här hemma tillsammans med vännerna, kan vi ta en annan dag..

Lördagen blev en väldigt, väldigt lugn och solig variant. Det var så njutbart att gå och plocka knippet grönkål och sedan tjava lillvägen till svärisarna, för lördagmiddag.

Söndagen blev en desto fartigare historia med hockey dagen lång… men på det lyxigaste sätt fick vi sedan vila ut veckan. Hemma hos MammaMormor och PappaMorfar bjöds vedeldad bastu och mors lasagne till söndagmiddag.

Jag vet nästan inte vad jag ska säga? Bortskämda på livet, det är känslan. Och vi är så oerhört tacksamma. Tack, tack, tack <3 Livet, livet, livet.

Önskeplaner för vecka 44

-HÖSTLOV med barnen!Hallelujah!”, som lillen säger om allt möjligt, vad än han tycker är härligt, just nu.

-Hästarna ska på ja låt säga; hel-rekond! Vi inväntar både Hästtandläkare och hovslagare till gården, mao.

Gårdsbestyr! ..sommarbetets stolp är redo att tas in, vårlökarna vill ner i backen, vattenlagrets vatten behöver bytas ut, ett par radiatorer önskas sättas in, .. och..

Vitlök ska sättas! .., för första gången för oss.. goda tips någon? Bara tuta och köra? Massa hästskit? Va, va, va?

-Kakelugnen ska färdigställas! .. fortfarande så overkligt.

-Första novemberhelgen! .. vad sägs om att vi sover hela den? , undrar hon som totalt törnat in som björnmor nu och plötsligt kan sova hur långa nätter som helst, till skillnad från andra halvan året när knappt någon sömn alls tycks behövas…

….

Vill önska eder alla en fin vecka 44! Höstlovsveckan är här och vi ska ta till vara på den allt vi bara kan! En dag i sänder. Ta hand om er ni med, allt vad ni bara kan! Så hörs vi.. snart.. igen!

Emmeli

Så puttinuttigt och stort, på samma gång!

Fullmånenätter i oktober.. och lillens 3-årsdag det blev!

Puh, vi lyckades ta oss upp ur sömntrasslet allihopa, utan att väcka födelsedagsbarnet.

Garnerade lilla tårtan med vispgrädde och skogshallon. Sen tjavade vi yrvakna upp, med ballong-trean, paketen, lilla födelsedagsbrickan… och skrovliga morgonrösterna.

Jaa må han leva..kramar och hurra.

Idag fyller jag tre år!”, sa han nöjt och blåste ut ljuset.

In i paketkaoset sedan! Riv och slit.

Och ”woow!”, för allt. Kan man annat än älska treåringarna otroliga pepp!? ”En BYXA!” (ullbrallor)… ”å en SAX!”.

Vi hade också lyckats göra ett makalöst blocket-fynd. En stoor låda fylld med brio-tågbana… så nu kan här byggas ännu större banor.

En EEEGEN tågbaana!?”, utbrast O helt överlyckligt.

Egen målarbok och pennor fick han också. Och en loppad bok. Bra så!

Efter långfrulle, var det dags att reda till det sista i vårt renoveringstrasige hem..det skulle bli kalas!

Äääsch, lite knallblå plast som stack ut genom dörren inifrån arbetsredo Salskammaren, dörrar utan foder och salningar.. ääsch.

Kalas-sal det blev, med lite ballonger, finduk och tända ljus, visst!?

.. och äääsch; radiatorer som inte sitter fast utan bara står på golven, fönstersmygar och foder i olika färger pga liivet.. osv. Ääsch, kalaskök det blev, med nybakt Mammabröd, ballonger och minst tre olika gula kulörer på väggarna (haha!).

Nu drog vi ut! Friskluftade oss. Grillade korv. Någon kutade en god tur. Någon slumrade gott i sin vagn. Sen var vi redo.

K A L A S för Storfamiljen!

