Drömgårdsliv
Att ha fått en gåva på posten..
Vet ni, dom senaste veckorna har sannerligen sugit energi…
Vaknätterna har tagit ut sin rätt. Ryggen värker efter marathonammande. Avsaknaden av träningen gör att jag känner mig så energilös och så svag och så långt ifrån mitt ”vanliga jag” som rör sig massor, varje dag. Jag längtar efter att få fylla på. Men just nu är det där påfyllandet långt borta, jag är för nåk ännu. Likt barnens influensasvängar fick jag också min sväng, i två kullar. För några dagar sedan kom vidriga halsontet, än mer känsla av svaghet i kroppen och på kuppen tappade jag rösten. ”Superpraktiskt”, det sistnämnda. En dag bara viskade jag… vilket gjorde att alla barnen också började viska. Haha! Jaa.. man måste skratta åt eländet, utimellan.
Hostan är för besvärlig, bröstet värker av större ansträngning än det vardagliga bestyren. En påbörjad långsam promenad igår, fick avbrytas. Jag längtar efter att tjava med barnvagnen, lyfta skrot och springa, ta ut Fjödur på långtur… sånt som fyller min själ med glitter och ger mig så god energi. Snart, snart, snart. Hoppas jag vara där igen. Leka ute i snön med barnen är tillräckligt just nu och det är tusan inte fy skam, alls.
Förhåller mig….
Det finns en massa annat, som också får mig att må väldigt gott, annat än ovan nämt, menar jag..
Och det var precis som att min kära, kära, kära samarbetspartner, Impecta Fröhandel, kände på sig mitt livsläge just nu… när jag igår fick den allra, allra ljuvligaste adventsgåvan på posten.
”Bästa Odlarvän,
Så här under årets mörkaste månad kan det kännas långt till ljuset återvänder…I de 24 lådorna i vår kalender finns redan nu löften om vår och spirande grönska”
Kära nån, så helt underbart.
En Adventskalender!
Till MAMMAN!
Vad döljer sig i lådorna? .. jag sökte mig in hos Impecta för att läsa.
En adventskalender från oss på Impecta innehåller såklart massor av fröer för alla odlare. Under december hittar du hela 37 olika frösorter av ettåriga blommor, perenner, grönsaker och kryddor. Av dessa är fyra stycken limiterade fröutgåvor, helt unika bara för adventskalendern. Vi inspirerar med sorter till dina egna sommarbuketter, till örtagården och till perennrabattens återkommande fägring som lockar pollinerande insekter till din trädgård. Du hittar också en mångfald av nyttiga och smakrika överraskningar för odling av ätbart både inne och ute. Någon enstaka frönyhet utlovas också, odlingsglädjen är på topp varje dag fram till jul!
Förutom fröer innehåller kalendern även smarta tillbehör för nästa säsong. Se fram emot att öppna luckor till prylar som gör sådden och skötseln av dina plantor enklare. Utöver fröpåsar får du sex olika tillbehör till din odling, både nya och limiterade produkter.
I sista luckan väntar en liten extra överraskning till våra odlarvänner som blickar fram mot nästa odlingssäsong. Med en adventskalender från oss på fröhandeln väcks vårens förväntningar och sommarens drömmar om blomning och skörd redan i december.
Det här gjorde mig så himla, himla glad.
Tänker också att jag sänder känslan vidare till er som också har det tufft i sjukstugor nu (för nej vi verkar sannerligen inte vara ensamma om att ha haft en redig långsväng); Det koooommer bättre dagar. Krya dagar. Energifulla dagar.
Vintern har börjat fantastiskt, med snön som känns så omhuldande. Vi ska njuta av den och vintervilan. Och så bara för att få vila lite från mörkret och allt det där andra som känns tufft…så unnar jag mig att tänka på tiden där längre fram, när händerna får möta varm jord igen, frön petas ner av små och stora händer. Till tiden när vi följer hur allt gror.. känner vårsolen mot kinden. Åh. HOPPFULLT!
Nu ska jag gå och öppna Lucka 2…
Önskar er alla god, god start på december. <3
Emmeli
–Vadå, vad? Vilja vän veta.
Vag vimmelkantighet. Vaggande vind viner.
Väldigt vad världen vimsar.
