Så blev det nu dags, att få fira in det nya året som stod för dörren.
I vanlig jullovsordning så hade det efter julhelgen börjat sprida sig ett magvirus i storfamiljen så istället för något stort ståhej, hade vi ett alldeles eget litet ett. Bara vi.
Hästgos, årets sista solljus och kälkeåkande utför lobryggan. För att nämna några inslag i firandets början.
Att sova timme, efter timme, efter timme.. sådär så att mamman och pappan till och med hann träna ett riktigt rivigt träningspass tillsammans. Också inslag i firandet. Gott, för oss alla.
Vi städade till den lite tilltuffsade julen och tände massor av levande ljus.
Kammade till oss och gjorde oss rena och finklädda, i vilka kläder man nu kände för..
Någon i full kostym, en annan i robottröja och fluga, den tredjen i glitterklänning. Vi dukade fint i salskammarn och åt god mat.
Och inne i Salen spelades det tv-spel för fullt, som vi fått jullovs-låna från gullegrannen,
..ni förstår Hedenhösungarnas begeistring.
Någon valde sin bästa buffé alla kategorier. Ammemyset är oslagbart fortfarande enligt lillminsting. Ammemamman njuter av det enormt. Mysa på sofflocket en stund med mjölkfull lillmage, är himla gott det med.
Glassbuffé för oss andra till efterrätt.
Och sen somnade ena Lillebroren, den ende som hållit kvar vid vettig dyngsrytm över lovet.
Vi andra drösade ner oss i finsoffan.. det plinkades gitarr, spelades piano.. och den 32-åriga morsan, som sedan alltid haft en inneboende tant inom sig, har möjligt börjat med något nytt under jullovet.. att sticka. Jag fick stickor av Svärmor i julklapp.. jag vill liksom bara prova, det behöver inte ens blii någonting.. men den kreativa processen, som med allt annat kreativt jag tycker om att göra, gör att jag mår så gott. Så då räcker det så. Snart ska jag knata över till Svärmor med min frågelåda som uppstått senaste dagarna.. ni vet hur det är när man börjat lära sig något nytt.
Sidospår.
Tjoff var det nära tolvslaget och vi hällde upp isande kall crush till den lilla skara som nu var vaken. Lillminsting var faktiskt också vaken.. och med mig ute hos hästarna för att prata lugn-prata med dom.
.. och plötsligt kunde vi tjoa GOTT NYTT ÅÅÅÅR! … innan vi kröp ner i storsängen, skittrötta och väldigt tacksamma över livet tillsammans. Och dom där tre coola hästpojkar där ute i hagen som inte brydde sig alls om dom människor som fortsätter lägga pengar på det där fenomenet som påminner om krig, som skrämmer slag på en massa djur, som förstör miljön, och så vidare… tror inte jag behöver yppa min åsikt mer angående detta.
Årets första dag.. och solen sken på oss. Häst-häng och kalla grader. När mörkret föll tände vi tomteblossen vi tänkt tända under nyårsaftonen men inte hann, innan vissa flockmedlemmar somnat. Men nu! Nu tändes det tomtebloss och firades livet ännu mer. För den här dagen, för precis ett år sedan, var ett trauma utan dess like för oss. Dagen då Lillminsting föll bort i mina armar och blev tvärdålig i sin RS. Nu, ett år senare, firade vi med pappa-bakad pizza, tomtebloss och hejdlöst med kramar och pussar.. och rätt så många tårar trillandes på mammakind.
Hej nya året, år 2023!
Nu vänder vi blad och det känns gott. Ja ja, det susar runt ett lurigt virus… nästan något man får räkna med såhär efter juletider. Men vi har det gott i alla fall, tänker jag och försöker trösta mig själv då det förstås innebär att en och tre härliga planer får strykas. Vi vilar och myser, tänder ljus och rår om oss. Tupplurar. Tar små stunder ute i friska luften. Passar på. Att passa av.
En dag i sänder. Januari börjas i lugn takt.
Gott nytt år och god fortsättning, kära du! Önskar dig en fin ”trettonhelg”, som Farmor Gertrud brukade säga.