En sista storgäsp och sen började ett nytt hurra-kram-och-paket-race ute i det hela sagolikt sköna oktobervädret. Stor skillnad mot förra årets tvåårsdag, då hade första snön fallit. Löven hängde ännu kvar på äppelträdet, samtidigt som snön minsann inte alls tänkte flytta på sig.. förrän nån gång i april, maj…

Men se i år, får vi njuta en lång och härlig höst. Underbart, eller hur?

Vi gick inåt och högg in på kalasfikat tillsammans med Morfars, Farfars och Kussarna, Faster och Farbror.

Var man lite småhungrig i mellismagen, eller bara helt sonika lite ”matigt fika”-sugen, så kunde man börja med det.

Och sen en rad önskefika.. chokladbollar, morotskaka, kanelbullar, tårta, äppelmust.. och en kanelbulle-trea…. jomen med lite fantasi ser man väl att det är en trea, va? Fast något barn tyckte mer mitten av trean såg ut som en bajskorv. Jaja…treåringen var urnöjd!

Och vad spelar renoveringsstök för roll, när gästerna är hjärtefina? Det blev ett så himla mysigt treårskalas!

När man är tre år kan man med gott samvete zoona ut från kalaset ibland.. och försvinna in i lekens värld.

Sen fylldes hela Salen med ännu mer födelsedagssång och lillen blåste och blåste och till sist var lilla trean utblåst, igen.

Gräddtårta fylld med hemkokt vaniljkräm och hallonsylt kokad på sensommarens skogshallonskörd avnjöts.

På toppen av kalaset hade vi liten fiskedamm från ovanvåningen… oherrans uppskattat!

Ja, tänka sig va, att vi har en liten treåring i familjen nu. För fjärde gången.

Och till skillnad från tidigare treåringarna, känns nu nummer fyran fortfarande som vår lilla bäbis eftersom han är minst.

Tre år.. så puttinuttigt… och så stort, på samma gång!

En ynnest hela alltet!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

God morgon måndag!

Vaknar, alldeles pirrig i magen. Men innan vi drar igång den nya oktoberveckan och tittar på nya veckans önskeplaner, så tar vi en kik på veckan som just gick. Den fylldes med;

En otroligt trött måndag. Vi tog oss för något lagom arbetsamt för att starta veckan mjukt. Ta hand om persiljan blev ett ypperligt göra.

Och eftersom lillen älskar att klippa just nu, så gjorde vi just det. Annars är det ju ypperligt att bara lägga persilja i en plastpåse in i frysen, ta ut den sedan och liksom krama om påsen lite försiktigt så går persiljan sönder fint i småbitar. Så gör jag med dill också. Men som sagt, när lillvännen älskar att klippa, så blev det ett så bra hittepå. Och saker behöver ju inte alltid gå fortast möjligast, eller hur? Att inte behöva ha bråttom. Det är lifegoal för oss.

Vi vaknade till en piggare tisdag. En så ofantligt frostvacker, solig sådan.

Var på vift tillsammans med Lilla O, dagen lång. Först urmysiga timmar hos bästis-Idan och hennes lillstumpa, följt av treårskontroll inne i lillstan. Låt säga att det var en strålande dag och att vi återvände hem, trötta och så nöjda med dagen.

Så blev det onsdag och det var så himla underbart att vara hemma igen efter en tisdag på vift. Donade med allt möjligt. Tog en tur till skogen och plockade med oss lite lingonris att sätta på köksbordet, för nu hade minsann den allra sista tagetesbuketten givit upp.

Ordnade också med en liten födelsedagslunch för mig och Storan. Vi fyller år ganska tätt och beslöt i år att fira varandra på tumanhand. Här hade jag gjort i ordning hennes födelsedagspresent. Cissus är en sådan trevlig blomma. Västerbottenssåpas fönsterputs, min nya kärlek. Och ringblommefrön, det kan man aldrig få för mycket utav.

Skink- och ostpaj, med lite smörstekta grönsaker från landet.. grönkål och broccoli, tillsammans med en finhackad gul lök. Till mammabröd och gårdens äppelmust. Himla hösttrevlig anrättning. Såklart gjorde sällskapet det hela <3 Jag hade förstås riggat så att lillen redan ätit och alltså sov sin lur just då när vi skulle äta, så vi därmed fick en sån där skitlyxig, Storan-Lillan-stund. Bara vi.