Vandrar vidare..
Vajjande vintergrönt.
Vist vilande.
Vinteridet. Väldigt viktigt.
Värdefulla värmande vantar.
Valsande vinterhimmel virvlar vant.
–Vad vackert! , visst!?
–Vadå, vad? Vilja vän veta.
-Väna vännen.. Vackra, vita, vidunderliga.. Vintern!
…
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Fjorton dagar av november, som till stor det blev som en paus från allt vad omvärlden utanför vår lilla gårdsbubbla är..
Det stavas Sjukstuga av mycket elak sort.
Glimtar från senaste veckan? Finns det ens? Vi ska se..
Måndagmorgon i lagårn tillsammans med småbrollorna. Jag tränade därefter ett hårt träningspass, kände mig stark, fick ny energi.. men timmarna senare började hela kroppen värka.
Så, dagen efter var det här min vy.
Helt. Däckad.
I samma sjuka som barnen. Tack och lov med lite lägre feber. Men helt sänkt, otroligt jobbig hosta osv. Och för den totala ovanlighetens skull, behövde den skäggige vabba och vaffa i ett par dagar… vårda barn och fru, mao.
En stund med lite mer kraft, verkande febernedsättande osv. Och vi tog oss en kreativ stund kring köksbordet.
Torsdag och hopp om liv! , mumlade jag för mig själv.
Hemmamamman kunde återgå till ÄLSKADE ”arbetet”, slut men på bättring. Med alla barnen på ”vintersemester” (som ena ungen så gulligt sa och menade att vi hade det bra mitt i allt, vi andra höll med <3 ) så kunde vi ta dagarna i piano från morgon till kväll, inte den minsta skoltid eller dylikt att passa. Fågelskåda från våning två, rätt ut i äppelträdet, är alltid en mysig start.
Klädhögen i hallen när alla barnen skulle ut för en pyttestunds friskluft efter dagar bara inneliv. Väldigt ovanligt för att vara vi, som är ute ”jämt”.
Denna dag var alla feberfria och det firades stort.. ni ser ju vädret! Sagolikt.
Två pillemariska typer i lagårn, väntandes på att ponnyn skulle äta upp sin mat.
Så blev det fredag och ännu en hel helg fylld med sånt här. Någon med ok temp och någon på väg uppåt.. feber, feber, feber. Och en hoper andra förkylningssymptom givetvis. Långt ifrån det där trevliga släktkalaset som det laddats så för.
Vi kunde konstatera på söndagkvällen när vi hann titta på varandra för en minut, jag och den skäggige. Att sjukstuga med fyra så, så sjuka småbarn, samtidigt. Var en pärs.
Ni vet livet, särskilt med småbarn.. det är så otroligt intensivt? Så på ett par veckor är en ny vana invand eller en ny utvecklingsfas påbörjad… och det känns som att det allltid har varit så, förstår du hur jag menar? På så vis känner jag, med 40-gradig feber. Det har varit så intensivt här i sjukstugan. Helt otroligt vad vi tampats med feber senaste veckorna. Covid-test, en hel hop, är tagna. Men samtliga negativa. Småvänner som drabbats av samma lika. Så det verkar ”bara” vara ett annat så otroligt elakt virus, som en långdragen influensa-variant som drabbar småungarna allra hårdast. Aj våra päronhjärtan när litet barn för tionde (!) dagen behövde utstå ännu en 40-gradig febertopp. Helt förskräckligt jobbigt. Denna mor har inte sovit en hel natt på alla dessa sjukstugedagar, har vakat som en hök över mina ungar flera timmar per natt och känner mig icke som människa idag. Jag vet, jag vet.. det finns småttingpäron-heroes som aldrig får sova hela nätter. Till dessa höjer jag händerna till luften.
November lider mot sitt slut och december och första advent närmar sig.. vi äär människa för människa på väg ut ur sjukstugaisoleringen och tacksamheten över det, vet inga gränser! Årets mysigaste tid väntar!
Önskeplaner för Första adventsveckan:
-Göra allt vi kan för att alla ska få bli friska! .. denna långa sjukstuga håller på att ta ut sin rätt. Den där dyrbara energidepån känns som bortblåst.