Nu kommer julhelgen 2022 i många bilder och några ord, häng på!
Kvällen innan julafton, eller vad säger jag.. klockan var 01.30 och nuu var ”Tomtemor & Tomtefar” redo att möta kudden.
Vi är två nattugglor, så är det bara. Och att få tjava genom lugna julehemmet, sådär timmarna innan en ny julafton tar vid.. faktiskt helt makalöst fint.
Uppe hängde julstrumpan från min barndom, bredvid barnens alldeles egna lilla gran. Tre små klappar där under också. Alltsammans med lego härs och tvärs och den där virkade gardinen jag bara tryckt på plats..
Så blev det julaftonsmorgon!
Tripp Trapp Trull vaknade enligt gissning, först av oss alla och kutade ut i långa hallen.. fanns klapparna under granen och medan dom där nattugglorna snoozade lite till, ritades det med nya pennorna där nere kring köksbordet. Väckta blev vi sedan med ett;
”.. okej, nu kör vi.. ett.. två… tre… -GOD JUL!”
Så vaknade Lillminsting till sist också och nu var alla vakna och redo för Julafton.
”Va ä de dä!?”, undrade den minsta. Paket och tjusiga pomlor i överflöd. Vi dukade upp liten fikafrulle i salen, framför sista avsnittet av kalendern. Vi har älskat årets julkalender. Än fast mamman nästan skitit på sig ibland av skräck.
Dagens första dos av väntan. Bertil satt och skrev stäver i sin nya skrivbok. Såg så ordenlig ut att det inte var klokt.
Julbarnen!
Allesammans i ärvda kläder från sina syskon eller kusiner. Eller förlåt, Junis klänning är ny. Eller ja inte ny förstås, men från tradera. För 19 kronor.
Jag som nu inte är ett dugg partisk, höll på att kolavippa av synen.
Mamman och pappan grejade och grejade. Och barnen väntade och väntade.
Äntligen kom dom, älskade MammaMormor, PappaMorfar och Moster M.
Vi satte oss till bords och njöt av allt det goda.
Lillplutt njöt tomtegröten för fullt, innan det bara fick vara nog med fir för några timmar, för nu skulle han minsann långsova ute i vagnen, menade Lillminsting.
Fram for gottat och halvtomma kaffekoppar fick sina påtårar.
Hoppsan hejsan. 8-åringen förevigade sina pjåskiga päron.
Sen blev det paketöppning. Ivern… hejdlös.
Sen gav vi oss ut. I den kalla, soliga, julaftonen. StoraLillasyster skulle nämligen på klappjakt..
Lycka! Att få en alldeles egen spark.
PappaMorfar hade förstås även tänkt på hästarna.. och slagit in morötter i egna julklappar. Fluffiga hästpojkarna mumsade morot efter morot… älskade pappa, alltså.
Mina kärleksförebilder.
In det bar sedan.
Lite värmande glögg inne i Salen, innan vi kramade älskade hejdå.
Nu blev det brådis en stund. Lite som sig bör ju. Ägghalvor tjoffades ihop, pärerna hämtades från matkällaren, limpor från frysen. En liten värdinnegåva snoddes ihop.. hemkokta karameller i en burk.
Nu var klockan några minuter i Kalle. Ungarna drog på sig sina nya pannlampor, mysfleecar och så tjavade vi lilla biten hem till mina fina svärföräldrar. Inga problem att hinna på några minuter, nej. Lyx att vi har varandra så nära.
Ljuvlig julafton.
Kalle, småkusiner och dignade julbord.
Någon njöt för fullt. Förresten, det gjorde vi, allihopa!
I sena kvällen rumlade vi hem, så trötta och mätta att jag och M som inte hunnit dela julklappar med varandra under dagen.. inte ens orkade det utan slockande med småttingarna i ett endaste virrvarr där uppe i stora sovrummet.
”När juldagsmorgon glimmar…”
Jag vaknade av mig själv på juldagsmorgonen, 06.14. Utsövd efter en lång natt. Det var nästan tjugo minusgrader när jag for mot kyrkan. Min julestund, från mig till mig, väntade.
