Äsch, det är väl klart att det blir en Drömgårdsrapport den här veckan också.. om än lite fördröjd..
Håll tillgodo, här kommer glimtar från ännu en oktobervecka fylld med lantliv!
Andra oktobermåndagen för denna höst. En regnig och ytterst håglös sådan. Efter turen till djuren tog vi innemys för hela slanten. Och jag passade på och rev att ett sjuhelsickes styrkepass. Känslan efteråt? Kunde inte ana håglösheten längre.
Tisdagen, ja då regnade det om möjligt än mer.
.. vi drog till med ett redigt bullbak. Lillen älskar likt andra ungarna, att baka. Här höll han världsvant på att knäcka i det magiska ägget i vetedegen.
Lillbagarn fick sedan först bjuda sin Mormor på nybakta bullar. Sån lyx, både med bullar och att ha en busig mormor som tittar förbi.
.. strax efter kom syskon med vänner hem från skolan och hela hemmet fylldes av bullätande småungar. De där orden som vissa säger, att hemmaliv är så isolerat, så asocialt.. ja där förstår vi verkligen inte alls vad man menar.
Här då? -En lycklig 6-åring som i höst börjat Tre kronors skridskoskola och bara älskar det. Ont i Mammahjärtat pga söthet i syn? Svar: JA.
Så blev det onsdag och jag började den i ottan med ett yogapass.
Älskar den starten. Sallykatten och det tända ljuset höll mig sällskap. Lagom till att det började ljusna, var morsan i ljuvligaste modet och det övriga huset började vakna till liv. Det blev en fartig onsdag. Mestadels på vift. Avslutade kvällen i stora kyrkan i lillstan, lyssnades på Juniflickan och massa andra sångglada ungar som sjöng tillsammans med Dan Bornemark och hans döttrar.. underbar kväll! Och så coolt det var, när Dan ringde upp sin 96 år gamla mor, Gullan Bornemark (ni vet!?), och snackade med henne så vi andra ”fick vara med”. Så fräsch och klatschig!
Torsdag och hela dagen ägnades till att reda till i hemmet, städa och tvätta. Baka bröd att stoppa i frysen. Regnet föll men efter många innetimmar vad peppen på friskluft ostoppbar och löpturen var ljuvlig, trots spöregn.
Och så blev det oktoberhelg. Känslan när solen skiner efter så otroligt regniga dagar. UNDERBAR!
Ivriga timmar av arbete ute i köksträdgården och landen. Det blev ett gäng för blöta höbalar vid slåttern, som jag gladeligen använt till täckmaterial sedan. Här ser ni potatislandet, som tacksamt fått täcke. Fredagsmyset sedan, med trötta kroppar och knoppar. Så gott att få samlas för helg.
Lördagmorgonen var så vacker.
Kallaste hittills?
Efter långfrulle med familjen samlad, drog jag och den skäggige till med att ge oss i kast med färgblandande.
I mars (!) när vi rev ner innertaket i köket, fann vi att köket varit gult en gång i tiden, så när vi sedan spikat pärlsponten började vi måla just det; gult. Fann inte ”den rätta” då men har låtit färgen vi målade med, vara kvar över sommaren i alla fall, men nu var det alltså dags att försöka ta ner den väl karamellgula, till en något ”skitigare gul”… låt säga, att vi är nära. Men inte framme.
Hela helgen var vi kattvakt också, till en utav Sveas kattbäbisar som bara flyttat en liten bit bort. Så fint. Och dagen var så vacker, så cykelturen dit var en ren fröjd.
Lilla Grå har blivit stortjej!
Rotsakslandet tömdes på kilovis med stora, stora morötter och många men lite halvsmå rödbetor..
.. samt fräsigt mycket jordärtskockor.
Jag kände firarkänsla. Så nöjd, över att ha orkat ta mig i mål med invintrandet av köksträdgården. Alla bäddar (förutom grönkålsbädden som lever kvar) är omhändertagna; dvs strösslade med sommarens uppryckta grödor och blomster, fyllda med löv och annat och toppade med blött hö. Nu har maskarna det dom gör och jag längtar redan till våren, när vi öppnar upp och börjar så, igen…
Växthus och alla rabatter är också invintrade. Småleksaker ihopplockade. Studsmattan undanstuvad. Vintertiden närmar sig med stormsteg.. boandet är igång för fullt.