-Lajva livet med Hemmaskola! .. tillfrisknande i mycket varsam takt, inget annat alternativ när man är liten människa som haft feber i så många dagar.. men energin börjar komma åter och vi ska försöka skoljobba lite tillsammans kring köksbordet.
-Välkomna årets sista månad! .. plocka fram julböckerna och mysa massor. Något av allt vi ser fram emot.
-Promenera genom snön! .. efter en vecka där vägen mellan sofflocket, sängen, badrumstvättstugan, spisen, lagårn.. varit enda, enda rörelsen som orkats med, så drömmer jag dregglande nu om en god tur runt småbyarna. Men att bara frisklufta ute på gården räcker gott som start ur sjukstugan, också. Att vara ute hos djuren, är livet.
-Dona för advent? ÄLSKAR att fixa och greja i advent- och juletid. Men livet, ni vet. Det får bestämma. Vi får se vad vi hinner/orkar/har lust till..
-Tända det första adventsljuset, tillsammans! Det blir fint.
…
Önskar er alla en god första adventsvecka! Lova mig en sak; taaa det varligt. Känn in livet. Och glöm för Guds skulle inte hur tjusigt pynt det är, med en morsa/farsa som inte fullständigt stressat ihjäl sig (oftast över hittepå-måsten ihop med livets faktiskt riktiga måsten) utan har kraft att ha gott humör istället. Ej heller glöm, hur gott det är att bara drösa ner i snön med barnen och flaxa till en snöängel? Kanske ännu härligare nu som vuxen! Ja, du fattar. Ta hand om dig! Och ni som kämpar i sjukstuga, KRYA PÅ ER! <3
Så hörs vi under veckan, både här och inne på instagram (@dromgardsliv)!
Emmeli
GörA egen fågelmat!
(Inlägget är i betalt samarbete med Granngården)
Länge har jag lurat på om vi skulle prova oss på att göra egen fågelmat till småfåglarna, å himmel, så mysigt och enkelt det var, kan vi nu konstatera när vi provat! Ja, faktum är att vi redan hunnit göra fyra stöpor.. det är nämligen så himla trevligt och enkelt. Vänta ska jag berätta mer!
Allt man behöver är:
– Några lämpliga formar, (vi tog ett gäng olika kakformar)
–En plåt och ett bakplåtspapper att hålla till på är också finurligt.
-En sax och något slags snöre
–1 dl rapsolja
–250 gram kokosfett, som du köper i vanliga mataffären.
–En god fröblandning, som Vildfågelmixen vi använde från Granngården
Gör såhär:
-Smält kokosfettet tillsammans med rapsolja
-Blanda i fröna
-Låt blandningen svalna något, skeda sedan upp bladningen i formarna
-Vänta tills alltsammans stelnat
-Ta sedan ”fågelmatskakorna” ur sina formar, det går larvigt enkelt jag lovar!
-Gör ett litet hål med lämpligt verktyg och sätt ett snöre i innan du hänger upp godsakerna till småfågelvännerna!
Två bonustips ser ni här!
- Ge bort hemgjord fågelmat till någon du tycker om. Här ser ni vad barnen gav sin Morfar och Farfar i farsdagspresent. Tänker nu; vad sägs om fågelmat som liten julklapp eller gå-bort-gåva kring jul?
- Vill du ge fåglarna riktig julefest med både kaka och kärve? Haffa då också en kärve för endast 79,90 kronor på Granngården, HÄR!
Det är inte bara väldigt gulligt med små hjärtan och små sockerkakor där ute i vintriga äppelträdet.. det är också så otroligt uppskattat av småfåglarna!
En utav dagens höjdpunkter är att kika ut genom köksfönstret och speja.. fågelboken ligger redo så vi i farten i alla fall kan försöka lära oss några fågelnamn. Annars räcker det tusan gott med att bara titta ut och njuta. Av känslan att ha gjort gott, för några andra.
Hoppas du vill prova på att göra något liknande!
Vildfågelmaten, julkärven och hampasnöret finner du HÄR!
Kanske vill du se i film hur det gick till när jag gjorde denna fågelmat? Kika då HÄR.
…
Emmeli
Dagens Ord från idet.
Ur det vilsamma mörkret smög plötsligt något sig på, något som kändes väldigt bekant men också väldigt ”längesedan”.