Julotta. Med alla tända ljuskronor, en helt fantastisk körsång och prästens predikan som gick rakt in i hjärtat. Orden ”Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det finns en mening med det också”, sparar jag extra i min hjärteask.
När jag kom hem sov fortfarande delar av familjen. Medan vissa var i full gång med att leka med sina nya julklappar.
Juldagen fylld med lek, en stunds friskluft och till sist lite tillkammande av frillor och i vi hoppade i julkläderna igen.
Till Mäjadalen det bar! Hos Storan och hennes familj firade vi nu juldag tillsammans. Ettåringarna var så gulliga tillsammans att vi stundvis bara stod och glodde på dom.
Magiskt gott julbord!
Och utan att vi visste ordet av så var Taikons igång och spelade och sjöng julbitar, för fullt. Att få spela på Storans flygel var en fröjd!
Efterrätten som systersonen och söta fästmön S ordnat..med marängbotten, kolagrädde, granatäpple och pistaschnötter.. ja kära nån, EXAKT så gott som du anar!
Ännu en julkväll somnade vi varma i hjärtana, mätta och mer än belåtna.
Så blev det julhelgens sista dag. Annandagen. Och jag lät kameran vila helt och hållet. Knipsade bilden här ovan och under, idag.
Annandagen var ett endaste långs mysmarathon. Jag sov till 10.30 (!!) med lillminsting. Vid den tiden hade Brandispappan klivit på sin brandisjour sedan några timmar tillbaka och hunnit vara på två, på väg på sitt tredje, larm för dagen. Blixthalka.
Storasyskonen hade ordnat sig frukost själva. Men var halvt lunchhungriga när vi andra vimlade ner. Hela dagen blev ett enda ätande på knasiga tider, fikande, brinnande ljus dagen lång.. att det regnade ute struntade vi i, var bara ute för att ta hand om djuren men myste sedan innan dagen lång. I timmar påtade vi inne på Junis rum. Hon har länge önskat mer förvaring och nu var det ypperligt tillfälle att gå på loppis ute i gula huset, ”Gårdshuset”.
Vi fann en liten gul möbel. Som förmodligen är en del ur ett gammalt kök som funnits här i begynnelsen. Hisnande. Såptorkade den och häftade fast en stump tapet på hyllplanen.
Blev en så bra ställe att ha alla legobyggen på också. Den lilla spegeln är från mitt flickerum och passade fint där.
…
Det var vår julhelg 2022.
Om vi förra året hade det kämpigt med RS-virus och hejdlöst oro.. så fick vi sannerligen vår revansch i år. Fy farao, om ni bara anar, vad jag är lycklig för det. En frisk familj, som fått umgås med älskade Storfamiljer och njutit till fullo av hela julhelgen.
Jag hoppas så innerligt, att ni också haft det gott. <3
Vi kikar på vad vi påtat med senaste dagarna, ja av det ni inte redan vet, vill säga!
Den fjärde adventsveckan fylldes med;
Ännu ett lussebak! Det är så himla roligt att saffransbaka tycker jag. Barnen både älskar görandet och smaken och ja, där har ni förklaringen.
”Mästerbagare Bertil” fick lära sig hur man gör kransar.. och hans små pyttiga saffranskransar är det sötaste jag har sett. Så otroligt goda blev dom också.
Vi firade lucia, med njutbart, hejdlöst gulligt lussande i kyrkan kvällen innan och på självaste luciadagen hade vi det HÄR lilla romulet, minns ni..
Rikedom i bild. När pappan kikar in på en snabbtitt. Sätter sig på sofflocket och pratar med sin dotter och sörplar en snabb kaffekopp. Kramar om små barnbarnen och försvinner sedan ut, till hästpojkarna som vet precis vad dom har att vänta. Ett kilo morötter och PappaMorfar-kärlek. Bästa.
Det skedde en del julefuffens. Här gjorde jag i ordning en liten, men ack så härlig liten julklapp till vännerna. Ett litet fång med framkallade bilder från vår tillsammanssemester i somras. Så himla fint att ha dessa minnen tillsammans. En julklapp som inte kostade så mycket alls, mest en skopa tid och tanke.