Men som sagt, grönkålen, den står där så vacker och grön och skördas fortfarande…. det var så läckert i julas, när jag gick ut i djupsnön och hämtade in grönkål till julsalladen… hoppas på repris på det i år.
Söndagen.. och regnet åter. Då veckan innebar jourande Brandispappa, så blev dagen precis såsom en dag med jourande pappa kan bli. Här var jag och tre minstingarna på tur. Men plötsligt gick det larm, brandismannen drog iväg i ett knyck och vi andra fick tvärvända hemåt, hem till Storebror ..
.. och det där som den skäggige höll på med.
Vi gjorde vad vi kunde och vispade färdigt putsbruket. Tyvärr fick det bara stelna då jag inte alls hade läge att själv med fyra kiddos, strunta i matlagning och dylikt, för att putsa muren…men den skäggige kom hem till sena kvällen och kunde fullfölja. Übertaggade var vi på kommande veckan…
Veckan som pågår just precis nu. Veckan som hittills är himla fin, men inte riktigt blev som vi tänkt oss.. men mer om det, på måndag! Nu väntar en helg i firandets tecken. Familjens Lillminsting, familjens största energiknippe, ska fylla 3 år. Aj mitt Mammahjärta.
Med det sagt, önskar jag er en god, god oktoberhelg! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Den första bilden är från julen 2014.. när vi hade hyrt huset under sommaren och sedan fick förlängt lov att hyra även under vintern. Det gjorde helt klart att kärleken till denna plats växte än mer och vi beslöt göra allt vi kunde, för att flytta hit. Hem.
I nio vintrar, har vi nu bott här, i vår kära gamla timrade gård.. som är en del, av ett gammalt hemman.
Vi har bylsat på oss under kallaste månaderna, ull-lager, på ull-lager. Det har gått så bra så (ni vet, när man är tillräckligt pepp på något, då går det som hejsan, oavsett). Men som vi har, av många olika anledningar, drömt om att kunna elda här hemma…
Sedan vi flyttade in, vet ni hur vi har hållit på, försökt att ta saker och ting ”i rätt ordning” med alla bygg- och renoveringsprojekt.. vi började med att bygga en rejäl bro, byta fasad, fönster och dörrar (läs om Fönster- och brädfodringsresan HÄR och HÄR). Regla ner taket på kalla vindsvåningen och isolerade sedan hemmet med cellulosa (läs om det HÄR). Flytta trappuppgången i huset, till en helt annan plats. I flera år, jobbades det uppe på våning två, som till sist blev en redig varmbonad övervåning, med barnrummen och stora sovrummet där vi alla sover gott om natten (Lite härliga Före- och efter-bilder på det, HÄR). Parallellt, förstås en hoper andra ”små hittepå”. Salskammaren här nere, gjordes i ordning, i jämförelse med allt innan; som ”ett litet mellanprojekt”, strax innan Lillminsting föddes . Innan vi sedan satte igång med den stora och långa härvan ”Projekt; bygga en badrumstvättstuga, borra bergvärme, gräva för nytt inkommande vatten, byta värmesystem, dra om avlopp, ta bort gamla lilltoan och göra hallen väldans mycket större i och med det” (PUH)(Det STORA projektet kan ni läsa om HÄR).
Så blev det vårvintern 2024… vi hade börjat sätta in vattenburna radiatorer här och där, pustade ut.. njöt av känslan att hemmet inte längre bara värmdes upp på direktel… och i samma veva, började vi ana ett nästa steg. Vi började nosa på drömmen om att kunna ordna för att elda… funderandet drog igång… kalkylerandet..
.. lilla ”holken”, lilla rummet, som är precis bakom spis och kökslängan.. lilla rummet, som byggdes nånstans under gissningsvis tidiga eller mitten av 1900-talet när hemmet skulle bli modernt med liten toalett (i ett pytterum i hallen) och ett litet rum för tvätt och dusch (detta,mitt i köket).. som vi alltså haft det, framtill att Badrumstvättstugan blev klar..