Lagom till att morotskakan skulle inmundigas kom övriga flocken hem och vi fikade allihopa tillsammans. Fulländat. En stunds ro följt av liiivet! Hela alltet, ett himla fint födelsedagsfir.

I övrigt har de vetgiriga småmänniskorna varit med på ditt och datt i vanlig ordning. Här byttes det från sommardäck till vinterdäck.

Juni och hennes småvänner tycker mycket om att ta hand om ponnyn och det uppskattas av samtliga.

Tjopp så var det fredag och efter en del inför-födelsedag-fix, drog jag och barnen till Drömtorpet och drömvännerna. Lillvännen blev så himla fint uppvaktad, barnen lekte och morsor surrade och sörplade kaffekopp efter kaffekopp. Återvände hem sedan och spenderade kvällen i köket.. ungar blåste ballonger på livet medan morsan fejade och grejade.

Det blev lördag och familjens lilla Virvelvind, fyllde 3 år.

Och hela veckan avslutades med en gråmulen oktobersöndag! Nog var vi lite efter kalas-trötta, men otroligt nog lyckades vi ÄNTLIGEN hitta ”vår gulfärg” till köket. Ni får bättre och fler bilder… ”snart” (när snart är? vet ej. haha!).

Firade söndagkvällen med att bjuda flocken på nytrillade köttbullar till middag.

”Mamma! Köttbullarna smakar ju SOM MORMORS!?”, utbrast ungarna lyckligt och ingen kunde känna sig lyckligare än jag. Världens finaste (och godaste) betyg. Årets rödvinbärsgelé och Mormors inlagda rödbetor på toppen, .. vanlig hederlig husmanskost när den är som bäst. Typiskt gott sätt att avsluta veckan på. Tycker vi, alltså.

….

… men, vänta, vänta, vänta kanske du tänker? Hur gick det med veckans största påhitt? Kakelugnstjofräset? …. uppskjutet. Men bara några dagar. Och vi längtar om möjligt, ännu mer nu. Så till nya veckans önskeplaner..

Önskeplaner för vecka 43

-Leva oktoberliv på en gammal gård vi får lov att kalla vår plats på jorden… ta hand om ungar, gård och djur. Bästa jag vet!

-Välkomna kakelugnsmakerskan! .. åhåhå, så spännande!!

-Nytt påhitt! .. HemmaMamman.. ska susa iväg för ett litet slag.. och lämnar lillen med sin HemmaPappa.

-Fixa det allra sista ute i trädgården inför vintern! .. lökar ska ner i jord..

-Fira in Höstlovet med vännerna!

Nu tar vi måndag!

Jag är lite pirrig i magen, men på ett himla härligt sätt. Ni vet, jag gillar ju det hemtama och trygga… men tycker också samtidigt om när luften vibrerar lite.. när livet liksom känns i hela kroppen? Beroende på läge i livet, betyder det hela olika saker. Just denna höst innebär det helt sonika att jag öppnat för en ny liten pusselbit i HemmaMammalivet..och beslutat mig för att hylla det, genom att vara iväg från det, lite nu och då, när det passar sig. Att få längta, känns så fint. Att vara HemmaMamma är fortfarande mitt uppdrag till 100 %, men nu och då, kommer vi byta av, jag och den skäggige. Och att uppdraget jag tagit mig för, innefattar att jag får vara en viktig vuxen för en hoper gullbarn, där ibland mina egna tre skolbarn, gör det hela bara helt fantastiskt. Så med det sagt, ska jag snart krama lillen och hans pappa hejdå och susa ner på byaskolan tillsammans med Tripp Trapp Trull, för en dag av fröknande. Nyp mig i armen, så kul!

Önskar oss alla en god oktobervecka! Låt oss ta en dag i sänder, göra livet så gott för oss, som vi bara kan. Ta hand om varandra. Ja, ni vet!

Så hörs vi snart igen!




Emmeli

G-VMBJT57ZE4