Vi njöt julfika i sötaste torpet jag vet och barnen var överlyckliga. Satt och tittade på dom där bilderna i paketet tillsammans och sa ”å MINNS ni..!?” på varendaste en. Den lyckan. Värmer gott i en moders hjärta. Vänner liksom. Vilket gudomligt påhitt.
Vi var på gulliga bönhuset nere i byn och sjöng julsånger en kväll.
Tjopp var det fredag och jag var ute med barnvagnen på en lång, så kylig promenad. Det var helt underbart. Jag hade inte varit ute ”riktigt” på vad som kändes som en evighet. Det var så kallt att jag fick frost i skägget, hjärnfrossa OCH kände mig alldeles lycksalig..
Här hade jag först tänkt städa en vända.. men fullkomligt struntade i det. Och lagade min favoritfilt istället. Den som gått helt itu och nu, med lite rött ullgarn och en stunds tråcklande blev min finaste finaste julefilt. 100% ull och värmer så gott.
Till kvällen doftande köket pepparkaka. Jag fyllde ”storburken” med hästar, granar och traktorer.
Det blev lördag och termometern visade fortfarande närmare tjugo minus. Vi värmde bilen, fodrade hästar och packade stora fikakorgen. Tog allt gott vi kunde komma på, kaffetermosen, änglaspelet, fyra-i-rad, barnens juliga teckningar. några apelsiner och nejlikor. Och så susade vi ner på byn hela familjen. Till ålderdomshemmet. Hälsade på vår 88-årige vän och fyllde allas våra hjärtan med jul. Fikade, kramades, pysslade, julade. Blir helt rörd när jag skriver om det här. Det var en sagolikt fin stund.
Det fjärde ljuset tändes också. Och vi har även blivit så kärleks-bortskämda både hemma i lilla byn hos mina föräldrar och här i vår by hos mannens föräldrar. Ett så himla själagott veckoslut där vi i helgens början kände oss ganska så möra efter veckans utmaningar.
…
Gode Gud, tack för precis allt det här. Jag önskar mig inget mer, än att allt bara ska få vara precis, precis som det är just precis nu. Varje dag. Är en sån gåva. Amen.
Önskeplaner för Juleveckan!
-Mysa och njuta, var dag! Varje dag är så skitmysig nu. Vill du ha ett utav mina bästa knep för att kunna/orka njuta fullt ut hemma, med fyra små? Jo, jag STRUUUNTAR i att hemmet ser ut som ett kreativt kaos och bara njuter av att barnen njuter.. hakar på deras iver, hittar på små pyssel och tänker att ”vi gör en liten julestäd om någon dag..kanske”. Knep två; ordnar mig också mitt i allt, små vrår där det råder stilla och lugn. Som kammarn.. jag menar matrummet. Tar småvilor i stilla vrår, med min kaffekopp. Småpausande, gör susen och hela skillnaden.
-Julestöka! – Ni vet.. koka karameller, handla sista julmaten, slå in julklapparna (jag har inte slagit in EN. tillhör den skara som oftast sitter kvällen/natten innan julafton med det.. har en önskar om att ha hunnit göra det lite tidigare än så i år. faktiskt. Klä julgranen ska vi göra också, åhåh längtar.
-Fira Jul <3 önskar mig en frisk familj, tillsammanstid, gott att äta, många tända ljus..
…
Vill önska er alla en god, god julevecka!
Påminner mig själv om att stanna upp i julstökandet, lyfter upp lillungen och så tar vi oss en svängom över köksgolvet. Fångar livet i min famn. Här och nu:ar, liksom. Vill inte bara susa förbi, för att jag hastar så. Därför bromsar jag mig, än fast jag vill en massa, massa saker.. Jag tänker; ”att välja. är att välja bort. det gäller tusan så mycket i livet”. Just nu är inte tid för den mest nogsamma julestädningen, om än jag älskar att ha det finstädat.. men jag älskar att barnen leker och stojar, än mer. Nu är inte tid för en rad olika julekakor, fastän jag älskar att baka. Någon favoritsort väljer vi ut, sen får det vara bra. Och så vidare. Nu är tid för röriga pyssel kring köksbordet tillsammans med barnen. Tid för limpabak så vi har till jullovets alla mysiga små påhitt där fika förstås är en så god del. Tid för prinskorv och några snabbgjorda favoriter bland julens karameller. Tid för livet, som det är, just precis här och nu.