Det lilla rummet, stod nu plötsligt tomt och den skäggige började med ens att riva där inne. För äntligen kunde vi nu komma åt den där efterlängtade murstocken, den som varit gömd bakom dusch och tusen andra projekt, i alla år…
Vårivern kom med full kareta.. så medan vi spånade på hur vi skulle ta oss mot den där eldstadsdrömmen, så rev vi ett innertak i köket och spikade pärlspont, av bara farten (titta HÄR så tjusigt tak vi fann).
Ivrig sommar det blev och vi flyttade ut, till djur, odlingar och sommarprojekt där ute.. den skäggige byggde bland annat något uppe på taket, något många frågat om som sett det hela…
En platå. ”Man ser bra här uppifrån”, säger han där uppifrån taket, med noll höjdrädsla, till sin fru som fullständigt håller på att skita på sig där nerifrån (men som förstås ändå biter ihop…, för att få en bra bild…). Där uppe har den skäggige kunnat utröna saker om vår skorsten, om hur piporna ter sig.. en dag skickade han ner en kamera där..
…och murstocken på våning två har knackats hål i.. likaså här nere i ”Lilla holken”..
Så vad händer nu då?
Kakelugnen står vacker där i Salen. Den behöver både plockas ner, lagas och sättas om för att kunna användas. Näpp. Det blir inte än på ett tag. Järnspis i köket då? Också en dröm.. men riktigt där är vi inte, ännu… då behöver vi riva ännu mer i köket. Framförallt veta hur i hela friden vi ska ha köket… det vet vi ej nu.
Det är här det händer. I Salskammaren.
Vi går mot vår tionde vinter. Och precis som det en gång funnits en eldstad här inne, kommer det snart, snart så också återigen att göra. Vi har förstås hittat ett andrahandsfynd som ska få flytta hit in.
Tjopp, tjopp så hade Byggmästaren knackat ner det påmurade.. återigen, är nu där ett rätvinkligt hörn…
Historia kommer fram.. så fin tapet..
Och igår grejade vi med det allra sista inför. Tömde rummet, la papp över golvet, plastade in möbler osv. Putsade även murstocken där teglet var naket efter rivning. Allt ska vara klart, innan onsdag. Vadå onsdag? Varför sådan hets nu då, helt plötsligt? Kanske du undrar…vi som aldrig annars har någon deadline på bygg och renovering. JO. Förstår ni. För första gången (för något dylikt), har vi lejt in hjälp…
…för att mura upp en kakelugn, känns bara helt sonika så urbota klokt, att låta ett proffs göra.. i alla fall första gången 😉 (gissa vilka.. eller kanske snarare VEM som kommer vara med allt han kan och suga åt sig all kunskap på vägen…)
Jag blir tusan helt salig av att tänka på det här. Ska vi kunna elda i vårt kära hus i vinter? Å puh. Det sägs så, om allt går enligt plan. Håll tummarna för oss och häng med på den här resan, också!
Stegen mot att det ska ryka ur Drömgården skorsten mitt i vinter och vi ska sitta och värma oss och mysa framför en varm kakelugn.
Något vi bara kunnat drömma om. Och knappt vågar tro på ännu…
Vecka 42 är här.. och det här blir en fräsigare sortens vecka, det känner jag redan nu! Önskar oss alla en fin sådan!
Inlägget är ett betalt samarbete med Västerbottenssåpa
Vänner!
NU är det dags för ett nytt städryck tillsammans med Västerbottenssåpa!
Och självklart, får ni även denna gång 20 % rabatt på ett helt köp (gäller hela sortimentet, även kit och redan nedsatta varor)
om ni anger koden dromgardsliv20 (gäller tom. 20/10-24).
Idag ska vi fokusera på köket.
Först ut, ugnen!
Och till min hjälp har jag det bästsäljande Ugnsrengöringskitet. Med en burk fylld med fast, koncentrerad, doftfri såpa, samt en hård skrubborste, hällskrapa och en ekofiberduk.
Den gamla, gamla ugnen.. törstade efter en rejäl urstädning…
På Västerbottenssåpas hemsida, finns en suverän guide, för hur du i några enkla steg rengör din ugn med detta kit.