Det var solen, som sken in i gammköket.
Bäst som det var fann jag mig stökandes i köket. Kokade bort blåbärsfläckar på ullsäcken, ullfilten och Lillminstings lilla nattasärk.. fläckar som blivit av blåbärssmoothie, för flera, flera veckor sedan. Slet ut den gröna trasmattan i Salskammaren och stuvade bort pelargonerna. Gick upp och ner för trappan, gång efter gång. In med ullstrumporna genom jordiga odlingsrummet, dumpade kruka efter kruka. Vände åter nerför, efter att med några hjälpliga drag med handen under var fot, ha fått bort den mesta delen av jorden. Fortsatte, i ullstrumporna, utan att passera en endaste sko, ut på bron, rätt ut i snön. Där ute fann jag lagret av skogsfynd, nämligen. Fyllde några krus med ris som jag och Bertil plockade i skogen härom veckan, men därefter inte orkat göra något med efter det, förrän nu. Rullade ut mjuka, ombonande vintermattan i Salskammaren. Och snodde lite snabbt ihop dom där kolasnittarna jag lovat en när och kär att baka till ett kommande familjekalas. En frisk långpromenad sedan.
Energi? En hoper ”andan faller på”. Lust. Inifrån. Och ut. Just precis så.
Så tänker jag på.. att jag mår så mycket bättre den här november, än förra och november innan dess.
Att det funnits plats det här året, för att ta hand om, inte bara alla andra, utan också mig själv. Tacksamheten till många, många ”bara vanliga dagar”, är enorm. Har nu varit i (så mycket det går i älskade suset, ni vet) total Novemberdvala, ni vet. Tänkt mycket, funderat. Gett mig själv lugn, som en gåva och klapp på axeln.
Blir gråtig när jag tänker tillbaka, till tiden för precis ett år sedan.. och året innan dess. Det var så, så intensivt. Jag var urslut i detta nu, för prick ett år sedan. Så matt, mestadels av all oro som hade varit och avsaknaden av återhämtning mellan alla utmaningar. Minns att jag kämpade på, stretade emot kroppens alla varningssignaler, svarade och tackade ja till allt möjligt, för att det var enklare än att behöva göra det skaviga i att säga nej… ansåg inte heller att utrymmet för att tänka på mig själv, fanns. Tyckte ändå att vi hade det himla bra, det hade vi ju! Men en söndagförmiddag i november 2022, efter en långpromenad, fann jag mig själv ihopdrösad innanför ytterdörren… yrseln som kommit och gått tidigare under året, eskalerade, så ledsna tankar tänktes, tårarna trillade nerför kinderna. Och jag minns inte var jag hade gått. Nu var tid för alla bromsar vi kunde finna. Tid att ta hand om lilla mor. På riktigt.
Den här tiden känns i år helig, ger mig lugnet nu allt som går, som en omfamning. Njuter av känslan av att jag har ”mer att ge”, men inte behöver bränna den energin.. utan tvärtom, vänder tillbaka, inåt, backar hem. Tankar på. Ännu mer. Samtidigt, som jag känner mig så stark. Och lugn.
…
Det är okej, om du inte förstår, alls, vad jag pratar om. Men till dig som kanske kämpar just, just nu.. är helt slut, känner hopplöshet och förtvivlan. Är i en period av livet där det faktiskt inte ÄR så lätt att bara bromsa och återhämta, precis som det var för oss. Till dig, så vill jag bara ge dig hopp. Det kommer bättre dagar. Jag lovar. Och du… ta hand om dig, nu. Det är inte egoistiskt att som småttingmor, roffa åt sig återhämtning, extra i perioder där extra behövs.. tvärtom! Det ger superkrafter, som precis hela familjen får njuta utav.
Så. Jag passar på. Att passa av. Med naturens vilofart, mörkret och den ymniga snön som en varm omfamnade kram. Mitt i novembermörkret serveras vi det vackraste av vinterlandskap och nyss tändes också en gnista, en vilja att dona, maka lite vinterfint, fundera inför advent och så, ni vet.
Fast, .. tillbaka till stickningen nu. Måtta med allt!
Tillbaka till idet nu. Solen har gått ner bakom berget igen. Ju.