Äääsch, nu har jag börjat om det här inlägget flera gånger.
Vill inte att det ska låta för klyschigt, men vad tusan;.. livet just nu, är så himla fint. Vi har, förutom några små snornäsor, fått ha en så frisk höst och det betyder liksom allt! Det är decembermys i massor nu och årets pyssligaste tid.. som vi bara älskar. Och snart, snart är det jullov tillsammans..
Vi har fått fylla hjärteaskarna med ännu en decembervecka. Tacksam tacksam tacksam.
Några glimtar kommer här. Decemberveckan som gick, fylldes med;
Vi började med måndag och kompishäng. I all sin enkelhet. Småttingar fick leka medan deras storasyskon var i skolan. Makaroner och falukorv till lunch. Mycket surr och kaffesörpel för mammorna. Världsfint.
Nils-Rudolf, den inneboende nissen, busade hejdlöst. Gjorde mjölken grön till exempel. Och så bjöd han barnen på NISSflix, heela december. Hedenhösungarna jublade! . Det heter alltså INTE Netflix, det har vi fått om bakfoten, menar lilla nissen. Nissflix ska det vara!
Vi hade helt ljuvligt mamma-häng här en kväll. Ni vet, samtal om livet högt och lågt, klippande av slitna mamma-hår och fika, förstås!
Natten mellan tisdag och onsdag sjönk temperaturen rejält. Sagolikt vacker natt. Jag var ute hos hästarna det sista jag gjorde, medan resten av huset sov. Det var så stjärnklart och månljust.
Och onsdagen, den blev en så vacker dag! Tio kallgrader och sol. Sparktur och långpromenad.
Besök på bibblan i anslutning till skolhämt av dom där två skolungarna. Tänka sig, va. TVÅ skolungar nu!
Vardagslivet. Finaste vi har. Här, läxläsning vid köksbordet. Älskar, att vi kan göra den tillsammans..ljus och pigg eftermiddagstid.
Vi gjorde lagårdsbestyr och levde hemmaliv tillsammans. Och om sena kvällarna redigerades det filmer och bilder och skrevs texter till sena, sena kvällar…
Så väldigt skönt med en eftermiddagslur då, menade mamman. Och lillungen höll med.
Det blev torsdagkväll och pappan åkte iväg på julbord med jobbet.. men här hemma deppades det inte, nej viii hade ju fått ”en slant av Nils-Rudolf”, att handla den mat vi önskade för middag. Så här blev det hemmapizza och en snabbgjord med skitgod pizzasallad. LÄSK också för den som ville! Vi hade fest, må ni tro.
Det blev fredag och jag städade hemmet. Huvudet var trött och det var så jädrans härligt att röja fram med såphinken. Vi ordnade liten uppvaktning till fina, fina grannfrun också, som vi tycker mycket om. Sen blev det fredagsmys för hela slanten.
Vi vaknade till lördag. En dag att fylla med det vi kände. Jag donade i köket. Barnen lekte med kompisar i granngårn. Den skäggige lödde och lödde inne i badrummet. Vilda Babyn sov i fyra timmar.
Så vaknade vi till den tredje söndagen i advent. Så mycket snö det hade kommit under natten! Adventsfrukost, ljuständning och sen ut i snön för att leka, skotta och motionera. I den tredje luckan av Göra-saker-tillsammans-kalendern, fanns något så superfräsigt som en undran från mamman och pappan, om inte Tripp Trapp Trull till eftermiddagen ville haka på och spela bowling i grannbyn? Ni anar ett jubel här. Bekräftar det.