Och såhär gick det till när jag förvandlade vår ugn från väldigt skitig, till väldigt ren;
Ugnen borstades först ur och sopades fri från fastbrända mammabröd-slattar, kantarellstuvningar och dylikt.
Tillsammans med vatten och den fasta såpan (som ypperligt håller sig på plats, tack vare sin fasthet,) gnodde jag igenom hela ugnen.
Stängde sedan ugnsluckan och lät alltsammans dra i några timmar. Allra helst hade jag kunnat låta detta moment vara i ett dygn, men jag var såå ivrig.
Under tiden som såpan fick dra i ugnen, tog jag tag i spishällen….
-och till min hjälp använde jag då detta kit ovan; Köksrengöringskitet!
Det innehåller: Doftfri Såpaspray och Allrengöringssåpa. En biologiskt nedbrytbar trasa. En komposterbar Kokosdiskborste. En Diskborste i biokomposit med lång hållbarhet. En skursvamp, gjord av 100% återvunnet material. Samt en (helt fenomenal) kopparskrubbare.
Spishällen, som inte har fått en redig omgång på länge, var helt klart något att bita i.
För den tuffare smutsen är den mer koncentrerade såpan, pumpflaskan, en god idé. Tillsammans med hällskrapan (från ugnsrengöringskitet). Samt ekofiberduken och kopparskrubbaren (som dom båda är heeelt fenomenala!!).
Lät även här såpan dra, bara en liten stund. Och ni ser ju, hur ljuuvligt det är att torka av sedan.. när allt bara släpper!
Såpsprayen tar jag sedan på lättare smuts samt kaklet. Med fördel kan du låta även sprayen dra någon minut och torka sedan kaklet med trasan följt av en torr kökshandduk, för absolut bästa, skinande resultat.
Före till vänster och efter, till höger. Nähä, det behövde jag inte säga, menar du! Håller med. Ett otroligt resultat.
Det fantastiska är, att det här är gjort på enbart skonsamma städprodukter. Goda för miljön, underlaget och för mig som städar.
När ugnen stått och dragit med sin såpa ett par timmar började jag redan att kunna skrapa loss det otroooligt hårt fastbrända fettet.
Lika löser lika, eller hur? Fett löser fett! … därför är ju denna överfettade såpa så helt ypperlig för detta!
Som en extra växel, sattes en liten skål med vatten in i ugnen. Nu önskade ånga skapas och brassa på rengöringen ännu mer. Ugnens drogs igång på cirka 75-100 grader.. bara en liten stund, 20-30 minuter. Sedan kunde jag få bort ännu mera fett.
Ska vi kika hur det blev till sist?
Före och efter. Aldrig sett ugnen renare!
Jag ska erkänna, att jag tvivlade starkt, på att den skulle kunna bli såhär ren. Lite för bra för att vara sant, liksom! Men icke!
Sen var det dags för diskbänken, som tydligt visade spår efter bakning. Sprayade med såpasprayen och lät den dra lite, under tiden som jag sprayade köksluckorna och torkade av dom..
Därefter använde jag ekofiberduken på bänken, vars smuts släppte enklare än du kan ana. Kaklet fick sig en omgång såpa också.
Och till sist var hela gamm-köket så otroligt rent. Så himla härligt!
Vill du också städa (och tvätta) med helt skonsamma produkter från Västerbottenssåpa, som är så fantastiskt härliga att använda?
Använd då koden dromgardsliv20 så får du 20% rabatt på ett helt köp, (gäller hela sortimentet, även nedsatta varor)
För det där var veckan där september blev oktober…
Den allra sista septemberdagen var av den allra vackraste sort. Frostig och dimmig till morgonen..
.. och helt ljuvligt solig och behaglig i temperatur under dagen. Vi grejade ute i timmar. Helt underbart! Vilken otrolig septembermånad det där var.
Så var det plötsligt oktober!
Första oktoberdagen till ära, provades ett nytt bröd. Långpannebröd är en hit, ju! Slurp sa det, så var det slut…
Så till det efterlängtade onsdagshänget med Frugan och barnen, bakades det nytt. Mammabröd denna gång.