Lillminsting lämnades sovandes i vagnen hemma hos Farfars.. aaaj mitt mammahjärta, men allt gick hur bra som helst och vi andra hade skitroligt på ”bolwingen”, som ena lillungen sa. För lyxigt att få bli bjudna på Svärmors-lagad söndagmiddag sedan.. ett söndagsavslut som la sig som bomull i magen.
Tack livet. För hela alltet. <3
…
Nu är här en ny decembervecka,
Önskeplaner för vecka 50
-Njuta decemberdagar, en i sänder… snart-jullov-känslorna är ett faktum.
-Gå på luciafirande i kyrkan! Det här kommer vara en utav veckans höjdpunkter, det vet jag redan nu.
-Saffransbaka! ja nu är alla lussekatterna slut, det går ju inte!? 😉
-GRÄVA! tjohoo, det här känns stort. Vi ska gräva för nytt inkommande vatten.. vilket delmål i projekt Nytt Värmesystm & Badrum.
-Leka ute i snön med barnen!
-Pappersfix! .. hejdlöst tråkigt, men behöver ägna några sena kvällstimmar till tråkgöra vid datorn… och
-RENSA! .. bland bildmappar, kamerakort, mail.. har en dröm-målbild om att ta jullov med dessa vrår städade, hade varit en fröjd för undertecknad och hennes ordningssinne.
-Göra julefuffens! .. ja, ni vet. Klappar och sånt.
-Fira fjärde advent!
…
Önskar er och oss en god decembervecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi alldeles snart igen!
Har ni sett, där borta? Den där runda, gula bollen, på himlen? Två dagar i rad har vi fått se solen vilket var vad som känns som en evighet sedan. Helt otroligt härligt. Och omåttligt vackert.
Nu tar vi och kikar på novemberavslutet och decemberstarten, tycker jag, innan nya veckans planer. Veckans Drömgårdsrapport kommer här!
Veckan som gick fylldes med;
Gympa på köksgolvet! För samtliga. Otrolig pepp hos barnen.
Lyxig Mamma-Bertil-tid. Så himla härligt att få rå om min fyraåring såhär.. när Lillebror sover och storasyskonen är på skolan, då hittar vi på det B önskar. Mycket uppskattat hos både han och mig.
Hemmaliv, med allt vad det innebär. Konstaterade att jag landat i det här lilla hemmagänget nu. Ja, först nu. Det tog sina månader att vänja mig vid att hemmabarnet, Skrållan, syrran.. att hon plötsligt skulle dra till skolan.. så otroligt van att ha henne hemmavid. Inte denna startsträcka för ungen.. minns att det var exakt samma när Storebror började skolan.. väldigt tacksamt hela alltet.
HemmaMammalivet i sitt esse. Lillungen sitter där i trappen, efter att just ha skjutsat skolsyskonen till skolan. Det tjavas goda vinterpromenader med sovande småbrorsor i vagnen. Det handlas och lagas, pysslas och donas. Ena lillungen fångade morsan i farten.. en talande bild; tvätten ligger i trappen och väntar på att bli hängd, mamman ”ska bara tvärdammsuga ur trappen först”.. mössan har hon inte tagit av sig, med flit.. för december är månaden då ”mamma har alltid mössa på sig!?”.. känns som en varm kram, ju!
En typisk eftermiddagstund. När typ ingen pinal är på sin plats. Alla börjar bli hungriga. Vi hjälps åt och lagar och dukar. Stolarna ligger nerfällda överallt då Vilda Babyn annars klättrar på borden. Strax kommer pappan hem från jobbet och familjen är fulltalig.
En dag orkade jag rulla köttbullar till middag. Det hade vi alla längtat så efter. Så gott med hempärerna till.
Efter middagen-kaffekoppen skojas inte bort. Så god. Så nödvändig päron-vila. ”Ääsch, vi låter lillungen slita ut tidningar en sväng.. bra så, då får vi sörpla kaffe i lugn och ro några minuter”.
Så blev det första december, vi hängde med kusinerna.. och en NISSE flyttade in!? Nils-Rudolf heter han tydligen….. spåren var tydliga där på bron..
Det blev fredag och MammaMormor och PappaMorfar tittade in. Finns inget som gör att jag känner mig rikare. Än när vi kan träffa nära och kära, bara sådär.. för att vi liksom lever tillsammans, nära. Morfar spelade spel med större barnen och Mormor och Olof sjöng och klappade händerna. Fikade gjorde vi förstås också, viktigt!
Helgen fylldes sedan med lite av allt möjligt. Vi bakade pepparkakor och ungarna var en sväng hos gullegrannen vår. Vi julklappsfixade lite. Och åkte spark på skaren som blivit ute på lägdan!
När det blev söndag och andra advent, hade Nils-Rudolf snott chokladpluttar ur skafferiet, men i alla fall lämnat några.. så pass att vi kunde garnera pepparkakshuset som var i lucka nummer två av adventskalendern.
Pappan och det där gänget, tog fram hästarnas vinterskor och gjorde i ordning dom.
Jag fick pussar av min isprins. Som hade väldans med fart i lilla kroppen.
I blå timmen tjavade vi ner på byn där resten av byn var. Fy så mysigt, med en riktig julskyltning efter år av pandemi och förra året var vi sjuka just den helgen. Vi njöt. Att tomten kom och delade ut godispåsar till alla barnen, gjorde ej saken sämre.
På toppen av allt, som avslutning på veckan, var vi till kyrkan på en helt fantastisk musikgudstjänst. Gospelsväng med julkänsla. Bästa! En hel kyrkbänk fylld med små kusiner. En unge som chillade med sitt ritblock mitt i gången. Och så den minsta varianten där, ni ser.. som är noll blyg, älskar människor och musik.. och såklart till sist lyckades ta sig i mål; kuta från päronen och hamna framme hos självaste musikern.. nåväl, jag tror han charmade mer än att störa, haha!
…
Så härlig vecka! Nu väntar en ny, lyx. Känslan är god. Vi drog i dom bromsar det var möjligt, för någon vecka sedan.. när ”Familjenavet” var tydligt uttröttat.. så gott att lyssna och känna hur kroppar och knoppar tackar och svarar med ny energi nu.
Vi har några önskeplaner för veckan!
Önskeplaner för vecka 49
Starta med mysmåndag! – Bertans bästis och min mamma-hjärtevän förgyllde vår måndag. Häng i all enkelhet ni vet, i ett hem som får se ut som det gör, med makaroner och falukorv till lunch.. låta ungarna leka hejvilt medan mammorna, när Vilda Babyn långsov vill säga, slog sig ner på sofflocket med varsin kaffekopp och avhandlade livets höga och låga. Själagott!
-Julbaka! – Älskar ju att baka. Och älskar att ha hembakt i frysen. Tar det lite pö om pö.
-Posta årets allra sista kampanjer! -det ska bli så roligt och jag säger som alltid; ert engagemang även vid samarbeten, betyder så otroligt mycket. Tack för det, fina fina ni! <3
-JAG SKA KLIPPA MIG! – mammaklippning här i gamm-gårn, ett litet gäng mammor, kaffesörpel, surr och julfräscha morsor. Jo jag längtar! Kliver snart på mitt eget hår.
-Njuta decemberdagar! .. denna mysiga, mysiga månad. Uteleka i snön, pyssla kring köksbordet, lyssna på änglaspelets pling.. och slå oss ner i finsoffan i Salen och vila framför en film. I morse när barnen kom ner och läste dagens Nissepost, så både skrattade och jublade dom. Nils-Rudolf hade nämligen ordnat ungarna Netflix hela december.., ja eller NISSflix som han påstod att det heter och att det är vi människor som stavar fel hela tiden. Så mysigt att kunna välja och vraka bland en massa härliga, juliga filmer ju!
-Fira tredje advent!
…
Önskar er och oss en god, god decembervecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen! <3
Och nu är första advent här och från veckan som gick, kommer här några glimtar!
Veckan innan första advent, fylldes med;
En trött måndagmorgon som vi tack och lov kunde ta i sakta mak.