Fortsatt makalöst höstväder, vi kilade in och hämtade fika och drog ut och njöt utav det. Ungarna lekte, ponnyn betade fritt på gården i vanlig ordning och morsorna surrade käkarna av sig. Typiskt bra onsdag!
Det blev torsdag. Ännu en älskad vardag. Tredje badväskan och lilla fikapackningen packades. Småungar skjutsades och hämtades från skola. Cykelturen med lillminsting cyklades. Springturen sprangs. Morotskakor bakades..
… och ett gäng fönster putsades. Det tar sina veckor innan jag är runt med alla. Tar några, pö om pö. Snart, snart i mål med höstputsningen… och det bliir ju så vackert!
Så blev det mammans födelsedag! Väcktes av det gulligaste gänget till morgonen, kan ej önska mer. <3
34 år. Är i en ålder och på en plats i livet jag känner att jag stortrivs med.
Jag fick fylla min födelsedag med sånt jag tycker så mycket om och mår så gott utav. Påtande hemma i lugn och ro. Lillminsting hjälpte mig att samla på oss ännu fler frön inför nästa odlingssäsong. Vi höstfixade i köksträdgården. Och när den skäggige kom hem, drog jag ut på tur med Fjödur.
Till kvällen tände vi ljusen i Salskammaren, till kalasdukningen. När klockan slog 18 kom fyra älskade människor till oss. Våra, fina, fina föräldrar. Som vi är så otroligt tacksamma för.
Vi åt önskemat från undertecknad. Grytan hade jag förberett dagen innan. Sån mat älskar man ju. Denna fläskfilégryta är helt MAGISK, så lättsam och så, så god. Receptet finner du HÄR. Till efterrätt, mina favvisar där också; morotskaka som tårta, förstås.. och toscapäron med vaniljglass.
(TACK för alla grattis under dagen och helgen!! <3 )
Så blev det lördag och jag hade en massiv arbetsdag, med många timmar av fotande, filmande, redigerande, klippande, textskrivande, utkast-inskickande. Paus för mat och en löptur. Övriga gänget grejade med allt möjligt. Storebror hängde på favoritplats (med Farfar i hans garage, fixandes med någon bil… så lyxigt att PappaFarfars otroliga bilkunskap först har strösslas till sin son och nu även till sonsonen. Trevligt så det förslår har dom på kuppen där i skruvandet. Så fint hela alltet!). Lillgänget som skymtade i fönsterrutan och den skäggige, ägnade sig åt att kratta ännu ett lass med äpplen, ta upp allra, allra sista potatisen, laga det sista av hönshustaket… ja ni hör ju; produktiv dag.
Vi somnade ovaggade till kvällen allihopa!
När det blev söndag var jag så ohyggligt längtig på barnen, som jag knappt hade hunnit hänga med under lördagen, så det var fullt ös med mys och lek och spelande. Småvänner anslöt också och efter innehärj, drog vi ut.. för tillsammans hade vi ett spännande uppdrag..
… nämligen att släppa ihop småkycklingarna och deras morsa, tillsammans med övriga fjädergänget. Det gick fint. Ett tag kändes det som om alla bråkade med alla.. pickande hejvilt. Men fort var det över och lugnet lade sig. Puh.
Firade vidare söndagen, med våffellunch följt av att tjava till kyrkan och gå på Mässa. Barnen sjöng i farmorledda bya-barnkören, där pappa M spelade gitarr till i vanlig ordning. Stolt och framförallt så otroligt tacksam, för hela alltet. Att vi bor här, i vår goa lilla by och får leva livet i lagom sus, med mycket lugn.
Och tänk.. nu är en ny vecka här.
Önskeplaner för vecka 41
-Vardagsliv! Hemmaliv, skola, jobb. Fotbollsträningar och fotbollsmatcher har nu bytts ut mot hockey istället. Andra små rara aktiviteter njuts det också av under veckan, som Musikalskola, Pysselverkstad och Äventyret. Låt säga att dagarna är fyllda med liv.. och det där jag för några år sedan bara trodde skulle uppskattas just när barnen är pytte… har jag helt och hållet ändrat tro om. HemmaMammalivet, alltså. För ooh, skolbarnen behöver det lugna hemmalivet minst lika mycket nu och uppskattar hemmets lugn så mycket, bland allt sus.