Dagliga bestyren ute hos hästarna. Älskar den stunden. Nu är lillminsting med på ett helt annat sätt än när han varit pyttebäbis. Så himla charmigt! Och lite sjåigt förstås. Men mest bara skitgulligt.
Jag kände mig mer än trött. Kroppen sa starkt ifrån. ”Emmeli, nu har det varit för lite återhämtning sista tiden.. bromsa nu, innan det blir för sent”. Lyssnar.
Det här var en så själagod stund. När vi band krans tillsammans, Lillebror B och jag. Fruktstund mitt i allt också, ja!
Och än om jag tycker det ser så kul ut och blir så vackert, med alla komplicerade pappersstjärnor som cirkulerar i sociala medier.. så får sånt bara vänta just nu i livet, faktiskt. Vi dukade upp för eftermiddagspyssel och lät kreativiteten flöda fritt..
I timmar skapades det kring köksbordet. Nejlikoapelsiner och juliga kort, det målades gipsfigurer.. och lillplutt var så supernöjd, absolut mutad med några stjärnchips i en mugg, för att låta oss andra få pyssla maximalt. Helt ljuvlig stund.
Vi har kramats och lekt i snön. Bertil och Olof är såna bundisar.
Jag tog med mig barnen på två mysiga eftermiddagssvängar. Att gå på loppis i juletid, har du provat? Hejdlöst mysigt!
Vi ordnade oss en liten adventsgran ute på bron. Jag skrev en ganska så lång text till denna syn, inne på instagram, som jag inte trodde att så många skulle orka läsa men som det blivit ett så väldigt ståhej i kring. Fy farao, vad glad jag är över att ha så hjärtevarma människor som följer oss.
Så blev det fredagkväll och hela familjen hade på var sina vis hjälpts åt att göra hemmet så adventsfint vi bara kunde… det tog oss ett par dagar att få någon ordning på hela alltet.
”Så tjusigt med stjärna”, menade Ikran.. som tillsammans med lilla ponnyn, nu levt med oss i tre år. Magiska varelserna. Känner mig så trygg med dom kring gården.
Det blev lördag. Barnen var hos gullvänner och lekte i granngårn först, medan M hjälpte mig att fota och filma till ett jobb. Sen tog vi hela gänget med oss till skogen.. och åh, vad jag längtat efter en sån skogstur. En så lycklig stund! Och förskräckligt, vad jag älskar den där skäggiga människan.
Det bästa med att ha varit ute i blötsnön… är att få komma in, tända ljus och tina några lussekatter. Koka kaffe.. hälla upp mjölk i en hel rad av glas.
Och så blev det veckans sista dag, första advent. En dimmig och alltigenom så fin dag. Som ni ju kunde läsa om redan igår, HÄR.
…
Veckan började skört och med en känsla av fransiga mammakanter. Men avslutades så gott. En vecka med en liten näsbränna för mig,… ”ahaa.. jag är visst bara människa, jag med…typiskt…”
Nu har vi en ny vecka framför oss. Tar oss ann den varsamt. Har en önskelista..
Önskeplaner för den andra adventsveckan!
-Tacka november för sitt och välkomna årets allra sista månad! .. jag tycker om att summera och titta lite bakåt, som ni vet. Landa. Och ladda om!
-Ha vardagsvecka, med livets olika måsten och åtaganden, förstås!.. som att beta av en veckas brandisjour! .. superjobba..och sånt..
-Ha vardagsvecka, med var dags lycka. Vardagen är det finaste vi har. Vi pysslar i vanlig ordning om den lite extra.. nu i adventstider är det inte svårt att ordna mysig stämning.. införskaffa ljus till änglaspelet ska vi göra, så decemberfrukostarna får sitt uppskattade pling-pling.
-Vila! .. har varit föör dålig senaste tiden att ”boka in återhämtning”.. tänker inte slarva mer.
-Julbaka! .. jamen nånting i bakväg ska vi nog få till i veckan, vi får se vad det blir!
-Greja med julklappsfuffens! .. det hade varit så skönt att vara färdig med klapparna i god tid.
-Fira andra advent!
…
Önskar er en god vecka, ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Senaste kommentarer