-HemmaMammande! .. några timmar per vardag, med bara lillen hemma. Då betar vi av olika bestyr, med djur och annat, sen kommer storasyskonen hem och vi fortsätter dagen tillsammans. Baka bullar känns som ett ypperligt göra, när blyertsgrått och regn spås allra största delen av veckan. Schellacka det sista i hallen och börja provmåla vore också kul. Och kanske äntligen, äntligen ta tag i fotoalbums-fixet, igen? Just det, ett par utvecklingssamtal också!
-Sända er trevlig post! Bland annat på torsdag och söndag. Ja, jag säger det bara! Håll utkik då! (Här inne och på instagram).
-Ha oktoberhelg! .. där färdigställande inför något vi knappt tror är sant. Om prick en vecka börjar det overkliga hända!! Under veckan ska jag berätta precis vad.
…
Önskar er alla en god oktobervecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Sånt här gillar jag! Servera mig en stund av kreativitet.. i lugnan ro…
Här hade jag precis varit förbi hos mamma och pappa. Mor hade gjort en så vacker höstkrans. Med mig hem åkte jag sedan med mätt mage, nöjd lillunge som myst hos sin Mormor och Morfar samt med en kasse fylld me hortensia och också kvistar med röda bär ifrån gulliga grannen där hemma i barndomsbyn. Inspiration att skapa en krans, likaså!
En bra bindtråd är A och O vid kransbindning. Ingen stel ståltråd, inte. En följsam blomstertråd, då går det som hejsan! Finns att köpa lite varstans. Som typ Granngården.
Kransstomme också! Jag har både i halm och denna metallrings-variant.. perfekt, båda går att återanvända år efter år.
Först tog jag små tussar, buketter av hortensian och band kring hela stommen. Det är inte så jädrans noga, tjopp, tjopp sa det!
Därefter la jag på lämpliga kvistar med dessa söta bär och band ännu ett varv.
-Årets höstkrans! Med en nöjd skaparsjäl intill.
Höstpynta, det är så förbenat mysigt tycker jag!
Lika härligt som det är att dra igång med allt om våren.. öka på, öka på och öka på.. lika härligt är det att plocka bort, gräva upp, stuva undan och boa nu på hösten.
… skylta om, med rönnbär, nypon och äpplen.. vackert i all sin enkelhet!
Hortensian har torkat så fint nu och bären har blivit riktigt orange. September har blivit oktober.
Och orden är lite innanför bröstkorgen. Ni som hänger med oss på instagram och stories… ni fick läsa redan igår om att vi har djur-sorg här hemma. Älskade Svea-katten, Katt-mamman.. är borta. Lo eller räven, eller båda i kombo. Ett hemskt skrik hördes mitt i vår lilla bullerby, djuren reagerade i granngården och Svea-katten som alltid bara tar en liten lov och kommer hem med sina jaktbyten till lille sonen Sivert.. hon, har inte kommit hem efter detta. Allt är på ett sätt så självklart, men i en veckas tid har vi bara gått och ropat, letat, hållit andan.. inte velat tro det värsta. Men nu är det bara så. Hon är borta. Och vi är så, så, såå ledsna.
Vi har haft sådan otrolig otur med våra småkatter, stora vägen har knyckt flera. Aldrig kunde vi fantisera om att räven skulle knycka ett katt-liv från oss.. men Svea är andra katten bland gårdarna som fått sätta livet till för räven. Naturen har sin gång… men det gör inte känslan just nu lättare. Priset man får betala för ett djur som lever fritt, är högt många gånger. Men jag vet, hur lyckligt hon haft det och hur hon njutit… men oj, vad vi saknar henne.
Den tredje oktoberdagen är här, medan skolbarnen är i skolan ska Lillminsting och jag dona med allt möjligt tillsammans. Som att städa lite. Och maka morotskaka. För att det är den godaste kakan jag vet … receptet på den absolut godaste, hittar ni HÄR., till springform. Önskar du göra i långpanna, har du ett ypperligt recept HÄR.
Senaste kommentarer